Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biljard, ett spel med elastiska elfenbenskulor på ett massivt bord - Biljardera, med egen boll samtidigt träffa två bredvid hvarandra liggande bollar; kasta framfötterna utåt - Biljett, litet bref, breflapp; inträdeskort - Biljett. Järnvägsbiljetter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egen boll själf ned i ett hål, kallas detta
"förlöpare" och räknas motspelaren till godo,
liksom ock försprängning af egen boll.) Gjorda
bollar antingen upptagas och användas under samma
parti eller uppläggas efter spelets slut till nytt
parti. Att med sin stötta spelboll icke träffa någon
annan kallas "miss" (att missa). Ifrågavarande spel
börjar med att en af de spelande lägger acquit,
d. v. s. för näste mans räkning låter sin spelboll
rulla till något ställe på biljarden eller ock lägger
den på bortre pricken. I vanliga fall anses partiet
afslutadt, när någon af de spelande uppnått ett visst
antal poäng. Bollarna i samma parti skola alltid
hafva samma storlek och massa. Vid stöt direkt
"från hand" (utspelning) måste spelaren "hålla
biljard", d. v. s. han får ej med kropp, armar eller
kö komma utanför biljardens hörn, liksom man ock
alltid vid stöt måste med åtminstone ena fotspetsen
stödja på golfvet ("hålla golf"). Blanche spelas
af två personer med två bollar, karolina
(eg. caramboline) af två spelare med fem bollar, af
hvilka två hvita äro spelbollar, två röda utläggas
på carambole-platserna och en gul (karolinabollen)
på midtpricken. Både gjorda bollar och carambolage
räknas som poäng i detta spel. Guerre (à la guerre)
spelas med en röd och en hvit boll af tre till nio
eller än flera personer, med insats och appeller, à la
bataille med sex hvita och sex röda bollar, af
hvilka hvardera spelaren utlägger sina sex inom hvar
sin "kammare" eller hälft af biljarden, och pyramid
med tjuguen (eller femton) smärre, hvita bollar,
som utläggas tätt i pyramidform vid bortre pricken
medelst en triangelformig träram, samt en röd boll,
med hvilken de förra göras af spelarna, som kunna vara
flera. I asperto (af fr. à se perdre, förlöpa sig),
där likaledes tjuguen hvita bollar utläggas längs
biljardens midtlinje i ena kammaren, räknas förlöpare
den spelande själf till godo; likaså i skurremurre,
hvilket spel eljest öfverensstämmer med karolina.
Carambolagespelet (fr. carambole), hvilket helst
spelas på mindre (s. k. franska) biljarder utan
hål, anses förnämare. Däri begagnas två spelbollar,
som utläggas på carambole-prickarna, samt en röd
(caramboline) på midtpricken, och det gäller att
karambolera, d. v. s. att med spelbollen vid hvarje
stöt träffa bägge de andra, med eller utan däremellan
anbragt dubblé o. s. v. I olikhet med fransk carambole
spelas tysk och italiensk på biljarder med hål, och
äfven gjord boll räknas däri till godo. Träffar man
första bollen indirekt, d. v. s. efter att först ha
låtit spelbollen ta vallen, kallas detta brikollstöt.
Carambolagespelet påkallar till det yttersta
förmågan af konststötar och dessein, ifall spelaren
vill göra större serier. En mera borgerlig art af
carambolage är kägelpartiet, hvari (vanligen) fem
tunna käglor uppställas midt på biljarden och skola
träffas af påspelad boll, dock endast "par bricole".
Biljardspelet torde ha utvecklat sig ur kulspelet och
uppfunnits i Italien under 1500-talet. Det utbredde
sig från Frankrike på 1600- och 1700-talen samt
kom på modet genom Ludvig XIV. Ända till 1789 voro
köerna böjda i änden och tjockast där. I Sverige
förbjöds biljardspelet på källare och kaffehus genom
k. förordning 6 okt. 1731, vid vite af 200 dal. smt
för värden och 100 af hvarje spelare.
I k. m:ts ytterligare förbud emot, spel och dobbel
2 aug. 1792 nämnes biljardspelet såsom "särskildt
tillåtet", hvilket medgifvande dock ej lämnats
i någon k. förordning.
Högst står spelet alltjämt i Frankrike. Staten har där
(1871) lagt en skatt på biljarder. Allmänt finnas i
de flesta europeiska länder biljarder på restauranger
och kaféer samt ganska ofta i förmögnare hem. Också
erbjuder spelet hälsosam kroppsrörelse, det öfvar
hand och öga samt kan i viss mån verka utvecklande
på det estetiska sinnet.
Litt.: Crawley, "The billiard book" (1866–75),
Bennett, "Billiards" (1873), "Biljardspelet"
(öfv. fr. tyskan, 1888), Bogumil, "Das
billardbuch. Vollständige theorie und praxis"
(2:a uppl. 1895) och "Der meister im billardspiel"
(8:e uppl. 1904), German, "Billardstudien" (med mer än
500 afbildningar; 2:a uppl. 1896), Achard, "Die kunst
des billardspiels" (för carambolage; 8:e uppl. 1898),
v. Kübel, "Das billardspiel (1901) och den under
medverkan af "biljardvärldsmästaren" H. Kerkau skrifna
godtköpshandledningen "Das billardspiel" (1903).
Biljardera, i biljardspel med egen boll samtidigt
träffa två bredvid hvarandra liggande bollar; kasta
framfötterna utåt (om hästar).
Biljett (fr. billet), litet bref, breflapp;
inträdeskort (till teatrar, konserter, föreläsningar,
förevisningar o. s. v.); kort, som berättigar
innehafvaren till resa på någon samfärdslinje (med
järnvägståg, ångbåt m. m.). Abonnemangsbiljett
kallas inträdeskort, som gäller för en hel serie
föreställningar, konserter o. s. v. – Antikens
greker och romare nyttjade som teaterbiljetter
smakfulla metallpolletter med åsatt numrering eller
små konstnärligt utskurna djurframställningar
o. d. Jfr Pollett.
Järnvägsbiljetter. Vid personbefordran på de svenska
järnvägarna komma följande slag af biljetter till
användning. 1) Enkla biljetter (se illustr. fig. 1)
för färd i endast en riktning mellan tvenne
stationer. 2) Tur- och returbiljetter (fig. 2)
för färd fram och åter mellan samma stationer. 3)
Söndags tur- och returbiljetter för färder mellan
vissa stationer och med bestämda tåg på sön-
och helgdagar samt vissa helgdagsaftnar. Ordet
"Söndag" är påtryckt på dem. 4) Rabattbiljetter,
hufvudsakligen afsedda för resor till och från möten,
för hvilka nedsättning af biljettprisen blifvit
resp. mötesdeltagare beviljad. 5) Månadsbiljetter
för resor mellan å biljetten angifna stationer under
ett visst antal hela månader. 6) Familjebiljetter
(fig. 3), hvilka i allmänhet finnas inrättade
endast för resor mellan mera betydande platser
eller mellan dylika och å ömse sidor om dem belägna
stationer, utgöras af ett häfte, innehållande 30
kuponger, och äro afsedda för familjer, hvilkas
medlemmar göra jämförelsevis täta resor mellan
tvenne stationer. 7) Sofvagnsbiljetter
äro ett slags tilläggsbiljetter, som innehafvare
af vanlig biljett till ett sofvagnar medförande tåg
har att lösa, om han önskar plats i dylik vagn. 8)
Prisskillnadsbiljetter äro tilläggsbiljetter, som
användas, då innehafvare af biljett till blandadt
tåg önskar färdas med snäll- eller persontåg, eller
då resande önskar plats i högre vagnsklass än den,
hvartill förut köpt biljett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
