- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
405-406

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Billsjö ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fysikalisk-kemisk omsättning eller yttre inverkan (värme
o. d.). Som bindemedel för olika tekniska ändamål
användas lim, kitt, dextrin, gummi, harts,
tjära m. m. Inom byggnadskonsten begagnas kalk,
cement, gips m. m., hvilka antingen enbart eller
tillsatta andra ämnen, såsom sand och grus, bilda
ett murbruk. Inom målarkonsten ger man färgerna en
tillsättning af ägghvita, gummi, hartser eller olja,
för att bringa dem i lämplig, på duken eller kartongen
väl fästande form.

<b<Bindemönster,</b> text. Se Bindning.

Bindenyckel, teol. Se Löse- och bindenyckel.

Bindeord, språkv. Se Konjunktion.

Binderi, trädg., sammanställning af afskurna blommor,
blad eller kvistar i form af buketter, kransar, bordsdekorationer m. m.

Binder-Krieglstein [-kriglstajn], Karl von,
friherre, österrikisk och preussisk officer och
militärförfattare, f. 1869 i Graz i Österrike,
studerade två år juridik, men inträdde 1889 i tjänst
vid 3:e kårartilleriregementet, där han 1891 blef
officer och 1895 premiärlöjtnant. Året därefter
öfvergick han till reserven, men trädde 1898 i
tjänst vid preussiska armén såsom premiärlöjtnant
vid 18:e fältartilleriregementet. Kommenderad vid
generalstaben 1900, användes han till krigshistoriska
arbeten. År 1903 öfvergick han emellertid såsom
kapten till reserven, och 1904 begaf han sig
som krigskorrespondent till den rysk-japanska
krigsskådeplatsen i Mandsjuriet. – B. förvärfvade
tidigt ovanliga historiska kunskaper, och redan hans
första, 1893 utgifna arbeten Arcole och Ein krieg
ohne chancen
(kriget 1806) vittnade om ett djup
och ett omdöme, som icke ofta påträffas. Ännu mera
var detta fallet i hans Geist und stoff im kriege
(1:a d. 1896, egnad åt 18:e århundradet). Han har
sedan deltagit i utarbetandet af österrikiska och
preussiska generalstabernas arbeten om krigen
under 18:e århundradet, men har ock medhunnit
andra arbeten, såsom Statistik und Psyche (1897),
Moltke als feldherr (1901) och Regensburg 1809
(1892). C. O. N.

Bindesböll. 1. Mikael Gottlieb Birkner
B
., dansk arkitekt, f. 5 sept. 1800 i Ledöje prästgård
på Själland, blef först kvarnbyggare, men utbildade
sig sedermera till arkitekt, dels genom studier vid
konstakademien i Köpenhamn och dels under en längre
utländsk resa (1835–38). Tanken på uppförandet af
ett museum för Thorvaldsens arbeten följde honom på
färden, och efter hemkomsten fick han i uppdrag att
utföra ett sådant arbete, hvilket sysselsatte honom
åren 1839–47. Denna högst originella byggnad blef på
en gång en härlig förvaringsplats för konstverken
och en imponerande grafvård öfver mästaren. Bland
B:s öfriga arbeten må nämnas hospitalen vid Aarhus
och Vordingborg, "landbohöjskolen" vid Köpenhamn,
rådhus i Thisted .och Næstved, en gotikkyrka i Hobro
samt Klampenborgs badanstalt i engelsk cottage-stil,
med en karakteristisk konsertsal. B. utförde äfven
konstindustriella föremål, möbler o. a.,
i antika former. Han blef professor vid
konstakademien 1856. Död 14 juli sistnämnda år.
Ph. W.*

2. Thorvald B., den föregåendes son, dansk
konstnär, f. 22 juli 1846 i Köpenhamn, studerade i
konstakademiens arkitekturskola och vann dess mindre
guldmedalj 1882. Han har utfört restaurationer och
privatbyggnader, bland de senare sin egen villa i
Köpenhamn med rik färgprydnad. Hans verksamhet faller
hufvudsakligen inom de dekorativa konstarterna. Hans
möbler, vaser och andra föremål i keramik eller
stengods, ritningar till arbeten i silfver, till
textila alster, bokband och bokornament visa stark
och egenartad fantasi och ett högeligen personligt
formspråk, som han smidigt varierar för olika material
och för olika ändamål. Han är en af de konstnärer,
som ledt den danska dekorerande konsten in på nya
banor och fört den fram till det höga anseende
den nu innehar. Bland hans olikartade arbeten
bör ej glömmas det högst originella praktverket
Troldtöj (1889–90), hvars fantastiska illustrationer
liksom utstyrseln i dess helhet äro ett verk af B.,
Jerndorff och Joakim Skovgaard. Originalteckningarna
finnas i nationalgalleriet i Kristiania. Till
världsutställningen i Paris 1900 utförde B. den högst
verkningsfulla portalen i Danmarks konstindustriella
afdelning. G–g N.

Fig. 1. Formlös bindväf. l kollagena (Iimgifvande)
fibrillbuntar; 2 kärnor tillhörande bindväfscellerna;
3 elastiska trådar, omspinnande de kollagena
fibrillbuntarna; 4 saftluckor mellan fibrillbuntarna.


Bindesubstansväfnad, histol. Med detta namn betecknas
flertalet af djur- och människokroppens till sin
fysiologiska uppgift stödjande och sammanhållande
väfnader. Den för dessa väfnader gemensamma
grundkaraktären är, att de celler, ur hvilka
de uppstå, afskilja mellan sig en mellansubstans,
en "intercellularsubstans", som alltefter sina
olika egenskaper bestämmer den olika morfologiska
och fysiologiska karaktären hos de skilda slagen
af bindesubstansväfnader. Till dessa väfnader
höra bindväf, brosk och ben. För dessa trenne
hufvudslag af bindesubstansväfnader är med afseende
på den dominerande mellansubstansen gemensamt, att
cellerna producera formade beståndsdelar, som hafva
karaktären af ytterligt fina trådar, "fibriller", och
som på grund af sin kemiska egenskap att vid kokning
med vatten gifva lim, benämnas limgifvande eller
"kollagena". Därjämte är för de nämnda slagen af
bindesubstansväfnader i allmänhet karakteristiskt,
att cellerna äfven producera en annan, till sina
kemiska och fysikaliska egenskaper säregen form
af trådar, nämligen s. k. elastiska trådar. Dessa
ur bindesubstansväfnadernas celler bildade trådiga
strukturer ligga inom mellansubstansen inbäddade i
en homogen, formlös "grundsubstans". Genom den olika
natur denna grundsubstans under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free