- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
549-550

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bjernede ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liggande köpstaden Nidaros (Trondhjem). Äfven
bjärköarätten följde med vid Magnus Lagabötes stora
lagrevision. Af den yngre bjärköarätten finner man,
att förhållandena i Bergen, såsom Norges viktigaste
handelsstad, lagts till grund och att endast de
allra nödvändigaste förändringar företogos för
de öfriga köpstäderna. De handskrifter, som ännu
finnas i behåll, äro därför i det väsentligaste
öfverensstämmande, t. o. m. om de uttryckligen
uppgifvas hafva varit bestämda endast för en
särskild stad. Hvad Bergen vidkommer, antogs denna
lag på ett därstädes 1276 hållet ting. Den yngre
bjärköarätten afdelades i nio balkar, af hvilka den
sista,<I>farmannalög</i>, innehåller ett slags sjörätt.
Y. N.

Bjärnå l. Bjerno (fi. Perniö). 1. Kustsocken
i Åbo och Björneborgs län, Halikko domsaga
och härad, Finland, bildar med Finby kapell ett
konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Bjärnå kontrakt,
Åbo ärkestift. Landareal 448 kvkm. Befolkningen,
till åttondedelen svensktalande, 9,096 personer
(1903). – 2. Kontrakt i Åbo ärkestift, Åbo och
Björneborgs län, Finland, omfattar Kimito, Hiitis,
Bjerno, Kisko, Suomusjärvi, Kiikala, Uskela,
S:t Bertils, Halikko och S:t Mårtens socknar samt
Dragsfjärds, Västanfjärds, Finby, Muurla, Kuusjoki,
Angelniemi, Koskis och Eura kapellförsamlingar. Areal
3,131 kvkm. Folkmängd 56,590 pers. (1903).
A. G. F.

Bjärsgård. Se Bjersgård.

Bjärshög l. Bjäreshög (förr äfven Bjeresjö),
socken i Malmöhus län, Bara härad. 348 har. 120
inv. (1903). B. bildar med Oxie ett regalt pastorat
i Lunds stift, Bara kontrakt.

Bjärsjölagård. Se Bjersjölagård.

Bjärtrå, socken i Västernorrlands län, Nora
tingslag. 15,762 har. 4,613 inv. (1903). B. utgör
ett regalt pastorat i Härnösands stift, Ångermanlands
östra kontrakt.

Bjärvik. Se Björviken.

Björaasens skans [-åsens]. Se Bagaasens skans.

Björck, Jakob, porträttmålare, f. 1726, d. 1793
i Stockholm, med titeln hofmålare, bildade sig
först efter Scheffel, men började sedan kopiera
G. Lundbergs pastellmålningar och lyckades i ganska
hög grad att i olja återgifva pastellkritornas
egendomliga teknik. Han efterlämnade en stor mängd
kopior efter nyssnämnde mästare äfvensom åtskilliga
originalporträtt af högt stående personer. Arbeten af
B., ofta igenkännliga på den grågröna fonden, finnas
på Gripsholm och i Vetenskapsakademiens samlingar.
–rn. (O. G–g.)

Björck. 1. Gustaf Daniel B., biskop, f. 30 maj 1806 i
Göteborg. Efter att hafva åtnjutit undervisning först
af sin fader, den såsom framstående gymnasielärare
bekante lektorn och professorn Elias Daniel B.,
och sedan vid stadens gymnasium, aflade han 1822
studentexamen och promoverades 1833 till filosofie
doktor. Året förut hade han blifvit anställd som
kollega vid Göteborgs lärdomsskola och tjänstgjorde
efter 1834, då han prästvigdes, därjämte som
pastorsadjunkt vid domkyrkan och från 1840 som
stadskateket. 1842 blef han kyrkoherde i Uddevalla,
1847 titulärprost och 1849 kontraktsprost. 1853
utnämndes han till adjunkt i pastoralteologi i
Uppsala. 1854–55 uppehöll han den professuren i detta
ämne åliggande föreläsningsskyldigheten.
1856 utnämndes han till biskop i
Göteborg och 1860 till teologie doktor. Såsom
själfskrifven ledamot af prästeståndet bevistade
han de sista ståndsriksdagarna (1856–66), valdes
1866 till representant för Göteborgs och Bohus län
i första kammaren, men bevistade endast 1867 års
riksmöte. Han deltog såsom själfskrifven ledamot
verksamt i kyrkomötena 1868, 1873, 1878 och 1883
och hll i Göteborg fyra prästmöten (1859, 1865,
1872 och 1878). B., som i sin religiösa uppfattning
var en varm anhängare af den s. k. schartauismen
och såsom sådan en starkt utpräglad kyrklig
personlighet, verkade ifrigt för att lekmän skulle
få större inflytande vid kyrkliga frågors behandling
genom rättighet till deltagande i prästmötena. Som
författare är B. känd företrädesvis genom sin 1854–56
utgifna "Pastoral-tidning, månadsblad" och genom
"Bibliskt-lutherskt veckoblad" (1861). Af hans
predikningar och tal äro flera (bl. a. Om folkskolans
syftning och mål samt hvad som till detta mål bör
anses ledande
, 1859) till trycket befordrade. I
Öfversikt af lilla katekesens innehåll (1855) möter
på hvarje rad den schartauanska schematismens klara
skärpa. Död i Göteborg 3 jan. 1888.

2. Albert Vilhelm B., den föregåendes halfbroder,
ämbetsman, politiker, f. 17 aug. 1812 i Göteborg,
blef student i Uppsala 1829, undergick 1830
examen för inträde i rättegångsverken och fick
1835 en underordnad plats vid rådhusrätten i
sin födelsestad. Med denna tjänst förenade han en
vidsträckt verksamhet som advokat. 1843 befordrades
han till civilnotarie vid dåv. kämnärsrätten i
Göteborg, 1844 valdes han till rådman i denna
stad, och 1871 tillträdde han
justitieborgmästar-ämbetet därstädes, från hvilken
befattning han 1883 tog afsked. Efter att hafva varit
ledamot i statsrevisionen 1847 utsågs han till en
af sin födelsestads representanter i borgarståndet
vid riksdagen 1850–51 och bibehöll detta uppdrag
under alla de följande ståndsriksdagarna. Efter
representationsförändringen var han Göteborgs
representant i andra kammaren under den
första valperioden. 1850–51 var han suppleant i
konstitutions-, banko- och bevillningsutskotten ;
1853–54 var han ledamot i konstitutionsutskottet
och författade då den reservation, som ledamöterna
af borgar- och bondestånden afgåfvo mot utskottets
utlåtande i decharge-frågan. Vid alla de följande
riksdagarna var han medlem af statsutskottet. 1860–68
var han bankofullmäktig och 1868 ledamot af
det första lagtima kyrkomötet. Dessutom satt
B. i tvenne af konungen förordnade kommittéer,
den ena för sjöförsvaret (1863), den andra för
unions-angelägenheter (1865). – B. var en af
dem, som verksammast arbetade för den gamla
fyrstånds-representationens ombildning. Under
riksdagen 1853–54 framlade han ett förslag till
ändring i grunderna för borgarståndets representation,
vann väl icke gehör för alla däri förekommande
nyheter, men bragte dock saken därhän, att inträde
i ståndet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free