Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bjelkenstjerna. 2. Klas Hansson B., friherre, amiral - Bjelo, Bjelyi, Bjelaja, Bjeloje (ry.), hvit (i geografiska sammansättningar) - Bjeloi, kretsstad i ryska guvern. Smolensk - Bjeloje. Se Bjelo - Bjeloje more, ryska namnet på Hvita hafvet (se d. o.) - Bjeloje ozero, "Hvita sjön", fiskrik insjö i ryska guvern. Novgorod - Bjelopasjtser, ättlingar efter den ryske bonden Susanin - Bjelopolje, stad i ryska guvern. Charkov - Bjelosersk, kretsstad i ryska guvern. Novgorod - Bjelostok, stad i Ryssland. Se Bialystok - Bjelovjesjskaja pusjtsja. Se Bialowiez-skogen - Bjelovodsk, stad i ryska guvern. Charkov - Bjelsk, stad i ryska guvern. Grodno - Bjeluga (Bjelucha). Se Hvaldjur - Bjeiuka-gora, högsta toppen i Altaibergen. Se Altai - Bjelyi. Se Bjelo - Bjelyj ostrov, Beliostrov (ry.), "Hvitön", en ö i Norra Ishafvet - Bjelzy, kretsstad i ryska prov. Bessarabien - Bjeresjö. 1. Socken i Malmöhus län, Herrestads härad - Bjeresjö. 2. Socken i Malmöhus län, Bara härad. Se Bjärshög - Bjeresjöholm (Bergsjöholm), gods i Bjeresjö socken, Malmöhus län - Bjerkander, Klas, naturforskare, präst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
amiralitetskollegiet. 1652 upphöjdes han i
friherrligt stånd, med några byar i Pyhäjoki till
friherreskap, och utnämndes 1654 till amiral af
rikets råd. 1654–59 Var B. hvarje år till sjöss,
merendels såsom högste befälhafvare, i hvilken
egenskap han 1657 anförde flottan i slaget vid Möen. I
det ryktbara slaget i Öresund 1658 stod den andra
eskadern under B:s befäl, hvarvid han visserligen
lyckades tvinga den holländske amiralen de Witt att
stryka flagg, men själf led svåra förluster. Under
1659 års sjökampanj blef han sårad och måste sedan
alltid begagna krycka. B. dog 1662.
Bjelo, Bjelyi, Bjelaja, Bjeloje (ry.), hvit (i geografiska sammansättningar).
Bjeloi, kretsstad i ryska guvern. Smolensk, vid
Obsja, som utfaller i Dünas biflod Mezja. 6,965
inv. (1897), hvilka idka liflig handel med spannmål,
ull och läder på östersjöprovinserna.
Bjeloje. Se Bjelo.
Bjeloje more, ryska namnet på Hvita hafvet (se d. o.).
Bjeloje ozero, "Hvita sjön", fiskrik insjö i ryska
guvern. Novgorod. Areal 1,125 kvkm. Sjön, som har
hvit märgelbotten, får efter stormar en ljus färg,
däraf namnet. Den upptager Kovzja och Kema samt har
genom Sjeksna aflopp till Volga. Sjön bildar ett led
i Mariinska kanalsystemet. För att kringgå grunden
vid Sjeksnas utlopp har man vid sydöstra sidan af
sjön anlagt Bjeloserskiska kanalen (66 km.).
Bjelopasjtser, ättlingar efter den ryske bonden
Susanin, som vid ett öfverfall af polackerna
med uppoffring af sitt eget lif räddade från
döden det romanovska husets stamfader, Michael
Fedorovitj. Bjelopasjtserna bo i byn Korobova
i guvern. Kostroma och äro genom kejserlig nåd
för alltid befriade från alla personliga bördor,
afgifter och förpliktelser. En kejserlig ukas af
1836 gaf dem rätt att bibehålla dessa friheter,
så länge de kvarblifva i bondeståndet. Om
de slå sig ned i städerna som borgare eller
köpmän, få de väl hafva kvar sina personliga
företrädesrättigheter, men äro underkastade
gille- och stadsafgifter. Namnet användes äfven i
allmänhet såsom benämning på själfegande, skattefria
bönder i motsats till s. k. tjernososjniker.
A–d J.
Bjelopolje, stad i ryska guvern. Charkov,
vid de små floderna Vyra och Kryga. 15,223
inv. (1897). Tillverkning af tegel, läder och brännvin.
Bjelosersk, kretsstad i ryska guvern. Novgorod,
nära Sjeksnas utlopp ur sjön Bjeloje ozero. 6,012
inv. (1897), hvilka idka fiske, tjärbränning samt
tillverkning af helgonbilder och ljus. I närheten
af staden finnas stenkolsgrufvor och en fabrik
för tillverkning af svafvel ur svafvelkis. B., som
grundlades 862, var i flera århundraden hufvudort i
ett särskildt furstendöme, tills detta 1486 förenades med Moskva.
Bjelostok, stad i Ryssland. Se Bialystok.
Bjelovjesjskaja pusjtsja. Se Bialowiez-skogen.
Bjelovodsk, stad i ryska guvern. Charkov. Omkr. 14,000 inv. Stora transjuderier.
Bjelsk, stad i ryska guvern. Grodno, i en
sädesproducerande trakt vid Narevs biflod
Bjeljanka. 7,461 inv. (1897). Liflig handel med
åkerbruksprodukter. B. var fordom hufvudstad i polska
landskapet Podlachien och vojevodskapet B. Vid Polens
tredje delning tillföll B. Preussen, men afträddes 1807 till Ryssland.
Bjeluga (Bjelucha). Se Hvaldjur.
Bjeiuka-gora, högsta toppen i Altaibergen. Se Altai.
Bjelyi. Se Bjelo.
Bjelyj ostrov, Beliostrov (ry.), "Hvitön", en i
Norra Ishafvet mellan 73° och 73° 25’ n. br. samt
70° 15’ och 72° ö. lgd fr. Gr. belägen ö, hvilken
skiljes från halfön Jalmal genom Malyginsundet,
uppkalladt efter en deltagare, Malygin, i den stora
nordiska expeditionen, hvilken första gången (1737)
seglade genom detsamma. Areal enl. Strelbitsky 1,585
(enl. Trognitz 1,835) har. Ön höjer sig knappt 3
m. öfver hafsytan och består af idel fin sand. De
högre växterna representerades blott af 17 arter, alla
små och förkrympta. Af lafvar anträffades omkr. 80
arter, af mossor insamlades omkr. 20 arter. Äfven
faunan är ytterst fattig. Vegaexpeditionens
medlemmar sågo renar och, på andra sidan sundet,
samojedtält.
(J. F. N.)
Bjelzy, kretsstad i ryska prov. Bessarabien,
vid floden Reut, en biflod till Dnjestr. 18,526
inv. (1897). Stor boskapsmarknad.
Bjeresjö. 1. Socken i Malmöhus
län, Herrestads härad. 1,855 har. 791
inv. (1903). B. bildar med Hedeskoga ett regalt
pastorat i Lunds stift, Ljunits och Herrestads
kontrakt. Inom B. socken ligger godset Bjeresjöholm. –
2. Socken i Malmöhus län, Bara härad. Se Bjärshög.
Bjeresjöholm (Bergsjöholm), gods i Bjeresjö socken,
Malmöhus län, med hufvudgården belägen 4 1/2 km. från
Östersjön, på en höjd, synlig vida omkring och nära en
vacker bokskog. Manbyggnaden, uppförd af T. L. Sylvan,
är ett ståtligt trevåningshus, å södra sidan, som
är hufvudfasaden, flankeradt af tvenne torn i fem
våningar. En gammal borg, uppförd af Björn Kaas
1576 mellan en höjd och en liten, numera uttappad
sjö, hvars vatten leddes in i de djupa grafvar, som
omgåfvo gården, står delvis ännu kvar, men begagnas
endast till magasin. Godset består af B., 4 mtl
frälsesäteri. Bjeresjö by, 3 7/15 mtl, och Stora Tvären
3 13/16 mtl insockne frälse samt 2 51/64 mtl i Hedeskoga
socken, alltsammans med tegelbruk och kvarn taxeradt
till 832,600 kr. (1903). Äldste kände egaren är Peter
Munk, som 1386 bebodde "Bierghusaholm". I början af
1400-talet och till midten af 1500-talet egdes gården
af släkten Rotfeld och tillhörde sedermera genom arf
och gifte släkterna Kaas, Ugerup och Thott till 1668,
då B. genom köp gick öfver till Ebba Brahe. Det
tillhörde sedan dennas yngste son, grefve Axel De
la Gardie, men reducerades 1690. Från början af
1700-talet innehades det en längre tid af släkten
Palmcreutz, såldes 1847 till lagman T. L. Sylvan och
af denne till grosshandlaren i Landskrona C. F. Neess,
hvars stärbhus det nu tillhör.
Bjerkander, Klas, naturforskare, präst, f. 1735
i Bjärka socken vid Skara, prästvigdes 1761 och
befordrades 1785 till kyrkoherde i Grefbäck, där
han dog 1795. Redan såsom gymnasist började han,
på uppmaning af professor Hof, att föra dagböcker
öfver allt märkligt, som mötte honom i naturens rike,
och han fortsatte dessa anteckningar ända till sin
död. En otroligt stor mängd dylika anteckningar och
uppsatser (S. Ödmann uppger omkr. 100,000)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
