- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
411-412

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bindsallat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Drapbindning.

Drapbindning (begagnas till kostymtyg m. m.i

Fasonerad kypert.

Fasonerad kypert (begagnas till klänningstyg
m. m.).

Kräppartad bindning.

Kräppartad bindning (till klänningstyg m. m.).

G. A. W.

Bindsallat. Se Sallat.

Bindsten, bygnk., sten, som i murförband ligger längs
med muren och således hopbinder denna.

Bindväf, histol., kallas en stor, viktig grupp af
bindesubstansväfnader, hvilken i betydlig grad ingår i
den normala djur- och människokroppens sammansättning
äfvensom i många sjukliga nybildningar. Den består
alltid af celler i olika former samt af en i större
eller mindre mängd förekommande, limgifvande
mellansubstans (intercellular-substans). Såväl genom
cellernas som i synnerhet genom mellansubstansens
olika beskaffenhet antager bindväfven olika utseende
och karaktär. Då mellansubstansen är homogen och
gelatinös, såsom hos lägre djur och i vissa delar
af de högre, synnerligen i outveckladt tillstånd,
är bindväfven vanligen lös och sliddrig; då åter
mellansubstansen, såsom mest är fallet i det fullvuxna
tillståndet hos människan och de högre djuren, antagit
en fintrådig beskaffenhet, blifvit "fibrillär",
är bindväfven mer eller mindre fast, såsom i senor,
band, fascier, benhinnor, underhudväfnad,
blodkärlens väggar m. m. De oräkneliga,
ytterst fina och långa trådar, af hvilka en
sådan fibrillär mellansubstans består, löpa än
parallellt med hvarandra (såsom i senorna, se
Bindesubstansväfnad, fig. 2,1), än i olika,
korsande riktningar (underhudväfnaden m. m.,
se Bindesubstansväfnad, fig. 1,1). De kunna vara
anordnade på mångahanda sätt, än bildande större eller
mindre buntar, som ofta nätformigt förbinda sig med
hvarandra till greniga balkverk (se Bindesubstansväfnad,
fig. 1,1), än utbredande sig till platta hinnor,
lameller o. s. v. Cellerna, "bindväfscellerna"
(se Bindesubstansväfnad, fig. 1,2
och 2,2), hvilka bestå af en kärna, omgifven af större
eller mindre mängd af en vanligen tillplattad,
oftast grenig kornmassa, protoplasma, ligga i
växlande anordning på ytan af fibrillbuntarna och
lamellerna. På ytan af buntarna finnes därjämte
ofta en annan bindesubstans, den "elastiska"
väfnaden under form af trådar, nät och lameller
(se Bindesubstansväfnad, fig. 1,3); vidare inlagrar
sig i cellerna af vissa slag af bindväf (t. ex. i
underhudens) fett i form af små droppar, som
sedermera sammansmälta med hvarandra till en enda
stor droppe, som uppfyller hela cellen. En sådan
bindväf kallas fettväf (se vidst. figur). I
bindväfven finnas vanligen jämförelsevis ej många
blodkärl, men ofta riklig väfnadssaft i saftluckor
(se Bindesubstansväfnad, fig. 1,4) af växlande
anordning. Bindväfven bildar i sina skilda former,
utom de redan nämnda väfnadsdelarna (senor m. m.),
äfven en skid- och stödjeväfnad kring och uti nästan
alla organdelar, såsom i muskler, nerver, hjärna,
ryggmärg, körtlar, mjälte, lymfkörtlar o. s. v.

Fettväfnad. 1 fettceller; 2 kollagena fibrillbnntar;
3 blodkapillarer, hvilka i fettväfnad äro betydligt
talrikare än i bindväf, omspinnande fettcellerna.
G. R. (E. Hgn.)

Bi-nerv (nervus accessorius), anat. Se Hjärnnerver.

Binet [bina]. 1. Jacques Philippe Marie B., fransk
matematiker, f. 1786, d. 1856, professor i astronomi
vid Collège de France, utgaf arbeten såväl inom den
rena matematiken som inom dess användningar på celest
mekanik och fysik. H. v. K.

2. Victor JeanBaptiste Barthélemy B., fransk
landskapsmålare, f. 1849 i Rouen, var först
dekorationsmålare, utbildade sig på egen hand och
uppträdde första gången på Salongen 1878 med täflan
Djurparken. Bland hans senare arbeten – i hvilka
terrängstudiet är af stor förtjänst - må

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free