- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
429-430

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Binns ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slaget höra sådana verk af olika slags omfattning
som Vapereaus gedigna ”Dictionnaire universel des
littératures” (1876; 2:a uppl. 1884), Bornhak,
”Lexikon der allgemeinen litteraturgeschichte”
(1882), Bornmüller, ”Biographisches schriftstellerlexikon
der gegenwart” (1882), det delvis vårdslöst
hopkomna ”Dictionnaire international des écrivains
du jour” (utg. i Florens och red. af A. De Gubernatis,
1888–91), Allibone, ”Critical dictionary of
english literature and british and american authors”
(3 bd, 1858–71), med supplement af Kirk (2 bd,
1902), ”Chambers’s cyclopædia of english literature”
(ny omarb. uppl. af D. Patrick, 3 bd, 1901–03),
bröderna Duyckinck, ”Cyclopædia of american
literature” (1856), bägge dessa verk rikligen försedda
med diktprof, Brümmer, ”Lexikon der deutschen dichter
und prosaisten” (I, 1884; II–IV 1885, 5:e
uppl. 1901), Hinrichsen, ”Das literarische Deutschland”
(öfver samtiden; 1887, ny uppl. 1891–92),
Kürschner, ”Deutscher litteraturkalender” (26:e årg.
1904), Eisenberg, ”Das geistige Wien” (1889–93),
Turri, ”Dizionario storico manuale della
letteratura italiana, 1000–1900” (1899–1900),
Serrano y Sanz, ”Apuntes para una biblioteca de escritoras
españolas” (författarinnelexikon, I, 1903),
Da Silva, ”Diccionario bibliographico portuguez” (17
bd, 1858–94), Van den Branden m. fl., ”Biographisch
woordenboek der noord- en zuidnederlandsche
letterkunde” (1875–78; 2:a uppl. 1888–91),
Vengerov, Kritisk-biografiskt lexikon öfver ryska
författare och lärde (5 bd, blott omfattande A–B,
1886–97), densammes värderika skrift med angifna
källor till dessa biografier (1900), Dobryv, ”Biografii
russkich pisatelej” (ryskt skriftställarlexikon öfver
äldre och nyare tid; 1900), Ignatov, ”Gallereja
russkich pisatelej” (likaledes öfver nyare och äldre;
1901), Worm, ”Forsög til et lexicon over danske,
norske og islandske lærde mænd" (1771–74),
fortsatt af Nyerup och Kraft med ”Almindeligt
litteraturlexicon for Danmark, Norge og Island” (1820),
Erslew, ”Almindeligt forfatterlexicon for kongeriget
Danmark” (3 bd, 1843–53, jämte 3 suppl.-bd
1858–68; det hela omfattande tidsrymden 1814–53),
Kraft och Lange, ”Norsk forfatterlexikon” (1857–63),
Halvorsen, ”Norsk forfatterlexikon 1814–80”
(59 h., 1881–1904), och Meijer, ”Svenskt
literaturlexikon” (1884–86). Ett lexikon öfver i Stockholm
boende författare var von der Hardts ”Holmia
literata” (1701, 2:a uppl. 1707). – Bland samlingar
af konstnärsbiografier framstå Vasari, ”Vite de’ più
eccellenti pittori, scultori ed architetti” (1550;
nyaste uppl., i 9 bd, 1878–85), Weyerman, ”De
levens-beschrijvingen der nederlandschen kunst-schilders”
(4 bd, 1729–71), Füssli, ”Allgemeines
künstlerlexikon, mit zusätzen" (1763–1824), Nagler,
”Neues allgemeines künstlerlexikon” (22 bd, 1835–52)
och ”Die monogrammatisten” (5 bd, 1857–79),
Singer, ”Allgemeines künstlerlexikon” (5 bd,
1894–1901), Brunn, ”Geschichte der griechischen
künstler” (2 bd, 1853–59; 2:a uppl. 1888–89),
Weilbach, ”Dansk kunstnerlexikon” (1877–78; ny
uppl. 1896–97), ”Das geistige Deutschland am
ende des XIX. jahrhunderts. I. Die bildenden
kunstler” (1898), Rheinhardt, ”Biographien der
wiener künstler und schriftsteller” (1902), Boije,
”Målarelexikon” (1833), Hafström, ”De bildande
konsternas utöfvare i Sverige 1600–1884" (1885),
Carlander, ”Miniatyrmålare i Sverige” (1897), samt
öfver tonsättare Fétis, ”Biographie universelle des
musiciens” (8 bd, 1835–44; ny uppl. 1860–81),
Grove, ”Dictionary of music and musicians” (4 bd,
1878–90), Riemann, ”Musiklexikon” (5:e uppl.
1900), ”Spemanns goldenes buch der musik” (2:a
uppl. 1900), Schytte, ”Nordisk musiklexikon” (2 bd,
1888–92), Höijer, ”Musiklexikon” (1864), och
Lindgren, ”Svenska kapellmästare 1782–1882”
(1882). Den af A. Ahnfelt redigerade handboken
”Europas konstnärer” (1883–89) omfattar bildande
konstnärer samt musikaliska och sceniska artister
under 1800-talet. Skådespelare behandlas särskildt i
Lemazurier, ”Galerie historique des acteurs du
Théâtre-français de 1600 jusqu’ à nos jours” (1810),
”Spemanns goldenes buch des theaters” (1902), Eisenberg,
”Grosses biographisches lexikon der deutschen
bühne im XIX. jahrhundert” (1903), F. Hedberg,
”Svenska skådespelare” (1884) och ”Svenska
operasångare” (1885). – Som mönster för samlingsverk
af utförligare biografier kunna nämnas serierna
”English men of letters” (utg. af J. Morley, 1879
ff.), ”English men of action”, ”Rulers of India”,
”Foreign statesmen”, ”Twelve english statesmen”,
”English philosophers”, ”Great musicians”,
”American statesmen”, ”Les grands écrivains français”
(1887 ff.), ”Künstlermonographien” (utg. af Knackfuss,
1894 ff.) samt de af Bettelheim utgifna
”Führende geister” (1890–94) och ”Geisteshelden”
(1894–97). En samling af värde bilda de biografier
öfver svenska vetenskapsakademiens aflidna
ledamöter, som återfinnas i akademiens handlingar eller
i särskildt utgifna häften. Mera utförliga äro
inträdestal och ”minnen” i Svenska akademiens
handlingar, hvarest många gedigna undersökningsresultat
gestaltats, om än biografien där alltför lätt antager
bismak af äreminne. – Slutligen kan nämnas, att
i Frankrike biografiska kalendrar öfver senatens och
deputeradekammarens ledamöter utgifvas för hvarje
valperiod, samt att i Haydns ”Book of dignities”
(3:e uppl. 1894) äro upptagna Englands ämbetsmän
alltifrån äldsta tider.

I Sverige har äfven utgifvits en mängd
personalhistoriska samlingsverk, inom hvilket område också
väsentligen falla flera slags matriklar, till följd af
det biografiska behandlingssättet. Här må nämnas
Stiernman, ”Svea och Götha höfdinga-minne” (2
bd, 1745–1835, forts. af Låstbom, 1842–43),
Rosenhane, ”Afhandling om de fem höga
riksembeten uti Sverige” (1799), Uggla och Rosenhane,
”Svea rikes rådslängd” (1791–93, forts. af
Låstbom, 1841), Enehjelm, ”Svea rikes rådslängd”
(1859), Rehbinder, ”Biographisk – – – beskrifning
öfver svenske rikscanzlerer, rikscanzliråd, hof- och
justitiæcanzlerer” (1786), herdaminnen för olika
stift (se Herdaminne), stiftsmatriklar,
ecklesiastikmatriklar för hela riket (nyast Ohlsson,
”Biografisk matrikel öfver svenska kyrkans prästerskap”,
1902; se för öfrigt Stiftsmatrikel), Rhyzelius,
”Episcoposcopia sviogothica" (1752), Hollander,
”Biskopar och superintendenter i Sverige och
Finland efter reformationen” (1874), Silfverstolpe,
”Klosterfolket i Vadstena” (1898–99), Weibull och
Tegnér, ”Lunds universitets historia” (1868; äldre
arbeten därom af J. v. Döbeln, 1740–42,
Stenström, 1803, A. O. Lindfors, 1809–21, och P. G.
Ahnfelt, I, 1859), Annerstedt, ”Upsala universitets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free