- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
435-436

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biografi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

namnet "ateisten". – 2. Forngrekisk idylldiktare,
i 3:e årh. f. Kr., bördig från Smyrna. Han
kom till Sicilien och dog där förgiftad af
afundsmän. B. efterbildade Theokritos, men var
mera reflekterande och förfinad. Af hans dikter
är Epitafios Adonidos (sorgkväde öfver Adonis,
utg. med tysk öfv. af v. Wilamowitz, 1900) den
mest framstående. Hans bevarade dikter träffas
merendels utgifna tillsammans med Theokritos’ eller
Moschos’. Svensk öfv. af G. v. Paijkull (1787) och
J. Tranér {1823–24).

Biondelli, Bernardino, italiensk språkforskare och
numismatiker, f. 1804 i Verona, verkade många år
såsom lärare i norditalienska städer, utnämndes
1849 till föreståndare för myntkabinettet i Milano
samt blef 1860 professor i arkeologi och numismatik
vid därvarande k. vetenskapsakademi, som utgöres
af en filosofisk-humanistisk fakultet. Död i Milano
1881. B. gjorde sig ett namn genom språkvetenskapliga
och numismatiska arbeten af värde. Till de förra
höra hans Atlante linguistico d’Europa (1841),
Saggio sui dialetti gallo-italici (1855), Studi
linguistici
(1856) och åtskilliga arbeten öfver
aztekernas språk: Sll’ antica lingua azteca (1860),
Glossarium azteco-latinum et latino-aztecum (1869)
m. m. Bland hans skrifter i myntkunskap må nämnas
Sulle monete auree dei goti-in Italia (1861) och La
zecca e la moneta di Milano
(1869).

Biondi, Ernesto, italiensk skulptör, födelseår
obekant, väckte storartadt uppseende med sin
bronsgrupp Romerska saturnalier (10 figurer i mer än
kroppsstorlek), utställd i Rom våren 1900 och inköpt
för nationalgalleriet – ett i sin art märkligt utslag
af modern verism, brutal, men full af karaktär och
virtuosmässigt genomförd.

Biondini. Se Eneqvist.

Bionomi (af grek. bios, lif, och nomos, lag),
vetenskapen om djurens och växternas lefnadssätt. Se
Ekologi.

Bi-ord, språkv., enligt somliga grammatici en
ordklass, adverb, enligt andra hvarje ord, som står
i syntaktisk bestämning af ett annat (hufvudord).
R–n B.

Bi-organ, bot. Se Accessoriska organ.

Bioser (af lat. bis, två gånger), kem.,
benämnas de sockerarter, som kunna spjälkas under
vattenupptagande (hydrolyseras) till tvenne enklare
sockerartmolekyler. Dessa senare kallas hexoser
(af grek. hex, sex), emedan de innehålla sex
kolatomer. Till bioserna höra rörsocker l. sackaros,
som spjälkas eller "inverteras" till en molekyl
drufsocker (glykos) och en molekyl fruktsocker
(fruktos), vidare maltsocker l. maltos, som ger två
molekyler drufsocker, samt mjölksocker l. laktos,
hvars spjälkningsprodukter äro glykos och galaktos.
H. E.

Bioskopi (af grek. bios, lif, och skopein,
undersöka), undersökning huruvida under vissa
förhållanden lif och lifsförmåga varit för handen,
genom hvilka inflytelser lifvet upphört o. s. v.

Biostatik (af grek. bios, lif, och statike,
jämvikt), läran om medellifslängden; äfven läran om
befolkningsmedeltalet. Jfr <sp>Befolkninssstatistik<sp>.

Biot [biå]. 1. Jean Baptiste B., fransk fysiker,
f. 1774, d. 1862, fick sin utbildning i polytekniska
skolan i Paris och inträdde därefter i artilleriet,
men lämnade detta för att egna sig åt
studiet af matematik och naturvetenskaper. 1800
blef han professor i fysik vid Collège de France
samt 1803 medlem och sedermera ständig sekreterare
i franska vetenskapsakademien. 1804 anställdes
han vid observatoriet i Paris, och 1806 blef han
tjänsteman vid byrån för jordens uppmätning samt
åtföljde i denna egenskap D. F. Arago till Spanien
och Formentera. Äfven ledsagade han Gay-Lussac på
dennes första luftseglingsfärd. B. representerar inom
sin vetenskap den rent empiriska ståndpunkten. Han
sysselsatte sig företrädesvis med undersökningar
om ljuset, t. ex. om olika gasers förmåga att bryta
ljusstrålarna, om färgade ringar och diffraktion,
om färgföreteelser, som uppstå, när polariseradt
ljus faller genom dubbelbrytande kristallskifvor,
och framför allt om ljusets cirkulär-polarisation,
som af honom upptäcktes. För vetenskapsakademien
framlade han värdefulla berättelser om uppfinningen af
dagerrotypien och de förbättringar, som den undergick
i tidernas lopp. 1854 och 1855 förde han en lärd
debatt med Faye och Leverrier angående de astronomiska
ljusbrytningsfenomenen. B:s uppsatser och afhandlingar
återfinnas i den franska vetenskapsakademiens
redogörelser, i "Mémoires d’Arcueil" och i en mängd
tidskrifter, särskildt "Journal des savants", hvars
matematiska afdelning han många år redigerade. Bland
B:s särskildt utgifna verk må nämnas Recherches
expérimentales et mathématiques sur les mouvements
des molécules de la lumière autour de leur centre
de gravité
(1814). Hans Mélanges scientifiques et
littéraires
(1858) innehålla biografiska skildringar
af framstående matematiker och fysiker. Dessutom
sysselsatte sig B. med egypternas, indernas och
kinesernas astronomi. Se vidare Biot-Savarts lag.

2. Édouard Constantin B., den förres son, fransk
lärd, f. 1803, d. 1850, fick 1825 i uppdrag att
bygga den första järnvägen i Frankrike, nämligen
mellan S:t Étienne och Lyon. En alltmer tilltagande
sjuklighet tvang honom dock snart att draga sig
tillbaka från statens tjänst, och därefter egnade
han sig åt studiet af det kinesiska språket
och kinesiska förhållanden. Frukterna af dessa
studier offentliggjorde han i "Journal des savants",
"Journal asiatique" m. fl. tidskrifter samt i några
större arbeten, bl. a. Dictionnaire des noms anciens
et modernes des villes et arrondissements de l’empire
chinois
(1842). Dessutom öfversatte han några arbeten
från kinesiska till franska.

Biota Don., bot. Se Thuja.

Biotaxi (af grek. bios, lif, och taxis, uppställning,
ordning), klassifikation af organismerna efter deras
anatomiska egenskaper.

Biotit Hausm., miner., ett efter den franske
fysikern Biot uppkalladt mineral, i vidsträckt
mening omfattande såväl första som andra
artens magnesiaglimmer, anomit resp. meroxen, i
inskränkt bemärkelse däremot endast den sistnämnda
varieteten. (Jfr Magnesiaglimmer.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free