Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bivack l. Bivuak, krigsv., kallas trupps förläggning under hvila under bar himmel - Bivackkommendant. Se Bivack - Bivackvakt. Se Bivack - Bi-valvler, zool. Se Musslor - Bi-vargen, zool. Se Bi, sp. 217, och plansch till art. Bi, fig. 9. - Bi-vråken, zool. Se Vesphöksläktet - Bivuak, krigsv. Se Bivack - Bixa, bot. Se Bixaceæ - Bixaceæ, bot., en med Cistaceæ besläktad, till ordn. Cistifloræ räknad familj - Bixin, tekn. Se Bixaceæ - Bixio. 1. Jacques Alexandre B., fransk publicist - Bixio. 2. Girolamo Nino B., italiensk frihetskämpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förläggningssätt användes, då tillgång icke finnes till byggnader,
då tid eller omständigheter icke medgifva uppförandet
af hyttor eller andra skydd eller då trupperna måste
hållas så tätt tillsammans, att annat förläggningssätt
icke medgifves, såsom före eller efter ett slag. Enär
bivackeringen verkar skadligt på manskapets hälsa
och persedlar, bör den användas endast i nödfall och
för korta tider i sänder, hvarjämte bivackplatser
böra väljas med omtanke, så att de erbjuda skydd för
blåst, hafva sundt och torrt läge jämte tillgång
på vatten, bränsle och halm. Under kall årstid är
det nödvändigt att anordna bivackeldar. Bättre än
att anordna en stor bivack är att dela trupperna i
flera mindre, tillräckligt nära hvarandra belägna
bivacker, hvilka förläggas intill bebyggda orter,
i hvilka staber eller en del af trupperna kunna
förläggas (kvarterbivack). Inom bivack, som omfattar
mera än ett regemente, kan en särskild officer
förordnas att såsom bivackkommendant hafva uppsikt
öfver bevakningsanordningar, ordningsföreskrifters
iakttagande m. m. I hvarje bivack eller del af sådan
utsattes en bivackvakt eller inre vakt. C. O. N.
Bivackkommendant. Se Bivack.
Bivackvakt. Se Bivack.
Bi-valvler, zool. Se Musslor.
Bi-vargen, zool. Se Bi, sp. 217, och plansch till
art. Bi, fig. 9.
Bi-vråken, zool. Se Vesphöksläktet.
Bivuak, krigsv. Se Bivack.
Bixa, bot. Se Bixaceæ.
Bixaceæ, bot., en med Cistaceæ besläktad, till
ordn. Cistifloræ räknad familj af tropiska träd
eller buskar (omkr. 20, till största delen amerikanska
arter) med spiralställda enkla blad, 5-taliga
regelbundna, undersittande blommor samt enrummigt
fruktämne med väggställda fröfästen. Släktet Bixa
L. med en art, Bixa orellana L., är ett litet vackert
träd, inhemskt i Amerikas varmaste delar samt odladt
i tropikerna. De äggrunda, med styfva borst
tätt besatta frukterna innehålla många frön, hvilkas
yttre skal innehåller ett rödt färgämne. Om detta
utdrages genom fröens omröring med vatten samt
därefter torkas mer eller mindre fullständigt,
får man den drog, som kallas orleanal. anatto (i
hemlandet achiote). På somliga ställen får drogen
under beredningen genomgå en viss grad af jäsning,
och stundom lär, för att hindra dess intorkning,
urin tillsättas, hvarigenom den viollukt, som
tillhör den färska fruktmassan, förvandlas till en
vidrig stank. God vara bör ha angenäm (eller ingen)
lukt och högröd färg samt vara fri från främmande
inblandningar. Orleana innehåller två färgämnen,
det röda bixinet och det gula
orellinet, samt blir därigenom användbar till färgning
af plåster, ost, smör, vax m. m.; förr användes
det mycket till färgning af ull. Bixinet är föga
lösligt, orellinet däremot lättare lösligt i
vatten. G. A. O. T. S. (G. L–m.)
Bixin, tekn. Se Bixaceæ.
Bixio. 1. Jacques Alexandre B., fransk
publicist, f. i Italien 1808, d. 1865 i Paris,
studerade först medicin, grundade 1831 tillsammans
med Buloz "Revue des deux mondes" och ingick sedan
som medarbetare i tidningen "National". Fastän
motståndare till 1848 års republik, blef han medlem
af konstituerande församlingen och vice-president
i nationalförsamlingen. I prins Louis Napoléons
första kabinett var han under några dagar handels-
och jordbruksminister. Såsom medlem af lagstiftande
församlingen förfäktade han liberala idéer och ansågs
därför så farlig, att han vid statskuppen 2 dec. 1851
för någon tid sattes i fängsligt förvar. Därefter
drog han sig tillbaka från det offentliga lifvet,
grundlade en bokhandelsaffär, särskildt för litteratur
rörande landtbruk, och deltog i flera af tidens stora
finansföretag. Han är författare till Maison rustique
du XlX:e siècle (1844).
2. Girolamo Nino B., den föregåendes broder,
italiensk frihetskämpe, f. 1821 i Genova, slöt sig
1848, efter att förut ha tjänat i den sardinska
flottan och handelsmarinen, till friskarorna,
medverkade vid Venezias försvar och kämpade såsom
generalstabsofficer vid Garibaldis sida 1849 vid
försvaret af Rom, då han blef svårt sårad. Sedan
staden fallit i fransmännens händer, återvände
B. till Genova och ingick åter i handelsflottan. Vid
början af kriget 1859 förde han en bataljon
alpjägare. Efter freden i Villafranca fick han
befälet öfver ett nybildadt toskanskt regemente, men
begärde samtidigt med Garibaldi sitt entledigande
(nov. 1859). 1860 deltog han i expeditionen till
Sicilien. Efter landstigningen vid Marsala erhöll
han befälet öfver en bataljon frivilliga och deltog
i striderna vid Calatafimi och Palermo. Af den
sicilianska direktorialregeringen utnämndes han till
brigadgeneral, befordrades vid krigets slut till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
