- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
653-654

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blankaholm, ångsåg (med 3 ramar) i Hjorteds socken, Kalmar län - Blanka vapen, krigsv., anfallsvapen som användas för att utdela hugg och stötar - Blankenberg. Se Blankenburg 3 - Blankenberghe, fiskarby i belgiska prov. Västflandern - Blankenburg. 1. Krets i hertigdömet Braunschweig - Blankenburg. 2. Hufvudstad i nämnda krets - Blankenburg. 3. (Blankenberg) Stad i Schwarzburg-Rudolstadt - Blankenhain, stad och luftkurort i Sachsen-Weimar - Blankenheim-te. Se Galeopsis - Blankett, papper, som innehåller endast en del af sitt tillämnade innehåll - Blanklaxen, zool. Se Laxsläktet - Blankläder. Se Läder - Blanko, icke ifylldt ställe på växlar, fullmakter m. m. - Blankoaccept. Se Blankoväxel - Blankoendossemang. Se Blankoväxel - Blanko-fullmakt (jfr Blanko), en fullmakt - Blanko-kredit (jfr Blanko), hand., på personligt förtroende grundad kredit - Blankoväxel (Blankoendossemang, Blankoaccept), hand., växelformulär - Blank-sejen, zool. Se Torsksläktet - Blanksmörja l. Blanksvärta, tekn., ett till blankning af läder afsedt ämne - Blanksvärta. Se Blanksmörja - Blankvers (eng. blank verses), metr., versslag - Blanqui. 1. Jérôme Adolphe B., fransk nationalekonom - Blanqui. 2. Louis Auguste B., fransk revolutionsman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

280,000 kr. 1903 producerades 21,000 kbm. sågade varor
samt 72,700 hl. träkol med ett uppgifvet sammanlagdt
värde af 630,715 kr. S. å. sysselsattes i medeltal
239 arbetare vid verket.

K. K.–Å.

Blanka vapen, krigsv., de anfallsvapen,
som användas för att utdela hugg och stötar.

Blankenberg. Se Blankenburg 3.

Blankenberghe, fiskarby i belgiska
prov. Västflandern, vid Nordsjön, 13 km. n. ö. om
Ostende. 5,048 inv. (1900). Sedan 1840 är B. en
flitigt besökt badort med omkr. 25,000 badgäster
om året. Det är billigare och lugnare än Ostende.

Ln.

Blankenburg. 1. Krets i hertigdömet Braunschweig. 475
kvkm. 34,112 inv. (1900). Fordom själfständigt
grefskap. – 2. Hufvudstad i nämnda krets,
vackert belägen vid Harz. 10,187 inv. (1900). –
3. (Blankenberg) Stad i Schwarzburg-Rudolstadt, vid
floden Rinne. 2,808 inv. (1900). Kallvattenkuranstalt.

Blankenhain, stad och luftkurort
i Sachsen-Weimar. 347 m. ö. h. 3,217
inv. (1900). Har ett gammalt slott, som nu är
dårhus. Porslinsfabrikation. – B. var förr hufvudort
i ett grefskap B., som 1803 kom till Preussen och
1815 afträddes till Sachsen-Weimar.

Blankenheim-te [-hajm-]. Se Galeopsis.

Blankett (af fr. blanc, hvit), papper, som innehåller
endast en del af sitt tillämnade innehåll, med tomrum
för det öfriga, hvilket ifylles, då papperet skall
begagnas; ounderskrifvet formulär till dokument.

Blanklaxen, zool. Se Laxsläktet.

Blankläder. Se Läder.

Blanko (sp. blanco, hvit), icke ifylldt ställe på
växlar, fullmakter m. m.

Blankoaccept. Se Blankoväxel.

Blankoendossemang. Se Blankoväxel.

Blanko-fullmakt (jfr Blanko), en fullmakt, i
hvilken antingen den befullmäktigades namn icke finnes
utsatt eller ock uppdragets föremål och omfattning
icke äro angifna i formuläret. I senare fallet är
blankofullmakten en oinskränkt fullmakt att å någons
vägnar göra och låta efter godtfinnande.

Blanko-kredit (jfr Blanko), hand., öppen, på
personligt förtroende grundad kredit, till följd af
hvilken en person eger rättighet att till ett visst
belopp draga växlar på en annan, utan att hafva
något att fordra af denne eller ha lämnat honom
någon säkerhet.

Blankoväxel (Blankoendossemang, Blankoaccept),
hand., växelformulär, som utställaren, endossenten
eller acceptanten på grund af personligt förtroende
påtecknat med sitt namn, innan t. ex. växelns datum,
belopp, förfallodag eller öfriga namn kunnat ifyllas,
oftast därför att ingenting är i ena eller andra
afseendet på förhand bestämdt eller aftaladt.

Blank-sejen, zool. Se Torsksläktet.

Blanksmörja l. Blanksvärta, tekn., ett till blankning
af läder afsedt ämne, som vanligen framställes af
melass eller stärkelse, svafvelsyra, benkol samt fett
eller fet olja, ofta äfven glycerin, järnvitriol
m. m. Blanksmörja bedömes i allmänhet efter huru fort
glansen erhålles, men i själfva verket torde den något
trögblankade varan böra föredragas, emedan denna
i regel innehåller mindre fri syra. Flytande vara,
s. k. själfblankande svärta

är en med tjärfärger färgad spritlösning eller
alkalisk vattenlösning af hartser (sjellack
o. d.), ofta med tillsats af terpentinolja.

G. H–r.

Blanksvärta. Se Blanksmörja.

Blankvers (eng. blank verses), metr., versslag,
bestående af fem jamber, alltid orimmadt. Det infördes
i den engelska poesien af Surrey, som nyttjade det i
episk diktning, och utbildades vidare framför allt af
Milton. I dramat vann det insteg 1562 genom Nortons
och Sackvilles tragedi "Gorboduc", erhöll genom
Marlowe och Shakspere en stor rikedom på variationer
och har alltsedan varit den härskande versformen på
den engelska skådebanan, med undantag för en kort
period i slutet af 1600-talet (under Dryden). Som
utbildare af blankversen må vidare nämnas Byron,
Shelley, makarna Browning, Tennyson och Swinburne. –
I Tyskland har blankversen likaledes användts
i stor utsträckning, framför allt i skådespelet,
särskildt af Lessing, Schiller och Goethe. I svensk
poesi förekommer blankversen mindre ofta och är, i
allmänhet taget, icke så väl rytmiserad som i England.

R–n B.

Blanqui [blãki]. 1. Jérôme Adolphe B., fransk
nationalekonom, f. 1798 i Nizza, d. 1854 i Paris,
blef 1825 lärare vid handelsskolan i Paris och öppnade
s. å. talrikt besökta föreläsningar i Athenéum. 1830
blef han direktör för nämnda handelsskola och 1833
professor i industriell ekonomi vid "Conservatoire
des arts et métiers". Utom andra vetenskapliga resor
företog han på uppdrag af "Académie des sciences
et politiques" en undersökning af franska arbetares
ställning
(Les classes ouvrières en France pendant l’année 1848, 1849).
En tid stod han socialismen (saint-simonismen) nära
och var medarbetare i dess tidning "Le producteur";
sedermera blef frihandeln det främsta föremålet för
hans sympatier, men han bevarade sin opartiskhet.
Särskildt framgår detta af hans förnämsta arbete,
Histoire de l’économie politique en Europe depuis les anciens jusqu’à nos jours (2 delar, 1837),
ett af de första i sitt slag.

(E. Hkr.)

2. Louis Auguste B., den föregåendes broder, fransk
revolutionsman, f. 7 febr. 1805 i Puget-Théniers
illustration placeholder

(departementet Alpes-maritimes). Han studerade
juridik och medicin, men kastade sig snart in
på politiken och slöt sig till karbonarismen. I
resningarna 1827 blef han tre gånger sårad,
anställdes 1829 som medredaktör i tidningen
"Le globe" och var en af de tappraste kämparna
i juli-revolutionen 1830, hvarför han erhöll
juli-korset. Missnöjd med borgarkungadömet, anföll
han det så häftigt, att han 1832 dömdes till ett års
fängelse. Han var medlem af nästan alla i Frankrike
vid midten af 1800-talet befintliga hemliga sällskap,
som afsågo styrelsens och samhällets omgestaltning,
och blef 1836 ånyo fängslad för upprorsförsök och
hemlig kruttillverkning. 1837 frigafs han på grund
af en allnmän amnestiförklaring, men organiserade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free