Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Birgitta, kallad den heliga - Birgittinorden l. Sankt Salvatorsorden, off. Ordo sancti Augustini sancti Salvatoris nuncupatus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i ett värdigt skick. De af Birgitta och Katarina
bebodda rummen hafva inredts till kapell. Kyrkan,
sidokapellen och gårdarna hafva likaledes återställts
och smyckats. Äfven ifrån Sverige hafva bidrag
därtill lämnats. Det hela invigdes högtidligt 8
okt. 1895. Jfr E. Hildebrand. "Den svenska kolonien
i Rom under medeltiden" (i Hist. tidskr., 1882) och
"S. Birgittas porträtt och några upplysningar om
hennes hospital i Rom" (därsammast., 1883), samt
C. Bildt, "S. Birgittas hospital och den svenska
kolonien i Rom under 1600-talet" (därsammast., 1895).
Ehd.
Birgittinorden l. Sankt Salvatorsorden,
officiellt Ordo sancti Augustini sancti Salvatoris
nuncupatus, en efter sin stiftarinna, den heliga
Birgitta, uppkallad klosterorden. Sedan Birgitta någon
tid efter sin mans död i en uppenbarelse mottagit
Guds befallning att grunda en ny klosterorden,
undfick hon likaledes i en uppenbarelse ur Frälsarens
mun denna nya ordens regel, som hon dikterade för
underpriorn i Alvastra Petrus Olavi, från hvilken
alltså redigeringen härrör. Efter påfven Urban V:s
återkomst till Italien 1367 sökte hon vinna dennes
stadfästelse på den nya stiftelsen, men lyckades
blott utverka en bulla af 5 aug. 1370, innehållande
dels tillstånd att i Vadstena grunda ett munk-
och ett nunnekloster af Augustinus’ orden, dels en
föreskrift om att hennes klosterstadgar subsidiärt
skulle regelbinda lifvet inom de nya klostren. Urban
VI gaf genom en bulla af 3 dec. 1378 sin bekräftelse
på Birgittas regel i form af konstitutioner, medan
den regel, som bar Augustinus’ namn, fortfarande
skulle utgöra själfva grundvalen för den nya
organisationen, hvilken alltså till augustinerna
skulle intaga samma ställning som dominikanerna eller
som cistercienserna till benediktinerna. – Enligt
Birgittas afsikt skulle orden vara en nunneorden,
men redan i dess ursprungliga organisation fanns
fröet till dess förnämsta egendomlighet, dess
dubbelklosterförfattning, hvari birgittinerna förete
likheter med äldre ordnar, t. ex. fontevraldenser
och gilbertiner. Hvarje kloster utgjorde en komplex
af tvenne själfständigt organiserade
afdelningar, ett munk- och ett
nunnekonvent. Det senare bestod af 60 systrar,
det förra av 13 prästmunkar, 4 mässdjäknar samt
8 lekbröder. Munkarna hade närmast att leda och
upprätthålla andaktsöfningarna inom klostret; för
den systrarna särskildt föreskrifna gudstjänsten
hade Birgittas biktfader, Petrus Olavi, redigerat
en särskild ritual, den s. k. "cantus sororum"
(se Birgittinritualen). Bröderna hade ock att
tillhandagå systrarna vid deras enskilda religiösa
behof äfvensom att sköta de förvaltningsbestyr –
särskildt dem, som kräfdes af ordens internationella
och ekonomiska organisation –, hvilka på grund
af klausurföreskrifterna eller af andra grunder
ej kunde skötas af nunnorna. Prästmunkarna hade
äfven att predika för folket och bland detta utöfva
själavård. Utom dessa egentliga munkar och nunnor
funnos för de gröfre sysslornas utförande bröder och
systrar utanför konventen ("fratres et sorores ab
extra"), hvilkagenom en stadga af 1451 fingo sin
definitiva organisation.
Birgittin-nunna. Birgittin-munk (präst).
Birgittin-munk (diakon).
Ur Hélyot, "Histoire des ordres monastiques".
Till sin allmänna organisation stå birgittinerna
cistercienserna närmast. Inträdesåldern
var för nunnorna 18 år, för munkarna 25
år. Askesföreskrifterna voro i allmänhet – sålunda
hvad angick fastor, tystnad, klädedräkt och bäddar
m. m. – jämförelsevis milda. Klosterfolkets tid skulle
– utom af andaktsöfningar – upptagas af trädgårds- och
handarbete, afskrifning, öfversättningsarbete
o. d. Nunnornas dräkt utgjordes af en hvit och en
grå kjortel af vadmal, en s. k. "kufvel", samt en
grå mantel af samma tyg, utan veck eller rynkor,
hvilken öfver bröstet sammanhölls med en träknapp och
slutade 1/3 aln öfver marken. På hufvudet buro de ett
kring panna och kinder gående hvitt hvif, däröfver
ett vil af svart lärft samt ofvanpå detta en krona
af hvitt lärft med fem små stycken rödt kläde till
erinran om Kristi sår. Bröderna nyttjade underklädnad
af hvitt vadmal, en kjortel af grått vadmal, "kufvel",
samt en grå mantel och på hufvudet en grå mössa af
vadmal, sömmad vid kufveln. Klausurföreskrifterna
voro ytterligt stränga; endast på vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
