Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Birkenhead, stad och sedan 1888 eget grefskap - Birkenäs (Björkenäs), näs norr om Kalmar, i Kläckeberga socken. Jfr Birka - Birkepatron. Se Birk - Birkeret (da., jfr Birk). 1. Den inom ett birk gällande lagen - Birkeret. 2. Rättigheten att förse ett birk med domare och andra tjänstemän - Birkeret. 3. Den under medeltiden för städer i Skåne, Blekinge och Bornholm gällande stadsrätten - Birkeskriver. Se Birk - Birket el-kerūn. Se Birket Karun - Birket el-Marjūt (riktigare Behēret Marjut), forntidens Mareotis - Birket Karūn, naturlig sjö i västra delen af landskapet el-Fajum - Birket-Smith. Se Smith, S. B. - Birkkala (fi. Pirkkala). 1. Domsaga i Finland, lyder under Åbo hofrätt - Birkkala. 2. Härad i Tavastehus län - Birkkala. 3. Socken i ofvannämnda härad och domsaga - Birk-karlar. Se Birkarlar - Birlad. Se Berlad - Birlinger, Anton, tysk filolog - Birma. Se Burma - Birmingham. 1. Stad i England, sedan 1888 eget grefskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lång järnvägstunnel under Mersey. 110,926 inv. (1901;
1841 knappt 8,000). B. har de 1844 öppnade stora
dockorna att tacka för sitt uppsving. Dessa dockor
upptaga nu en areal af 201 har med 68 har vattenyta
och omgifna af 16 km. långa kajbyggnader. De
viktigaste industrierna äro fartygsbyggande och
maskintillverkning. Före 1888 hörde B. till grefskapet
Chester. J. F. N.
Birkenäs (Björkenäs), näs norr om Kalmar,
i Kläckeberga socken. Jfr Birka.
Birkepatron. Se Birk.
Birkeret (da., jfr Birk). 1. Den inom ett birk
gällande lagen och olika samlingar af dithörande,
företrädesvis äldre lagbestämmelser. Särskildt märkes
den af Kristian IV 1623 utgifna förordningen rörande
rättegångsväsendet inom städerna och birken, vanligen
kallad ”landbirkeretteri”.
2. Rättigheten att förse ett birk med domare och
andra tjänstemän.
C. R.*
3. Den under medeltiden för städer i Skåne och
Blekinge samt på Bornholm gällande stadsrätten,
hvilken ursprungligen synes hafva utfärdats
för Lund. Den härrör från senare hälften eller
slutet af 13:e årh. Tryckt föreligger den
hos Schlyter, i hans upplaga af Skånelagen.
L. W–l.
Birkeskriver. Se Birk.
Birket el-kerūn. Se Birket Karun.
Birket el-Marjūt (riktigare Behēret Marjut),
forntidens Mareotis, ansenlig sjö i Nedre Egypten,
2,5 m. under Medelhafvets yta, sträckte sig fordom
ända fram till Alexandria och stod, genom kanaler, i
förbindelse med Nilen och Medelhafvet. Sjön uttorkade
under medeltiden och var länge en öken, tills vid
Alexandrias belägring 1801 den engelsk-turkiska
hären genom en kanal dit införde Medelhafvets vatten,
hvilket därvid förstörde 150 byar och mindre orter
och än i dag (1904) betäcker en yta af omkr. 40,000
har. Muhammed Ali tilltäppte denna kanal, men gaf i
stället sjön ånyo aflopp åt Nilen.
Birket Karūn (af arab. birket, sjö, ”Karuns sjö”;
Karun: det judiska Korah i 4 Mos. 16), oriktigt
kallad Birket el-kerun (”sjön med horn”, på grund
af dess halfmåneform), naturlig sjö i västra
delen af landskapet el-Fajum, omkr. 60 km. s. v. om
Gise. Längden, i ö. och v., är 54 km., största bredden
11 km., djupet omkr. 4 m. Vattenspegeln ligger
40,71 m. under Medelhafvets nivå, vid högvatten
39 m. Vattnet är salthaltigt, icke obehagligt att
dricka. Sjön är tämligen fiskrik, och vattenfåglar,
i synnerhet pelikaner och vildänder, förekomma i
stort antal. Stränderna äro ödsliga, i synnerhet den
norra, som är mycket brant. Ruiner från forntiden
finnas på åtskilliga ställen; den märkligaste
är Kasr Karun, nära sydvästra stranden, med ett
tempel från romartiden. Enligt de senaste forskarnas
åsikter är B. den af forntidens grekiske författare
(i synnerhet Herodotos och Strabon) beskrifna sjön
Moiris (lat. <i>Moeris</sp>). Jfr Fajum och Moiris.
Birket-Smith. Se Smith, S. B.
Birkkala (fi. Pirkkala). 1. Domsaga i Finland,
lyder under Åbo hofrätt och är fördelad på
3 tingslag samt omfattar Kangasala, Messuby,
Lempäälä, Vesilaks, Birkkala och Ylöjärvi socknar
samt Tottijärvi kapell. Areal 1,787 kvkm. Folkmängd
33,453 pers. (1902). – 2. Härad i Tavastehus län,
Finland, är fördeladt på 4 länsmansdistrikt och
omfattar Birkkala, Ylöjärvi, Vesilaks, Lempäälä,
Kangasala, Messuby, Pälkäne och Sahalaks socknar
samt Tottijärvi kapellförsamlingar. Areal 2,197
kvkm. Folkmängd 40,147 pers. (1902). – 3. Socken i
ofvannämnda härad och domsaga, utgör ett imperiellt
pastorat af 2:a kl., Tammerfors kontrakt, Borgå
stift. Landareal 234 kvkm. Befolkningen, finsktalande,
6,629 pers. (1902). A. G. F.
Birk-karlar. Se Birkarlar.
Birlad. Se Berlad.
Birlinger, Anton, tysk filolog, f. 1834 i
Württemberg, blef 1859 katolsk präst och 1872
e. o. professor i tyska språket och litteraturen
vid universitetet i Bonn. Död 1891 i Bonn. B.,
som hufvudsakligen egnat sig åt studiet
af sydtyska dialekter och folkseder, utgaf
bl. a. Schwäbisch-augsburgisches wörterbuch (1864)
och Rechts-rheinisches Alamannien (1890). Från
1871 utgaf han ”Alemannia, zeitschrift für sprache,
litteratur und volkskunde des Elsasses, Oberrheins
und Schwabens”.
Birma. Se Burma.
Birmingham [bə′miŋəm]. 1. Stad i England, vid de små
floderna Tame och Rea, sedan 1888 såsom eget grefskap
(51,4 kvkm.) skildt från Warwickshire. 528,181
inv. (1902); dessutom hade den norra förstaden Aston
Manor 78,481 inv. B. ligger nära mycket rika kol-
och järngrufvor och har härigenom blifvit Englands
viktigaste fabriksstad näst Manchester. Det är
ock medelpunkten för ett storartadt kanal- och
järnvägsnät. Den gamla stadsdelen är mörk och trång,
men de nya kvarteren hafva breda gator och praktfulla
hus. Förstaden Edgbaston har en mängd villor,
omgifna af trädgårdar. B. är säte för en anglikansk
och en katolsk biskop. Den enda äldre byggnaden i
B. är den gotiska Martinskyrkan (från 13:e årh.),
restaurerad 1873–75. Bland stadens byggnader må för
öfrigt nämnas stadshuset (Town hall), byggdt (1832–35)
efter mönstret af Jupiter Stators tempel i Rom, med
en stor sal, rådhuset (Council house), i grekisk
stil, färdigt 1878, torghallen (Bingley hall), en
jättebyggnad för boskapsutställningar och folkmöten,
New street-bangården (320 m. lång, 65 m. bred),
Midland institute, byggdt 1855–66, justitiepalatset
(1887–91), universitetet, spannmålsbörsen och börsen
(byggd 1865 i gotisk stil). B. har 10 offentliga
parker, den största Aston park, i hvars midt ligger
Aston hall (byggd 1635), nu museum. I staden finnas
bildstoder af Nelson, drottning Viktoria, Priestley,
Rob. Peel, Watt, Dawson och Mason samt en monumental
brunn till Chamberlains ära. Bland läroanstalter må
nämnas: universitetet, med 4 fakulteter och 85 lärare
(grundadt 1900 med ett kapital af 600,000 pd st.),
Queen’s college (grundadt 1828, för medicin), en
school of art, en teknisk skola, Midland institute,
med musikskola och aftonklasser i främmande språk
och handelsvetenskap, ett af metodister underhållet
teologiskt college i förstaden Springhill, och ett
sådant för independenter i förstaden Handsworth,
tre katolska colleges i förstäderna Edgbaston, Olton
och Oscott, King Edward’s school, stiftad 1552,
reorganiserad 1878, bestående af 3 latinskolor
för gossar, 4 latinskolor för flickor samt en
högre skola för gossar och en annan för flickor,
med tillsammans 2.000 lärjungar; dessutom flera
realskolor och flickskolor. Stadens folkskolor äro
konfessionslösa. B. har flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
