Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bingium (lat.). Se Bingen - Bingley, fabriksstad i engelska grefsk. York - Bing og Gröndahls porcellænfabrik - Bingsjö, kapell. Se Rättvik - Bingol-dag, utslocknad vulkan i Armenien - Binh-Dinh, provins i franska lydriket Annam - Bini, den härskande folkstammen i riket Benin. Kallar sig äfven ado - Bi-njure. 1. Anat. Ett organ, som utgöres af tvenne små platta kroppar - Bi-njure. 2. Fysiol. Binjurens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bingium (lat.). Se Bingen.
Bingley [bi’nji], fabriksstad i engelska grefsk. York,
vid Aire, 8 km. n. v. om Bradford. 18,448
inv. (1901). Tillverkning af kamgarn och yllevaror.
Bing og Gröndahls porcellænfabrik i Köpenhamn
grundlades 1853 af bröderna Meyer H. Bing (f. 1807,
d. 1883) och Jakob H. Bing (f. 1811, d. 1896)
samt Frederik Gröndahl (f. 1819, d. 1856). De två
förstnämnde voro af judisk släkt (deras fader hade
invandrat från Holland omkr. 1800) .och drefvo 1844–62
en stor konst- och galanterihandel, sedermera äfven
andra affärer; den sistnämnde hade förut arbetat på
den kungl. porslinsfabriken. Fabriken tillverkade
först endast hushållsporslin samt biskvifigurer efter
Thorvaldsens statyer och stod i lång tid konstnärligt
i andra ledet, men har efter hand arbetat sig upp. Det
var i synnerhet vid den stora nordiska utställningen
i Köpenhamn och vid världsutställningen i Paris
1889, som den vann sitt rykte, och den räknas
nu bland Europas förnämsta porslinsfabriker. Den
ledes sedan 1885 af Harald Bing, f. 1848 (son till
Jakob H. Bing), som 1895 iät fabriken öfvertagas
af ett aktiebolag, hvars direktör han nu är.
E. Ebg.
Bingsjö, kapell. Se Rättvik.
Bingol-dag ("De tusen sjöarnas berg"), utslocknad
vulkan i Armenien, s. om Erzerum, med Aras källor. Af
de tre spetsarna på den instörtade kratern är
Demir-Kala 3,310 m. hög.
Binh-Dinh, provins i franska lydriket Annam,
mellan 13° 40’ och 14° 35’ n. br. samt 106° och
107° ö. lgd. Omkr. 500.000 inv. Huvudnäringen är
risodling, men äfven odlingen af sockerrör är mycket
betydande. Handeln är liflig och industrien i rask
tillväxt.
Bini, den härskande folkstammen i riket Benin, vid
norra kusten af Guinea-viken. Kallar sig äfven ado.
Bi-njure. 1. Anat. Ett organ, som utgöres af tvenne
små platta kroppar, af hvilka hvar och en (se fig. 1,2)
omedelbart är fäst vid motsvarande njure (se
fig. 1,1), på dennas öfre och inre omfång. Binjuren
omslutes af en bindväfskapsel (se fig. 2, 1) samt
består till sin finare sammansättning af ett fastare,
gulaktigt barkskikt (se fig. 2,2) och
ett mjukare, brunaktigt märgskikt
(se fig. 2,3). Genom blodkärlförande
bindväfslameller, som från binjurens kapsel
inskjuta i det inre af organet, blifva de celler,
som uppbygga barkskiktet, arrangerade i cylindriska
pelare, som sträcka sig från ytan mot märgskiktet (se
fig. 2). Märgskiktets celler äro anordnade i rundade
eller långsträckt ovala strängar, hvilka nätformigt
förbinda sig med hvarandra. De pulsådror (artärer),
som referera sig till binjuren, dela sig i organets
kapsel i en mängd små grenar, hvilka
intränga i barkskiktet och där bilda långmaskiga
nätverk af hårrörskärl (kapillärer), som omspinna
barkskiktets celler. Ur detta kapillarnät samla sig
i märgskiktet blodådror (vener), hvilka ännu inom
detta skikt öfvergå i vida hufvudvener (se fig. 2,4).
En stor mängd sympatiska nervtrådar tränga genom
kapseln och barkskiktet in i märgskiktet. Ur dessa
inträngande nerver afgå fina grenar, som omspinna
cellerna i barkskiktet. I märgskiktet bildas
ett utomordentligt tätt nätverk af likartade
nervtrådar, som omspinna detta skikts celler. I samma
skikt finnas dessutom större eller mindre grupper af
sympatiska nervceller. – Märgskiktets celler utgöras
egentligen af celler, som utvecklats på basen af
det sympatiska nervsystemet, men i stället för att
differentiera sig till nervceller hafva antagit
karaktären af egendomliga körtelceller. Liknande
säregna omgestaltningar af vissa grupper
af celler inom det sympatiska nervsystemets
område till körtelartade element återfinner man
flerstädes i kroppen, framför allt inom bröst-
och bukhålan. Man benämner dylika områden af det
sympatiska nervsystemet "para-ganglier". Dessa stå i
den s. k. inre sekretionens tjänst. – Accessoriska
binjurar finnas af och till såsom runda, små
bildningar i den bindväf, som omgifver njurarna,
stundom äfven inom dessa organ eller i närheten af
könskörtlarna. E. Hgn.
Fig. 1. 1 njure; 2 binjure; 3 ureteren; 4 blodkärl.
Fig. 2, Snitt genom binjure, 1 kapsel;
2 barkskikt; 3 märgskikt; 4 vener.
2. Fysiol. Binjurens betydelse,
länge omtvistad, torde väl ännu ej vara fullt utredd,
ehuru de senaste 50 årens forskningar därom lämnat
mycket viktiga upplysningar. Af den engelske läkaren
Thomas Addisons undersökningar (1855) framgick,
att om binjurarna förstörts genom svulstbildning
e. d., en egendomlig sjukdom, den s. k. addisonska
sjukan, karakteriserad af bronsfärgning af huden,
stor svaghet och rubbningar i magens och tarmens
förrättningar, utvecklar sig. Om på djur (katt, kanin,
hund) båda binjurarna aflägsnas på en gång eller med
kort mellantid, dö djuren ofelbart inom några dagar
eller timmar. De förlora aptiten, blifva under sista
dygnet slöa och svaga med osäkra, vacklande rörelser
samt tröttna lätt; kroppstemperaturen, kroppsvikten
samt blodtrycket sjunka betydligt; slutligen få
djuren andnöd, långsam och oregelbunden puls och
dö. Binjurarna äro alltså för lifvet viktiga organ,
hvilkas aflägsnande medför döden, och hvilkas sjukliga
omvandling leder till en svår, dödande sjukdom. –
Vidare har kunskap om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
