- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
607-608

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björnstorp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sändebud till Neapel, där han bemedlade hertigens af
Berry giftermål med prinsessan af Neapel. Sedan han
1820 återvändt till Paris, blef han förste kammarherre
hos konungen och beklädde 1821–22 omväxlande
sändebudsposterna i Rom och Neapel. B. följde efter
revolutionen Karl X i landsflykt och lefde efter
dennes död tillsammans med hertigen af Angoulême på
slottet Kirchberg i nedre Österrike. Han egde utmärkta
konstsamlingar, i synnerhet orientaliska medaljer.

Blache [bla’ke], Kristian Vigilius, dansk
målare, f. 1 febr. 1838 i Aarhus, student
1857, elev af C. F. Sörensen, har vunnit ett
namn som marinmålare. Med god kännedom om
fartyg och frisk uppfattning af hafvet förenar
han en korrekt behandling af luften och icke
sällan ett liffullt, karakteristiskt staffage.
Ph. W.*

Blachos, Angelos. Se Vlachos.

Black [blä’k], Joseph, engelsk kemist, f. 1728,
d. 1799, studerade vid högskolorna i Glasgow
och Edinburgh samt utnämndes 1756 till professor
i medicin vid den förstnämnda och öfvertog 1766
professuren i kemi vid den senare. Han upptäckte 1755
kolsyran (af honom kallad fixed air, "fix luft"). B:s
teori om det bundna värmet ledde Watt till de stora
förbättringar, som denne vidtog i konstruktionen af
ångmaskinerna. Efter B:s död utkommo Lectures on the
elements of chemislry
(1803).

Black [blä’k], William, engelsk romanförfattare,
f. 1841 i Glasgow, d. 1898, medarbetade i
och redigerade flera tidningar i London, var
bl. a. krigskorrespondent till "Morning star" under
preussisk-österrikiska kriget 1866 och medredaktör af
"Daily news" 1869–75. Bland hans romaner märkas In
silk attire
(1868; "I silkesskrud", 1876), A daughter
of Heth
(1871), som anses för hans förnämsta verk,
och A princess of Thule (1873, "Prinsessan af Thule";
1878), Sunrise (1881; "Soluppgång", s. å.), en
romantiserad skildring af de hemliga revolutionära
sällskapen i Europa, The beautiful wretch (1882;
"Den vackra hexan", s. å.).

Black boy’s gum [blä’k-båTs ga’m], eng., ett slags
harts. Se Xanthorrhoea.

Blackburn [blä’kbən], fabriksstad, som sedan 1888
bildar eget grefskap (28,2 kvkm.) i nordvästra
England (förr en del af grefsk. Lancaster). 127,527
inv. (1901). B. har flera ståtliga byggnader,
såsom stadshus, börs, varuhall, bibliotek, museum
samt två vackra parker och en teknisk skola. Den
viktigaste industrien är bomullsspinnerier och
tillverkning af gröfre bomullstyger; dessutom maskin-
och strumpfabrikation. Den äldre sir Rob. Peel samt
J. Hargraves, spinnmaskinens uppfinnare, voro födda
här. I trakten finnas rika kolgrufvor.

Blackburne [blä’kbän], James Harry, engelsk
schackspelare, f. 1842, har deltagit i de flesta
internationella turneringar under de sista 30 åren
och merendels vunnit pris samt står som blindspelare
jämnbördig med L. Paulsen och Zukertort. Hans spelsätt
är fint och snillrikt med djupt liggande, ofta äfven
briljanta kombinationer, men han offrar stundom åt
slumpen och är endast i slutspel seg och fast.

Black dome [blä’k dåu’m]. Se Black mountains.

Blacken, fjärd i västra delen af Mälaren, genom
Kvicksund skild från denna sjös västligaste fjärd,
Galten. B. sammanhänger i n. med Västeråsfjärden,
i ö. med Granfjärden.

Blackfeet [blä’kfīt], eng., "svartfötter", namn på
en indianstam i västra Nord-Amerika. Svartfötterna,
som tillhöra Algonkin-indianerna, bebo trakter
af territoriet Dakota vid öfre Missouri, Montana
och de kanadensiska provinserna Manitoba och
Assiniboia. Deras antal uppgår till omkr. 11,000.

Blackheath [blä’k-hī’th], en högt belägen hed
och lekplats s. ö. om London, stötande i n. till
Greenwichparken, 108 har, omgifven af en mängd
landtställen.

Black hills [blä’k hi’ls], "svarta kullarna",
bergskedja på gränsen mellan Syd-Dakota och Wyoming i
Förenta staterna, mellan 43° 30’ och 45° n. br. samt
103° och 105° v. lgd, af omkr. 160 km. längd och 96
km. bredd. Kullarnas bas ligger 760–900 m. öfver
hafvet; deras högsta punkt är Harney peak (2,350
m.). Upptäckten af guld i B. 1874 drog dit en mängd
guldgräfvare, så att i östra delen hastigt bebyggdes
flera orter (Deadwood, Whitewood, Hayward, Hermosa,
Buffalo gap, Rapid city, Hot springs), hvilka nu genom
järnväg äro förenade med pacifikbanan. Äfven på bly,
järn, kol, salt och petroleum är berget rikt.

Blackie [blä’ki], John Stuart, brittisk filolog
och politisk skriftställare, f. 1809 i Glasgow,
d. 1895 i Edinburgh, idkade studier vid skotska
och tyska universitet samt i Rom och vann beröm
af Carlyle för sitt litterära förstlingsverk,
en metrisk öfversättning af Goethes "Faust"
(1834, ny uppl. 1880). 1841–52 verkade han som
professor i latin vid Marischal college i Aberdeen
och 1852–82 som professor i grekiska vid Edinburghs
universitet. 1853 företog han en resa till Grekland,
hvilken gaf anledning till skriften On the Iiving
language of the greeks
, med dess varma förordande
af den moderna grekiskans studium. Äfven efter sin
afgång från professuren fortfor B. att utöfva en
liflig verksamhet som populär föreläsare. B. var
som lärare entusiastisk och originell. Hans varma
känsla för skotsk nationalitet tog sig många
uttryck, och skotska ämnen intogo vid sidan af de
klassiska en förhärskande plats i hans litterära
alstring. Bland hans många filologiska arbeten
märkas en öfversättning af Aischylos (2 bd, 1850),
The pronunciation of greek, accent and quantity
(1852), Homer and the Iliad (en öfversättning
i balladform af Iliaden, med kritisk inledning,
4 bd, 1866) samt Horæ helhnicæ</i> (afhandlingar i
grekisk filologi, 1874). Den skotska litteraturen
behandlade B. bl. a. i Lays of the highlands and
islands
(1872), The language and literature of the
highlands of Scotland
(1875), Life of Robert Burns
(1888) och Scottish song (1889). B. utgaf äfven flera
populärfilosofiska arbeten, bl. a. Selfculture,
intellectital, physical and moral
(1874, ny
uppl. 18£0; "Sjelfuppfostran", 1884), Essays
on subjects of moral and social interest
(1890)
och Christianity and the ideal of humanity (1893),
samt åtskilliga lyriska diktsamlingar. Ett urval af
hans dikter utgafs 1896 af A. Stoddart-Walker. Jfr
biografier öfver B. af Anna M. Stoddart (2 bd, 1895,
ny uppl. 1899) och Kennedy (1895).

Blackmore [blä’kmåa], Richard Doddridge, engelsk
romanförfattare, f. 1825 i Longworth (Berkshire),
d. 1900 i London, blef 1852

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free