- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
413-414

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Binet. 2. Victor Jean Baptiste Barthélemy B., fransk landskapsmålare - Binet, Alfred, fransk psykolog - Bing, Bing-bing. Se Te - Bing, Just Johan, norsk litteraturhistoriker - Bingel, bot. Se Mercurialis - Bingen, stad i hessiska prov. Rhenhessen - Binger, Louis Gustave, fransk Afrika-resande - Bingerbruck, stor järnvägsstation i preussiska Rhenprovinsen - Bingerloch. Se Bingen - Bingham, Hiram, nordamerikansk missionär - Bingham, George Charles, sedan 1839 earl af Lucan, engelsk militär - Binghamton, stad i staten New York

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framhållas
En gata i Arcueil,
En gammal väg nära Bicètre,
Sommarmorgon,
Eftermiddag i september.
B. är representerad i Luxembourgmuseet af tre målningar. –
Hans broder Adolphe Gustave B., f. 1854, d. 1897,
gjorde sig bemärkt såsom häst- och genremålare.

Binet [binä], Alfred, fransk psykolog, f. 1857
i Nizza, blef med. doktor och medarbetare åt Charcot
samt 1894 föreståndare för laboratoriet för fysiologisk
psykologi vid Sorbonne. B. är den främste representanten
i Frankrike för den experimentella psykologien, hvars
metoder han utsträckt till det högre själslifvets område,
under det att de förut öfvervägande användts blott inom
sinnespsykologien. Bland hans många och värdefulla
arbeten må nämnas:
La psychologie du raisonnement (1886),
Étude de psychologie expérimentale (1889),
Les altérations de la personnalité (1892),
Introduction à la psychologie expérimentale (1894),
Psychologie des grands calculateurs et joueurs d’échecs (s. å.),
La fatigue intellectuelle (med V. Henri, 1898),
La suggestibilité (1900) och
L’étude expérimentale de l’intelligence (1903).
B. utger med Beaunis
"L’année psychologique" (sedan 1895),
hvari han skrifvit många uppsatser och öfversikter.

S–e.

Bing, Bing-bing. Se Te.

Bing, Just Johan, norsk litteraturhistoriker,
f. 24 april 1866 i Eidsberg, Smaalenene, blef
student 1883 och tog 1889–90 filologisk-historisk
lärarexamen. Han besökte sedan flera tyska universitet
och förvärfvade doktorsgraden 1894 med sin på tyska
skrifna afhandling
Novalis (Kristiania 1893).
1895–1901 var han universitetsstipendiat och blef
1903 stiftsarkivarie i Bergen. Utom en mängd afhandlingar
och artiklar i tidskrifter och tidningar har han utgifvit
Tider og idealer. Studier i fransk poesi og malerkunst (1896) och
Norske digte og digtere (1898) samt
Norsk literaturhistorie (1904).

O. A. Ö.

Bingel, bot. Se Mercurialis.

Bingen, stad i hessiska prov. Rhenhessen, med ett
utmärkt vackert läge vid Nahes inflöde i Rhen. 80
m. ö. h. 9,600 inv. (1901), mest katoliker. Betydlig
vinodling (Scharlachberger), tobaksfabrikation,
skeppsfart och handel. – Ofvanför staden,
på Rochusbergets sluttning, ligger kastellet
Klopp, hvilket sannolikt år 13 f. Kr. anlades af
Drusus och i hvilket kejsar Henrik IV satt fången
1105. På samma berg förekommer Rochus-kapellet,
en berömd vallfärdsort, 1889 förstördt af åskan,
men 1895 återuppbyggdt. Nedanför staden bildar Rhen
strömhvirfveln Bingerloch, hvars undervattensklippor
fordom voro ganska farliga för seglingen, men 1834
bortsprängdes. Där står, på en klippa midt i floden,
det s. k. "Rått-tornet" (Mäuseturm), i hvilket enligt
sagan ärkebiskop Hatto II af Mainz 969 skall hafva
blifvit uppäten af råttor. Denna saga beror på att man
orätt tolkat Mäuseturm såsom Mausturm ("rått-torn"),
under det att ordet kommer af Muserie (kanoner). –
B. (lat. Vincum l. Bingium) har uppstått vid det af
Drusus byggda kastellet (se ofvan) och kom i 10:e
årh. i ärkebiskopens af Mainz ego. 1639 eröfrades det
af Bernhard af Weimar, 1640 af de kejserlige och 1644
af fransmännen, som åter intogo staden 1689 och lade
den i aska samt sprängde borgen. 1797–1814 tillhörde
B. Frankrike och tillföll 1815 storhertigdömet Hessen.

(J. F. N.)

Binger, Louis Gustave, fransk Afrika-resande,
f. 1856 i Strassburg, företog som ung officer flera
resor till Senegambien och Sudan, under hvilka
han utförde topografiska arbeten och studerade
språk. 1887 anträdde han från Bammako vid öfre
Niger en resa till Grand Bassam på Elfenbenskusten,
dit han ankom 1889. På denna resa kom B. genom
alldeles obekanta trakter, bl. a. till staden Kong,
och afslutade traktater med höfdingar, hvarigenom
Frankrikes öfverhöghet vidgades öfver betydliga
sträckor. Resans väsentligaste och viktigaste
resultat var att Kongbergen, som länge framställts
på kartorna, icke existera och att Volta och Comoë
äro betydliga floder, som hafva sina källor långt inne
i landet. Hans resebeskrifning
Du Niger au Golfe de Guinée par le pays de Kong et le Mossi 1887–89 (2 bd, 1891)
är rik på meddelanden om de besökta trakterna och
deras invånare. Geografiska sällskapet i Paris belönade
honom med sin stora guldmedalj. I början af 1892 ställdes
B., som blifvit utnämnd till guvernör på Elfenbenskusten,
i spetsen för den franska afdelningen af en engelsk-fransk
gränsregleringskommission i dessa trakter och besökte
åter Kong. S. å. tilldelades honom Vega-medaljen. B. har,
utom ofvannämnda skrift, utgifvit bl. a.
Esclavage, islamisme et christianisme (1891).

Bingerbruck, stor järnvägsstation i preussiska
Rhenprovinsen, midt emot Bingen, vid Nahes inflöde i
Rhen. 2,481 inv. (1900).

Bingerloch. Se Bingen.

Bingham [bi’ŋəm], Hiram, nordamerikansk missionär,
f. 1789 i Bennington, graduerades vid Middlebury
college 1816 och utsändes 1819 som missionär till
Sandwichöarna, där han, stationerad i Honolulu,
utförde ett betydelsefullt arbete till 1841,
då han på grund af sin hustrus ohälsa återvände
till Nord-Amerika. Död 1869. Hans
History of the mission (1847),
omfattande utvecklingen till 1845, är ett arbete
af icke ringa historiskt värde.

A. K.

Bingham [bi’ŋəm], George Charles, sedan 1839 earl af
Lucan, engelsk militär, f. 1800, d. 1888, inträdde
i armén 1816 och befordrades 1851 till generalmajor
samt utnämndes vid Krimkrigets utbrott 1854 till
befälhafvare för kavalleridivisionen. I slaget vid
Balaklava (25 okt. s. å.) tvang han först med sin
ena brigad ("den tunga") det ryska kavalleriets
hufvudstyrka att draga sig tillbaka, men sände
sedan, alltför bokstafligt lydande en order af
öfverbefälhafvaren lord Raglan, den andra brigaden
("den lätta") under lord Cardigan mot en öfvermäktig
rysk position, hvarvid nästan hela brigaden upprefs
("dödsridten vid Balaklava"). Själf sökte han med ett
par regementen betäcka brigadens reträtt och blef
därunder allvarligt sårad. Lord Raglan, som ansåg
sin order missförstådd, lät (1855) återkalla B., och
denne deltog ej sedermera i aktiv krigstjänst. Han
befordrades emellertid 1865 till general och 1887
till fältmarskalk. I parlamentet blef B. 1858
upphofsman till den ändring i edsformuläret, som
möjliggjorde för judar att blifva parlamentsmedlemmar.

V. S–g.

Binghamton [bi’ŋəmtən], stad i nordamerikanska staten
New York, vid floderna Susquehannas och Chenangos
sammanflöde. 39,647 inv. (1900). I närheten kol- och
järngrufvor. B. har många fabriker samt en statsasyl
för drinkare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free