Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björkman. 2. Karl Adolf Teodor B., ämbetsman - Björkman, Karl Jakob Göran Linus, öfversättare - Björkman, Hedvig Maria Johanna, textilkonstnärinna - Björknan, Abramis blicca, zool., braxenfisk - Björknäs, ångsåg med 3 ramar i Gudmundrå socken, Västernorrlands län - Björkolja, Björktjära, Ryssolja, beredes af björknäfver - Björkqvist, Anders, finsk predikant - Björk-regionen. Se Björk, bot. - Björkskata, zool. Se Snöskata - Björksta, socken i Västmanlands län, Ytter-Tjurbo härad - Björksten, Josef Teodor Richard, sångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skogsförfattningar, som utfärdades under hans
tjänstetid i skogsstyrelsen, då därjämte en
högst betydlig utvidgning af kronoskogarna och
förstärkning af skogspersonalen egde rum. Sedan
inseendet öfver skogsväsendet öfvergått till den
1883 inrättade domänstyrelsen, utnämndes B. till
landshöfding i Gäfleborgs län, från hvilket ämbete
han afgick med pension 1899. Från 1862 till 1883
var han föredragande i Landtbruksakademiens skogs-
och trädgårdsafdelning samt åren 1880-83 ledamot af
allmänna kartverkskommissionen. Han valdes 1889 till
hedersledamot af Landtbruksakademien. Inom Gäfleborgs
län verkade B. i synnerhet för kommunikationer,
kartarbeten och undervisningsanstalter samt var
ordförande i länets hushållningssällskap, i hvilken
egenskap han gaf impulsen till de sedan flerstädes
införda landtbruksföreläsningarna på landsbygden. Af
trycket har B. utgifvit Handbok i skogsskötsel
(1868; 2:a uppl. 1877), Jaktförfattningar (1869;
7:e uppl. 1902), Handledning i skogsskötsel
för allmoge (1870. prisbelönt af Patriotiska
sällskapet) m. m. samt uppsatser i tidskrifter och
dagliga tidningar äfvensom i "Nordisk familjebok",
från hvilken ett par af hans artiklar intagits
i folkskolans läsebok (1890). Han återupplifvade
1889 Gästriklands fornminnesförening och åstadkom
utgifvandet af dess årliga "Meddelanden", i hvilka
han ock författat åtskilliga uppsatser.
Björkman, Karl Jakob Göran Linus, öfversättare, f. 14
aug. 1860 i Hargs socken, Roslagen, blef student
i Uppsala 1879 och filos. doktor 1894. Sedan 1895
tjänstgör han å kommerskollegiets näringsstatistiska
afdelning, och sedan 1901 är han medlem af Svenska
akademiens Nobelinstitut. I öfvertygelse om nyttan
af "intellektuell raskroasering" har B. gjort till
hufvuduppgift för sin vittra verksamhet att med vår
litteratur införlifva samtida romansk litteratur,
särskildt poesi. Med förkärlek har han egnat sig åt
den portugisiska och därifrån talangfullt öfversatt
en större samling "Dikter" af A. de Quental (1892),
samlingarna "Ur Portugals samtida diktning" (2 serier,
1894-95) och "Ekon från Portugals parnass" (1899)
m. m. Från spanskan har han öfversatt bl. a. "Genljud
från Hesperien" (dikter af samtida skalder, 1892
ff.: 3:e samlingen, utg. 1897, belönades med Svenska
akademiens andra pris 1896) och "Raimundo Lulio". dikt
i 3 sånger af Nuñez de Arce (1903), från italienskan
bl. a. versdramat "Ett parti schack" af G. Giacosa
(1891) och "Kvinnoära" (tre skådespel af Cavallotti
m. fl., 1897), från franskan "Dikter" af Sully
Prudhomme (1889; ny uppl. 1901) m. m. Dessutom har
han från tyskan öfverflyttat "Mirza-Schaffys sånger"
af F. Bodenstedt (1884). Som originalförfattare
har B. uppträdt med prosaidyllerna Flickor (1887),
monografien Anthero de Quental (1894) m. m. Våren
1904 företog B. med understöd af Svenska akademien
en studieresa till pyreneiska halfön. B. har valts
till ledamot eller hedersledamot af åtskilliga vittra
samfund i Spanien, Portugal, Italien och Brasilien
Björkman, Hedvig Maria Johanna,
textilkonstnärinna, f. 16 dec. 1867 i Mönsterås, Småland,
har gjort sig känd genom mönsterritningar samt genom
målade och sömmade bonader, en konstart, hvars första
utöfvare i Sverige hon varit. Bland dem märkas Kung
Erik och drottning Filippa (utst. 1897),
Drottningar i Kungahälla, Heliga tre konungar m. fl.
Björknan, Abramis blicca, zool., en i södra och
mellersta Sverige, liksom i största delen af
det öfriga Europa norr om Alperna, ganska allmän
braxenfisk, som till utseendet kommer mycket nära den
egentliga braxen, men lätt kan skiljas från denna,
dels därigenom att hos björknan ögonen vanligen äro
större än nosens längd och dels genom den röda färgen
på bröst- och bukfenorna. Dessutom är björknan mindre:
den blir på sin höjd 25-30 cm. och nyttjas helst
endast till agn. Äfven analfenan är hos björknan
kortare än hos braxen och har 22-27 strålar. Den
viktigaste skillnaden ligger dock i svalgtänderna,
af hvilka björknan har två rader på hvar sida, braxen
en. Lika omtyckt som den sistnämnda är till föda,
lika föraktad är björknan, som är mager och benig. Om
vintern samla björknorna sig på de djupare ställena
i sjöar med ler- eller sandbotten eller ock i jämnt
flytande strömmar; om våren stiga de upp i grundare
vatten, och i juni leka de (de äldsta först, de yngre
senare) bland gräset och vassen vid stränderna. Vid
denna tid och under sommaren äro de ganska förargliga
för metaren, hvilken ofta, när han väntat sig något
bättre, får endast en björkna. För öfrigt är denna
fisk känd under många namn: i mellersta Sverige
björkna och panka, i södra delen af landet blicka,
bjälk eller björkfisk.
F. A. S.*
Björknäs, ångsåg med 3 ramar i Gudmundrå
socken, Västernorrlands län. Tillhör Björknäs
aktiebolag, hvars inbetalta aktiekapital
uppgår till 300,000 kr. År 1902 producerades
19,287 kbm. sågade och hyflade varor jämte
22,000 hl. träkol, med ett uppgifvet värde af
sammanlagdt 364,564 kr. S. å. sysselsattes
i medeltal 87 arbetare vid verket.
K. K.–Å.
Björkolja, Björktjära, Ryssolja, beredes af
björknäfver på det sätt, att en järngryta, öfvertäckt
med ett durkslag af järnbleck, nedgräfves, så att
brädden står jäms med jordytan, hvarefter en annan
med björknäfverstycken fylld järngryta omvänd
ställes ofvanpå den förra, således med bottnen
uppåt. Genom värme från en omkring den omvända
grytan uppgjord eld utdrifves oljan ur näfvern och
samlas i den undre grytan. Ryssläder, som garfvas
medelst pilbark, insmörjes med dylik olja och får
därigenom sin lätt igenkännliga, ej oangenäma lukt.
C. A. T. B.*
Björkqvist, Anders, finsk predikant, f. 1741,
d. 1809, bondson från Nousis (Egentliga Finland),
blef sockenadjunkt i Sagu 1767 och kapellan i
Vemo 1781. B. var en framstående predikant och
har genom sin 1801 på finska utgifna postilla,
Uskon harjoitus autuuteen (Trosöfning till
saligheten), utöfvat stort inflytande på den
senare finska pietismen, såsom hvars föregångare
han betraktas. I sin postilla, som utkommit i flera
upplagor och äfven på svenska, visar han påverkan
af de tyske pietisterna Rambach, Fresenius m. fl.
T. C.
Björk-regionen. Se Björk, bot.
Björkskata, zool. Se Snöskata.
Björksta, socken i Västmanlands län, Ytter-Tjurbo härad.
5,950 har. 1,151 inv. (1903). B. utgör ett
konsistoriellt pastorat i Västerås stift, Sala kontrakt.
Björksten, Josef Teodor Richard,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
