Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Binokulär. Sådana optiska instrument hvilka äro afsedda för seende med båda ögonen - Binom , mat., ett algebraiskt uttryck som består af två termer - Binomial-koefficienter, mat., koefficienter till de särskilda termerna i de utvecklade serierna - Binomial-serien, mat., namnet en serie - Binomial-teoremet, mat., en viktig algebraisk sats - Bintang-öarna l. Riou-arkipelagen, icke vulkanisk ögrupp i nederländska Indien - Binue l. Benue, Nigers största biflod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
seendet med bägge ögonen, såsom binokulärt synfält
den del af det oss omgifvande rummet, som vid stilla
stående ögon afbildar sig på bägge näthinnorna,
och såsom binokulärt blickfält de delar af rummet
omkring oss, hvilka vi samtidigt kunna fixera med
bägge ögonen, då vi röra blicken från den ena punkten
till den andra. R.T–dt.
Binom (af lat. bis. två gånger, och grek. nomos,
lag), mat., ett algebraiskt uttryck, som består af två
termer eller delar, förenade med tecknet + eller -,
t. ex. a+6 och a-b. I öfverensstämmelse därmed
kallas ett tretermigt uttryck, såsom a+b+c,
a-b-c, a+b-c o. d., ett trinom.
Binomial-koefficienter, mat., koefficienter till de
särskilda termerna i de efter Newtons binomial-teorem
utvecklade serierna. Enligt detta teorem äro t. ex.
(a+b)2=a2+2ab+b2
(a+b)3=a3+3a<sup>2b+3ab2+b<sup3</>
o. s. v.
Här äro 1, 2, 1 de särskilda binomialkoefficienterna
för utvecklingen af kvadraten eller 2:a digniteten
af ett binom; 1, 3, 3, 1 binomialkoefficienterna för
3:e digniteten o. s. v.
Binomial-serien, mat., namnet på den inom den högre
analysen förekommande, fundamentalt viktiga
serien
1+m/1x+m(m-1)/1.2x2+...
som under vissa förutsättningar rörande m och x
framställer värdet på potensen (1+x)m
Binomial-teoremet). N. H. Abel var den förste,
som underkastade denna serie en fullständig, strängt
genomförd undersökning med afseende på dess konvergens
och dess värde för godtyckliga (reella eller komplexa)
värden på m och x, nämligen i den berömda afhandlingen
"Untersuchungen über die reihe etc." (Crelles
Journal, bd 1), hvilken alltsedan framstått som
mönster för undersökningar af liknande slag.
H. v. K.
Binomial-teoremet, mat., den viktiga algebraiska
sats, medelst hvilken en potens, hvilken som helst,
af ett binom omedelbart kan uppskrifvas i en följd
eller serie af termer, t. ex. (a+b)<suå>4</sup> = a4+4a3b+
6a2b2+4ab3+b4. Detta teorem, före Newton kändt såsom gällande endast för det fall att exponenten är något
helt tal, generaliserades af honom till äfven de fall,
då exponenten utgöres af ett negativt tal eller ett
bråk. Bland dess många användningar må omtalas, att
man medelst detsamma kan med tillräcklig noggrannhet
erhålla värdet på en rot, hvilken som helst, till
ett uppgifvet tal. Såsom en af Newtons allmännast
bekanta upptäckter är detta teorem inristadt på
hans grafvård. Se Binomial-koefficienter och
Binomial-serien.
Bintang-öarna l. Riou-arkipelagen, bergig, men
icke vulkanisk ögrupp i nederländska Indien, s. om
halfön Malakka, med hvilken de äro förenade genom en
underhafsås. Hufvudöarna äro Bintang l. Riou (Riouw,
Rijau), 1,178 kvkm., Batam, Boelang, Rempang, Tjombol,
Soegi och Galang. Ögruppen hör i administrativt
hänseende till nederländska residentskapet Riou,
till hvilket dessutom räknas Lingga, Timbalan-,
Anambas- och Natuna-öarna samt Indragiri och Kwantan
på Sumatras östkust, tillsammans 42,420 kvkm., med
86,186 inv. (1900), af hvilka 238 äro européer, resten
malajer och kineser. Residentens säte är Tandjoeng
Pinang l. Riou, på ön Bintang. Öarna bildade förr ett
sultanat, men befolkningens sjöröfverier tvingade
1830 holländarna att bemäktiga sig ögruppen. Nu
äro jordbruk (kineserna) samt sjöfart och fiske
(malajerna) befolkningens hufvudnäringar. Den
viktiga färgväxten Nauclea (Uncaria) Gambir är
särskildt föremål för odling. Pinang är liksom
Singapore frihamn, men af långt mindre betydelse
än detta.
Binue l. Benue (genom missförstånd
äfven kallad Tsjadda), Nigers största biflod
och den största floden i mellersta Sudan, bildas af
tre källfloder n. om elfenbensmarknaden Ngaundere i
Adamaua, af hvilka den största och mellersta, Jerno,
upprinner 1,297 m. ö. h. under 7° 33’ n. br. och
13° 45’ ö. lgd. Den flyter först i en stor båge mot
n, ö., därefter mot v. och förenar sig vid Ribago
(278 m. ö. h.) med Majo Kebbi, hvilken åtminstone
under regntiden tyckes stå i förbindelse med Sjari
(Tsad-sjön). Den förenade floden, som har en bredd
af 160–180 m., mottager nedanför Garua fr. v. Faro,
som under regntiden blir öfver 550 m. bred, medan
den liksom B. själf under den torra årstiden kan
öfvervadas. Redan vid Faros mynning är B. 800 m. bred
och under regntiden öfver 3 m. djup. Som en ståtlig
flod flyter den mot s. v. i en längddal, begränsad
af Adamauas höga platå, och förstärkes därunder
af Gongola (Gadsjem, Gabi), Kaddera, Sungo och
Okwa fr. h. samt Mao Guiné, Tarabba, Donga-Vukari
och Koguin-Katsena-Allah fr. v. Efter ett lopp af
omkr. 1,400 km. når den mellan Lokodsja och Gbebe
(81 m. ö. h.) Niger, som den tillför en vattenmassa
af 12–15 tusen kbm. i sekunden, lika eller nästan
lika stor som Nigers egen vid föreningen. Segelbar
är floden från mynningen till Ribago, en sträcka af
omkr. 1,100 km., dock endast från maj till början af
jan., ty djupet, som vid högvatten uppgår till 3–9,
stundom 15 m., är under den torra årstiden knappt 1
m. Högst är vattenståndet i aug. och sept., lägst
i mars–april. – Bröderna Lander, hvilka 1831 på
sin färd utför Niger passerade B:s mynning, ansågo,
att denna ström var Sjari, som flöt ur Tsadsjön. En
1833 af en Liverpoolfirma utrustad expedition under
Laird, Allen och Oldfield for uppför B. nära 120
km. Barth upptäckte 1851 dess öfre lopp, och detta
gaf Petermann anledning att bringa till stånd en
expedition för flodens närmare undersökning. Denna
expedition under Baikie kom 1854 med ångbåt upp till
Gurowa, Muris hamn, och med båt 66 km. längre, 630
km. från mynningen. I nedersta sträckan stötte man på
åtskilliga grunda ställen, men längre upp var färden
bekväm, och endast brist på bränsle för ångmaskinen
nödgade expeditionen att vända. Flodens öfversta
lopp har blifvit kändt genom Rob. Flegel. Denne for
1879 på en engelsk missionsångare uppför den, så långt
den var farbar, och på en andra expedition, 1882,
fann han flodens källor. Han gjorde därefter till sin
uppgift att söka vinna denna Afrikas längsta, af inga
väsentliga hinder afbrutna vattenväg för det tyska
storkapitalet och var på väg att lyckas. I dec. 1884
bildades i Hamburg det tyska Binuesällskapet med ett
kapital af 500,000 mk för att praktiskt tillgodogöra
sig resultaten af Flegels upptäckter. Men engelsmännen
skyndade sig att af sultanen af Sokoto skaffa sig
monopol på handeln på en sträcka af 48 km. (30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
