- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
477-478

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biron ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öppnats och Tunisien blifvit ett franskt protektorat,
började man emellertid göra Bisertakanalen bredare
och djupare, bygga tre hamndammar och uppmuddra
Bisertasjön, som genom mellanliggande höjder är
undandragen all insyn från hafvet. Samtidigt
förstärktes och utvidgades äfven de gamla
befästningarna, citadell och fyra fort utanför
den tornprydda ringmuren, så att de yttersta
försvarsverken nu ligga 7–8 km. på ömse sidor om
den på kanalens norra sida liggande staden; såsom
stödpunkt för befästningsgruppen i n. ligger fort
Djebel Kebir på en 274 m. hög kulle. Längst in vid
Bisertasjön, på dess södra strand, har vid Sidi
Abdallah anlagts arsenal och marinetablissemang,
till hvars skydd landbefästningar skola
byggas. Äfven kustbefästningarna skola ytterligare
förstärkas. – I B. har "Svenska kvinnors mission bland
Nord-Afrikas kvinnor’* upprättat en missionsstation.
L. W:son M.

Bisextil (lat. bissextilis [dies], egentl, "den två
gånger sjätte dagen", skottdagen, så kallad, emedan
i den julianska tideräkningen skottdagen, eller den
dubbla 24 febr., enligt romersk datering var 6:e
dagen före 1 mars), hvad som angår en skottdag. –
Annus bissextilis, skottår.

Bisexuell (af lat. bis, två gånger, och sexus, kön),
tvåkönad, hermafroditisk (i synnerhet om växter).

Bishop [bi’j8p]. 1. Henry Rowley B., engelsk
tonsättare, f. 1786, d. 1855 som professor i musik vid
universitetet i Oxford. Elev af Bianchi, uppträdde han
1809 med operan The circassian bride, hvarefter följde
en rad af operor, som alla med framgång uppfördes på
Drury-lane-teatern, men nu äro tämligen glömda. Mera
varaktigt rykte fick B. genom sina flerstämmiga sånger
(Mynheer van Dunk m. fl.) och sina ballader, hvilka
senare blefvo mycket populära och förskaffade honom
hederstiteln "Englands moderne bard". I B:s opera
Clari or the maid of Milan (1823) förekommer sången
Home, sweet home ("Hem, ljufva hem"), som blifvit en
verklig nationalsång för engelsmän och för ättlingar
af dem öfver hela världen.

2. Anna B., den föregåendes hustru, född Rivière,
engelsk sångerska, f. 1812 i London, där hon 1837
med stor framgång uppträdde på de filharmoniska
konserterna. Efter att hafva sjungit (mest
klassisk musik) på flera musikfester i England,
genomreste hon – till en början i sällskap med
harpvirtuosen Bochsa – Europa (i Stockholm var
hon 1840), Amerika och Australien samt väckte
därvid uppseende öfverallt. Död 1884 i New York.
A. L.

Bishop [bi’jop], Artemus, nordamerikansk missionär,
f. 1795 i Pompeji, staten New York, graduerades
vid Union college 1819, utsändes som missionär
till Sandwichöarna 1822 samt verkade där med stor
framgång i femtio år. Han öfversatte på infödingarnas
språk, dels bibeln, dels Bunyans "En pilgrims resa"
och många andra skrifter. Död i Honolulu 18 dec. 1872.
A. K.

Bishop [bi’jop], Isabella, född Bird, engelsk
författarinna, f. 1832 i Edinburgh, d. 1904, uppträdde
1855 med en bok om The english woman in America
(anonymt) och därefter med en rad lifliga skildringar
af resor, som hon gjorde i de mest aflägsna länder,
såsom A lady’s life in the Rocky mountains (1879,
4:e uppl. 1881) och Unbeaten tracks in Japan
(1880, 5:e uppl. 1900). 1881 gifte
hon sig med en läkare, J. Bishop, men blef änka 1886.

<Bishop Auckland [bi’]9p årkl9nd]. stad i engelska
grefskapet Durham, vid Wear. 11,966 inv. (1901). I
B. ligger biskoparnas af Durham gamla palats midt i
en stor park.

Bishophill [Wjop-hil], svenskt nybygge
i nordamerikanska staten Illinois, vid
järnvägen mellan Chicago och Burlington, 196
km. från sistnämnda plats, anlades 1846 af den
beryktade Erik Jansson och uppkallades efter hans
födelsesocken, Biskopskulla. Det utgjorde först ett
rent kommunistiskt samhälle (med egendomsgemenskap
o. s. v.); men mot slutet af 1850-talet upplöstes
den kommunistiska samhällsordningen, hvarvid vissa
inflytelserika män slogo under sig det mesta af
egendomen. På en del af området byggdes en liten stad,
Galva (en rådbråkning af Gäfle).

Bishops ring [bi;Japs-], meteor., en af missionären
Bishop i Honolulu första gången i sept. 1883
observerad brunröd ring af omkr. 45° diameter,
som under hela dagen beständigt omgaf solen och
var synlig vid alla breddgrader. Den iakttogs sista
gången 3 juni 1886 af professor Forel i Schweiz. Jfr
Röda skenet.

Bishop Stortford [bi’jep stå’tfad], stad i
engelska grefskapet Hertford, vid Stort. 7,143
inv. (1901). Bryggerier.

Bisilikat, kem. benämnas metasilikat, hvilka
till sin sammansättning motsvara de neutrala
karbonaten. Enligt den gamla formuleringen innehålla
bisilikaten dubbelt så mycket syre i kiselsyran som
i oxiden. Formeln för ett bisilikat är därför, om med
R betecknas en envärdig metall, R2O . SiO2 =R2 . SiO3.
H. E.

Bisittare, jur., ledamot af en underdomstol eller af
ett handtverksskrå.

Bisjari (Bisjarin, Bisjarib), en
af bedsjafolkets stammar, i nordöstra Afrika,
ö. om Nilen. Bisjari, som idka betydlig kamel-
och getskötsel, lefva i ständiga fejder med sina
grannar och fruktas för sin vildhet, roflystnad
och trolöshet. Se Bedsja. – Bisjarispråket. Se
Bedsjaspråket.

Bisjarib. Se Bisjarin.

Bisjbalik. Se Urumtsji.

Biskaja, försvenskning af Vizcaya (se d. o.).

Biskara, stad i Algeriet. Se Biskra.

Biskop (grek. episkopos, tillsyningsman),
teol., titel för vissa högre ämbetsmän inom den
kristna, kyrkan. Biskopsämbetets (episkopatets)
ursprung brukar, väl med orätt, hänföras till
en direkt anordning af apostlarna. Sannolikast
synes utvecklingen ha varit följande. I de
första hednakristna församlingarna hvilade hela
församlingslifvet på Andens omedelbara nådegåfvor
(grek. karismata), ej på något fixeradt ämbete. Då
behofvet af en yttre organisation emellertid
omedelbart gjorde sig gällande, tillföll ledningen
själffallet de män, som från början tillhört
församlingarna och mest verkat för deras bästa,
"förstlingarna". Bland dessa framträdde redan i
nytestamentlig tid två olika sorts funktionärer:
presbyteroi och episkopoi, af hvilka de förra
hufvudsakligen hade församlingens andliga vård
om händer, under det att de senare hufvudsakligen
sörjde för fattigvården och församlingens ekonomiska
angelägenheter. Af praktiska skäl och under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free