Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blaeu. 2. Joan B., juris doktor - Blaggarn. Se Blånor - Blaggarnslärft, grof tvåskaftad linneväfnad af handspunnet blångarn - Blaggarnsrockan, zool. Se Hvitrockan - Blagodat l. Gora Blagodat, berg i östra Ural - Blagoslav, Jan, präst - Blagosvjetlov, Grigorij Evlampievitj, rysk publicist - Blagovjestjensk, hufvudstad i ryska generalguvernementet Amur - Blague, fr., tomt prat, skräfvel, lögn - Blahetka, Marie Leopoldine, österrikisk pianist - Blain. och Blainv., i naturvetenskapen förkortningar för H. M. Ducrotay de Blainville - Blaine, James Gillespie, nordamerikansk statsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utnämnde honom till sin hofboktryckare. En eldsvåda
förstörde 1672 boktryckeriet jämte nästan hela lagret
(till ett värde af 382,000 gulden). Död 1673. – B:s
två söner fortsatte rörelsen 1682–1700 och utgåfvo
i synnerhet klassiska författare.
Blaggarn. Se Blånor.
Blaggarnslärft (eg. blångarnslärft), grof tvåskaftad
linneväfnad af handspunnet blångarn.
Blaggarnsrockan, zool. Se Hvitrockan.
Blagodat l. Gora Blagodat, ett för sin
rikedom på magnetisk järnmalm bekant, 212 m. högt
berg i östra Ural, 58° 17’ n. br., ö. om Kusjvinsk.
Blagoslav, Jan, en af de "bömiske brödernas"
lärdaste och märkligaste präster i 16:e årh.,
f. 1523 i Prerov. Vid 17 års ålder studerade han
för Luther i Wittenberg, besökte därefter Königsberg
och Basel och återvände 1550 till Böhmen. Död 1571
i Mähren. B. öfversatte nya testamentet på tjechiska
1565. Förutom flera historiska och religionspolemiska
arbeten skref han omedelbart före sin död en tjechisk
grammatika, som dock ej blef utgifven förrän år 1857.
A–d J.
Blagosvjetlov, Grigorij Evlampievitj, rysk
publicist, f. 1824 i Stavropol (Kavkas), blef
lärare i ryska språket vid en kadettskola, men
afsattes 1856 och begaf sig till England, där han
gjorde personlig bekantskap med Herzen. I förening
med grefve G. A. Kusjelev-Besborodko utgaf han
efter 1859 tidskriften "Russkoe slovo", som dock
indrogs 1866. Han redigerade därpå tidskriften
"Djelo" ända till sin död, 20 nov. 1880. B. var i
bildning och tänkesätt fullkomligt "västerländsk",
d. v. s. hämtade från England och Frankrike sina
litterära och politiska förebilder. Jämte Pisarev
kan han anses typisk för 1860-talets publicitet i
Ryssland. B. har äfven författat arbeten om den ryska
romanen och liknande litterära studier. A–d J.
Blagovjestjensk, hufvudstad i ryska
generalguvernementet Amur, vid Sejas sammanflöde
med Amur. 32,834 inv. (1897). I B. finnas många
skolor, bibliotek och järngjuterier. Handel med
te och spannmål (omsättning 6 mill. rubel per
år). Ångbåtsfart. Staden anlades som militärpost
1856 under namnet Ust-Seisk och blef 1858 gjord
till hufvudstad i Amurområdet, hvarpå kosackerna
öfvergåfvo staden och 7 km. ofvanför grundade
Verchne-B.
Blague [blagg], fr. (af gael. blagh, blåsa ut),
tomt prat, skräfvel, lögn. – Blagueur [-gör],
storpratare, skräflare.
Blahetka, Marie Leopoldine, österrikisk
pianist, f. 1811, d. 1887, elev af Kalkbrenner,
Czerny och Moscheles, i teori af Sechter,
lefde från 1840 i Boulogne och gjorde sig
känd såsom virtuos på piano och fysharmonika,
äfven såsom aktningsvärd kompositris. Hon fick
flera pianosaker tryckta och en liten opera
(Die räuber und die sänger) uppförd i Wien.
A. L.
Blain. och Blainv., i naturvetenskapliga
beteckningar förkortningar för H. M. Ducrotay de
Blainville.
Blaine [bléin], James Gillespie, nordamerikansk
statsman, f. 1830 i West Brownsville, Pennsylvania,
d. 1893 i New York, blef 1847 matematiklärare vid
krigsskolan i Blue Lick Springs, Kentucky, var 1852–54
lärare vid ett blindinstitut i Pennsylvania och slog
sig sistnämnda år ned som tidningsutgifvare i Augusta,
Maine, där han snart
kom att intaga en rätt framträdande politisk
ställning och redan vid 29 års ålder blef ledare
för det republikanska partiet inom staten. 1859–62
satt B. som medlem af Maines legislatur, tillhörde
1862–76 unionskongressens representanthus och var
1876–80 senator för Maine. 1869–75 fungerade han
som talman i representanternas hus. B:s tidigare
verksamhet i kongressen egnades mest åt den
s. k. "rekonstruktionen", d. v. s. bestämmandet
af formerna för de forna konfedererade staternas
förvaltning och villkoren för deras återupptagande
som fullmyndiga medlemmar af unionen. Det 14:e
amendemanget till författningen var till god del
hans verk, och han genomdref den ändring i den
ursprungliga rekonstruktionsplanen, att folkmängden
och ej antalet röstberättigade skulle läggas till
grund för beräkningen af de återupptagna staternas
representationsrätt. B. uppträdde 1867 kraftigt mot
det betänkliga projektet att betala statsskulden
i sedlar ("greenbacks") i stället för i guld, som
vid lånets upptagande utlofvats. Såväl 1876 som 1880
var B. vid presidentvalet sitt partis mest populäre
kandidat, men besegrades vid parti-konventet. 1876
fattades honom blott 28 röster i 2/3 majoritet,
men då enades alla hans motståndare om Hayes och
genomdrefvo därigenom dennes kandidatur. 1880
voro B:s och Grants vänner ungefär jämstarka;
den senares nominering hindrades genom att B:s
och Shermans anhängare enades om Garfield. Vid
sitt ämbetstillträde (mars 1881) utnämnde denne
B. till statssekreterare. Mordet på Garfield gjorde
emellertid, att B. blott några få månader (till
dec.) fick inneha denna viktiga post. Därunder
vidtog han emellertid åtskilliga viktiga åtgärder
för realiserande af sin älsklingstanke, närmare
kommersiell och politisk förbindelse med de central-
och sydamerikanska republikerna. Inbjudning utfärdades
till en pan-amerikansk kongress i Washington
(B:s efterträdare inhiberade sedan kongressen,
ehuru inbjudningen accepterats af alla stater utom
två), och i den interoceaniska kanalfrågan öppnade
B. en liflig notväxling med brittiska regeringen i
syfte att få Clayton-Bulwer-fördraget modifieradt
och garantier för att den blifvande kanalen skulle
ställas under uteslutande amerikansk kontroll. Vid
presidentvalet 1884 nominerade det republikanska
nationalkonventet B. till partiets kandidat, men
demokraternas seger, med ringa röstöfvervikt,
i staten New York af gjorde valets utgång till
förmån för Cleveland. Under Harrisens presidentskap
var B. (1889–92) statssekreterare och förde
därunder en kraftig utrikespolitik samt lyckades
få till stånd sin pan-amerikanska kongress, hvars
förnämsta betydelse var, att den förberedde en
serie för den nordamerikanska handeln gynnsamma
ömsesidighetsfördrag. B. var i tariff-frågor
protektionist och uppträdde i fråga om myntfoten
konsekvent emot den osunda silfverutmyntning, som
befordrats af Bland-billen (se d. o.). Vid flera
tillfällen beskylldes B. af politiska motståndare
för att öfverse med om ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
