Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Billroth, Christian Albert Theodor, tysk läkare - Billsjö, masugn i sydligaste delen af Söderbärke socken af Kopparbergs län - Billström, Lars, politiker - Billungarna, en ansedd sachsisk släkt - Billwiller, Robert, schweizisk meteorolog - Billwärder-Ausschlag, sedan 1894 en stadsdel i Hamburg - Bilma, bergig oas i Sahara - Bilmark, Johan, finsk lärd och donator - Bil- och bolfärdigt, sjöv. När det egentliga timmermansarbetet är afslutadt - Bilsa. Se Bhilsa - Bilse, Benjamin, tysk musiker - En Fritz Oswald B., löjtnant i en tysk garnisonsstad - Bilskirner, nord. myt., Tors sal med 540 golf (rum) i Trudvang, Tors rike - Bilston, stad i engelska grefskapet Stafford
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den i och för sig talrika krets af lärjungar, som
samlades kring hans lärostol. Bland hans skrifter
må vidare nämnas Chirurgische klinik (1869–79). I
förening med Pitha redigerade han "Handbuch der
allgemeinen und speziellen chirurgie" (4 bd, 1865–
86). Efter hans död utgåfvos samlade hans Briefe (6:e
uppl. 1902), hvilka bära ett vackert vittnesbörd om
sin författares ädla karaktär och djupa bildning. Jfr
nekrolog af J. Berg i Hygiea 1894. R. T–dt.
Billsjö, masugn i sydligaste delen af Söderbärke
socken af Kopparbergs län, vid den lilla
Billsjön. Masugnen eges af Skinnskattebergs
bruksegare (se Skinnskatteberg). 1902
producerades 3,408 ton smidestackjärn samt
direkt ur masugn framställdt gjutgods.
K. K.-Å.
Billström, Lars, politiker, f. på Tjörn i Bohus
län 26 febr. 1801, blef 1820 student i Lund och
tog 1826 juridisk examen. Sedan han under ett par
år haft åtskilliga domarförordnanden, utnämndes han
1828 till akademikanslist i Lund och förordnades
s. å. att bestrida akademinotarietjänsten, hvarmed
han fortfor till 1841, jämte det att han flera
särskilda gånger (sammanlagdt under sju år)
förrättade sekreterarbefattningen. 1837 valdes
han till rådman i Lund och utnämndes 1855 till
borgmästare därstädes. Vid riksdagen 1834–35 var han
anställd som kanslist i bondeståndet och sekreterare
i detta stånds enskilda besvärsutskott. Under de sex
riksdagarna 1844–60 var han medlem af borgarståndet,
inom hvilket han utöfvade ett stort inflytande såsom
den liberala oppositionens faktiske, om också ej
synbare, ledare. Han tillhörde under fem riksdagar
konstitutionsutskottet och var 1853 ledamot af det då
tillsatta hemliga utskottet. Dessutom representerade
han 1848–63 borgarståndet såsom direktör i rikets
ständers lånekontor i Malmö. Under riksdagarna 1867–71
var han ledamot af första kammaren för Malmöhus län,
men hindrades därunder ofta af sjuklighet att deltaga
i ärendenas behandling. 1878 tog han afsked från
borgmästarsysslan och afled i Lund 7 aug. s. å. –
Bohus läns på Tjörn belägna, 1876 invigda folkhögskola
har för sin tillkomst att tacka B. ensam, som jämväl
genom rikliga anslag tryggat dess fortfarande bestånd,
med föreskrift om meddelande af undervisning äfven
i trädgårdsskötsel, jordbruk m. m.
Billungarna, en ansedd sachsisk släkt, hvars
medlemmar, son efter far, 961–1106 innehade den
hertigliga värdigheten i östra Sachsen. Den förste
af dessa hertigar var Hermann Billung, kejsar Otto
I:s vapenbroder i krigen mot slaverna, d. 973;
den siste var Magnus, som var invecklad i strid med
kejsar Henrik IV och dog 1106 utan att efterlämna
söner. Sachsen lämnades åt Lothar af Supplinburg;
de billungska arfgodsen tillföllo hertig Magnus’
båda döttrar och öfvergingo genom deras giftermål
dels till welferna, dels till den askaniska ätten.
S. F. H.*
Billwiller, Robert, schweizisk meteorolog, f.
1849 i S:t Gallen, blef 1871 assistent vid
observatoriet i Zürich och 1881 föreståndare
för därvarande meteorologiska centralanstalt. Han
inrättade 1882 en meteorologisk station på bergtoppen
Sentis (2,500 m. ö. h.). B. har gjort framstående
undersökningar öfver Schweiz’ nederbördsförhållanden,
föhn, åtskilliga stora dalars lokalvindar m. m. Bland
hans skrifter märkes dessutom det prisbelönade arbetet
Kepler, der reformator der astronomie (1877).
Billwärder-Ausschlag, sedan 1894 en stadsdel
i Hamburg, på ön Billwärder, med järngjuteri,
cementfabrik och skeppsbyggen. Jfr Bille.
Bilma, bergig oas i Sahara, nästan midt emellan Fessan
och Bornu, bebos af tibbuerna. 330 m. ö. h. Marken
är rik på salt, och från sjöarna därstädes afdunsta
inom få dagar tumstjocka saltskorpor. B. är en sydlig
fortsättning af oasen Kauar (se d. o.).
Bilmark, Johan, finsk lärd och donator, f. i Skara
1728, d. 1801, blef student i Åbo 1746 samt professor
i historia och praktisk filosofi därstädes 1763. Han
författade eller presiderade för ej mindre än 232
akademiska disputationer, bland hvilka en stor del
berör Finlands historia. Mest värd att ihågkommas
är Historia regiæ academiæ aboensis (1770
–76). B:s arbeten, hvilka gåfvo Porthan, "den finska
häfdateckningens fader", väckelsen att rikta sina
forskningar åt samma håll, ega numera värde nästan
endast som materialsamlingar. B. testamenterade
till universitetet största delen af sin
ganska ansenliga förmögenhet, hvilken han
samlat genom den yttersta sparsam het.
V.
Bil- och bolfärdigt (fordom "bil- och borfärdigt",
af bila, yxa, och bor, bord, plankgång i ett fartygs
yttre beklädning), sjöv. Ett nybyggdt fartyg säges
vara "bil- och bolfärdigt", när det egentliga
timmermansarbetet är afslutadt. Äldre sjölagar
innehöllo detaljerade bestämmelser om hvad som
borde förstås med ett bil- och bolfärdigt fartyg;
men i den nya sjölagen (af 12 juni 1891) förekommer
icke längre ifrågavarande uttryck. K. förordningen
18 okt. 1901 ang. registrering af svenska fartyg
omtalar däremot bilattest (se d. o.). (H. W–l.)
Bilsa [bi’lsä]. Se Bhilsa.
Bilse, Benjamin, tysk musiker, f. 1816 i Liegnitz,
blef 1843 stadsmusikus i sin födelsestad och bragte
orkestern därstädes till en sådan höjd, att han med
den kunde gifva konserter på världsutställningen i
Paris 1867. År 1868 bosatte han sig i Berlin, där
hans konserter med samma orkester snart fingo stort
rykte. 1884 drog han sig tillbaka till privatlifvet
med titeln hofmusikdirektör och dog 1902.
A. L.
En FritzOswald B., löjtnant i en tysk garnisonsstad,
offentliggjorde 1903 under pseudonvmen Fritz von der
Kyrburg en militärskildring, som ej hade något vidare
litterärt värde, men väckte det största uppseende
genom sina afslöjanden af den tyska officerskårens
förfall. B. ströks ur armén och dömdes af krigsrätt
till fängelsestraff. Efter frigifningen har han
egnat sig åt litteraturen.
Bilskirner (isl. Bilskirner, "den som undgår att gifva
efter, den starke"), nord. myt., Tors sal med 540
golf (rum) i Trudvang, Tors rike, det största af hus.
B–e.
Bilston [bi’lstn], stad i engelska grefskapet
Stafford, alldeles invid Wolverhampton. 24,034
inv. (1901). Järnhyttor och storartad järnindustri
samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
