Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biografi (jfr Biograf), lefnadsteckning, skriftlig framställning - Biografik (jfr Biograf), konsten att författa lefnadsteckningar - Biografisk (jfr Biograf), lefnadstecknings-, som har afseende på biografier - Biographica (jfr Biograf), nlat., uppgifter till kännedom om någons lefnad - Biokemi, del af kemien som behandlar de kemiska processerna i lefvande varelser - Biologi, läran om lifvet - Biologiska föreningen, i Stockholm - Biologiska museet. Se Zoologiska institutioner och samlingar - Biologisk rening, af kloakvatten - Biometri, sannolikhetsberäkning angående människans medellifslängd - Bion. 1. Forngrekisk filosof från Borysthenes i Skytien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
apotekarehistoria" {1835), Bruzelius. "Sveriges
apotekarehistoria. Ny följd" (1878–81), Nordin och
Tengberg, "Svensk farmaceutisk matrikel" (1877;
en nyare utg. af Schimmelpfennig, 1903); Lidell,
"Sveriges bankmatrikel" (1886, flere årg.; en
ny af Sjöstedt, 1900), Fahlroth, "Matrikel öfver
tjenstemän vid Sveriges jernverk och jerngrufvor
1890" (1890; nyaste uppl. 1903), Sköld, "Svensk
bokhandelsmatrikel" (1888; en ny af Söderbaum, 1896),
I. Bonnier, "Alfabetisk förteckning öfver ledamöter
i Svenska bokförläggareföreningen 1843–93", och
"Förteckning öfver Svenska bokförläggareföreningens
kommissionärer 1843–93" (i föreningens festskrift,
1893), Fredberg, "Från vår merkantila och industriela
verld., I. Göteborg" (1897); P. von Möller, ’’1867 års
Första kammare. Biografiska skizzer" (1875), Swalin,
"Kyrkomötets kalender, 1868–78" (1879); Sjöström,
"S:t Knutsgillets i Lund matrikel, 1856–86" (1886),
Gullberg, "Matrikel öfver Sällskapets ledamöter
1800–1900" (1900), Anjou, "Riddare af konung
Carl XIII:s orden 1811–1900" (1900); W. Berg,
"Sällskapet Gnistan, 1878–1903" (1903), Kinberg,
"Par Bricole från dess uppkomst intill slutet af
år 1808" (1903); H. Wieselgren, "Ur vår samtid"
(1880), densamme, "Bilder och minnen" (1889). Här må
ock nämnas "Personhistorisk tidskrift", utgifven af
Svenska autografsällskapet i Wrangel 1898–1903, Rosman
fr. 1904). – Bland nordiska porträttgallerier med kort
biografisk text må framhållas "Billeder af berömte
danske mænd og kvinder" (1867–69, text af Trap),
"Norsk portræt galeri" (1874–77, utg. af Tönsberg),
"Svenskt pantheon" (1832–36, utg. af G. H. Mellin,
Jak. Ekelund m. fl.), "Porträtter af namnkunniga
svenske män och fruntimmer" (14 h., 1840–47),
P. G. Berg, "Anteckningar om svenska qvinnor"
(1864), Wrangel, "Svenskt pantheon" (1900 ff.),
åtskilliga på P. B. Eklunds förlag åren 1879–84
utgifna svenska "porträttgallerier" (af industrimän,
högre militärer, vetenskapsmän, konstnärer
o. s. v.) samt beträffande nutida personer det på
H. Tullbergs förlag utgifna "Svenskt porträttgalleri"
(sedan 1895 många olika, fullständiga serier af
ståndsklasser och intellektuella yrkens män).
E. F–t.
Biografik (jfr Biograf), konsten att författa lefnadsteckningar.
Biografisk (jfr Biograf), lefnadstecknings-, som har
afseende på biografier.
Biographica (jfr Biograf), nlat., uppgifter till
kännedom om någons lefnad; samling af material till lefnadsteckningar.
Biokemi (af grek. bios, lif, och kemi),
den del af kemien, som behandlar de i de
lefvande varelserna försiggående kemiska
processerna och de vid dessa bildade ämnena.
R. T–dt.
Biologi (af grek. bios, lif, och logos, lära) är i
vidsträckt mening "läran om lifvet", d. v. s. omfattar
de vetenskaper, som på ett mera direkt sätt lämna oss
upplysningar om det organiska lifvets (djurets eller
växtens) utveckling och beskaffenhet, d. v. s. zoologi
och botanik. Ordet användes emellertid äfven
i en inskränktare bemärkelse. Biologien anses
då vara liktydig med ekologi, eller läran om
organismernas förhållande till den yttre världen.
G. O. R.
Biologiska föreningen i Stockholm, stiftad 15 april
1888 på inbjudning af professorerna V. Leche,
G. Retzius och R. Tigerstedt, har till uppgift
att utgöra en föreningslänk mellan den biologiska
vetenskapens idkare i hufvudstaden. Föreningen
sammanträder under tiden 1 okt.–1 juni efter kallelse
af sekreteraren minst en gång i månaden. 1888–92 utgaf
föreningen "Biologiska föreningens förhandlingar" –
"Verhandlungen des biologischen vereins in Stockholm"
(4 bd, de tre första redigerade af R. Tigerstedt,
det fjärde af V. Leche).
Biologiska museet. Se Zoologiska institutioner och samlingar.
Biologisk rening af kloakvatten kallas en under
det senaste årtiondet hufvudsakligen i England
använd metod att på konstgjord väg genomföra samma
biologiska, fysikaliska och kemiska processer,
som försiggå vid bevattning (se d. o.), där vattnet
medföljande organiska föroreningar oskadliggöras genom
inverkan af bakterier, absorption och oxidation. En
fullständig reningsanordning omfattar två olika system
af bassänger, "septic tanks" och "oxidationsfilter". I
de förstnämnda, där vattnet så mycket som möjligt
skyddas mot luftens tillträde, sker med tillhjälp af
anaëroba (luftfientliga) bakterier den process, som i
dagligt tal benämnes förruttnelse; i den senare verka
däremot under lifligt lufttillträde aëroba bakterier,
hvarjämte en del lösta organiska ämnen absorberas
af filterbädden. Vid de första anläggningarna
användes öfvertäckta "tankar", men senare utförda
undersökningar hafva ådagalagt, att äfven i en
öppen bassäng luftens tillträde i tillfredsställande
grad hindras genom det tjocka skumtäcke, som snart
bildas på vattnets yta. Tankens storlek brukar
bestämmas så, att den passeras af vattnet på omkring
24 timmar. Filterna, som vanligen äro fyllda med
koks eller slagg, arbeta antingen intermittent, då
bassängerna med några timmars mellantid omväxlande
fyllas och tömmas, eller kontinuerligt, då vattnet
nedsipprar genom filterbädden från en sil eller
fördelas genom en porös kropp (ty. tropfkörper); de
äro antingen enkla eller dubbla, t. o. m. tredubbla,
då vattnet från den ena bassängen insläppes i den
andra o. s. v. – Den allmänt rådande uppfattningen,
att en biologisk reningsanläggning egentligen
består af "septic tanks", är icke riktig, ty i
jämförelse med filterna äro dessa af underordnad
betydelse. Erfarenheten har för öfrigt redan visat,
att lagarna för den biologiska reningsmetoden i
dess helhet ännu icke äro tillräckligt kända och
att resultaten från en utförd anläggning icke utan
vidare kunna tillämpas på en projekterad, utan
måste pröfvas genom nya experiment. Under det att
i många fall en "septic tank" har visat sig ega en
nästan öfverraskande förmåga att upplösa och förinta
det i vattnet förekommande slammet, har den i andra
befunnits vara nästan utan gagn. Ehuru således denna
reningsmetod ännu icke kan anses fullt utvecklad, har
den dock redan lämnat så vackra resultat, särskildt
hvad beträffar slammets upplösning, att den med fog
kan anses såsom den bästa hittills kända. J. G. R.
Biometri (af grek. bios, lif, och metrein,
mäta), sannolikhetsberäkning angående människans
medellifslängd. Sådana beräkningar äro af vikt
särskildt i försäkringsväsendet.
Bion. 1. Forngrekisk filosof från Borysthenes i
Skytien. Han lefde i Aten, i 3:e årh. f. Kr., och
hörde till den cyrenaiska skolan. Med bitande satir
bekämpade han mångguderiet, hvilket ådrog honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
