- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
687-688

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blicher-Clausen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sköta affärsverksamheten. I Sachsen har man med mycken
framgång bildat smärre kolonier af blinda arbetare.

Sällsynt torde vara, att en blind handtverkare
eller musiker kan lägga af en tillräckligt stor
sparad penning till sin ålderdom. Därför kommer
ålderdomshemmet, där han kan tillbringa sina
gamla dagar i kretsen af likar, som den naturliga
slutstenen i en god organisation, men antalet af
sådana ålderdomshem är ännu ganska ringa. Ett mycket
präktigt hem för arbetsodugliga och gamla blinda är
Francisco-Josefinum utanför Prag (från 1888).

Den äldsta blindskolan i Sverige och hela
Norden var P. A. Borgs "Blindes och döfstummes
institut", som 1808 öppnades i Stockholm och 1810
fick understöd af riksdagen. Det flyttades 1812
till Manilla (se d. o.), men upphörde redan 1816
att mottaga blinda elever. Inalles blott 8 hade
då varit intagna i anstalten. År 1846 öppnades
emellertid ånyo, på initiativ af 0. E. Borg,
Manilla-institutet för blinda gossar och året därpå
för flickor. Utrymmet tillät dock ej att taga ett
tillräckligt antal lärjungar, och föreningen med
döfstumskolan var skadlig, hvarför blindafdelningen
1879 utbröts och Institutet för blinda (se
d. o.) bildades. Förskolor finnas tvenne: i Växjö
(sedan 1884) och vid Tomteboda utanför Stockholm
(sedan 1899), hvardera för närvarande (1905) med 34
lärjungar. För äldre blinda, hufvudsakligen manliga,
är handtverksskolan i Kristinehamn (från 1884)
afsedd. Den har innevarande läsår 36 lärjungar, af
hvilka 6 äro blindinstitutets elever, som på grund af
bristande utrymme undervisas där. Vid skolan finnes
en materialdepå för blinda. Samtliga dessa anstalter
äro statens. Flera privata finnas äfven. Fröken
A. Wikström – själf blind – har en handtverksskola för
blinda kvinnor i Uppsala (sedan 1884), som nu räknar
16 lärjungar. Drottning Sofias stiftelse i Vänersborg
(från 1886) mottager såväl döfstumma blinda som blinda
idioter och har f. n. 25 lärjungar. Arbetshemmet för
blinda i Stockholm (1870) är numera en öppen verkstad
för blinda män, f. n. 20. Ett ålderdomshem för kvinnor
finnes på Norrbacka utanför Stockholm (1888) med plats
för högst 15 skyddslingar. Föreningen för blindas väl
(1885) och De blindes förening (1889) söka underlätta
blindas själfverksamhet dels genom att tillhandahålla
godt arbetsmaterial för billigt pris och ombesörja
försäljningen af dugliga arbeten, dels genom
tillfällig penninghjälp. – Danmarks blindinstitut
grundades 1811 i Köpenhamn af Brorson med understöd
af sällskapet "Kæden" och kompletterades 1825 med
en arbets- och försörjningsanstalt. Under ledning af
J. Moldenhawer undergick institutet en väsentlig
förändring 1858, då det blef statsinstitution. Det
räknar omkr. 100 lärjungar. Utom smärre
anstalter finnes en förskola vid Kalundborg,
öppna verkstäder för män och ett mönstergillt
arbetshem för blinda kvinnor i Köpenhamn. – Norge
fick först 1861 genom B. Roggen ett blindinstitut i
Kristiania. När obligatorisk blindundervisning 1886
genomfördes, öppnades ett andra institut i trakten af
Trondhjem. Båda äro statsanstalter och ha sammanlagdt
omkr. 140 lärjungar. – I Finland anlades den första
blindskolan af Cygnæus i Hälsingfors 1865, och den
följdes 1871 af en annan i Kuopio, afsedd uteslutande
för finsktalande. Båda äro statsanstalter. Jfr
M. Pablasek, "Die fürsorge fur die blinden von der
wiege bis zum grabe" (Wien 1867), P. Kerfstedt,
"Öfversigt af blindundervisningens utveckling i
Sverige" (1889), A. Mell, "Encyklopädisches handbuch
des blindenwesens" (Wien 1900), A. Lundberg m. fl.,
"Svenska anstalter för abnorma barns uppfostran"
(1903), och J.Matthies, "Das blindenunterrichtswesen
im Deutschen reich" (i W. Lexis, "Das deutsche
unterrichtswesen", III, 1904). G. Å.

<b>Blind-arkad,</b< bygnk. Se Arkad.

Blindbotten, bygnk., kallas i ett bjälklag
mellan tvenne våningar det underlag af bräder,
som uppbär fyllnadsämnet, hvars uppgift är
att gifva stadga åt bjälklaget, hålla rummen
varmare och förhindra ljudets fortplantning.
S. L–k.

Blindbromssläktet l. Blindknaggsläktet, Chrysops,
zool
., ett till familjen bromsar hörande släkte,
som äfven benämnes ögonbromsar. En af de vanligaste
arterna, blindbromsen, C. cæcutiens, svart med
guldfärgade, vackert glänsande ögon, blir 0,89–1,19
cm. lång, framkommer i juni månad, träffas allmänt
i skogar, på ängar och betesmarker, mest på öppet
belägna ställen och under solklara, varma dagar,
då den eftersätter boskap, hästar och äfven
människor för att suga deras blod. Dess styng är
plågande. Namnet härleder sig däraf att blindbromsen,
när den en gång slagit sig ned för att suga sitt
offers blod, ej låter skrämma sig af någonting.
A. Sg. (L–e.)

Blindebrass, sjöv. Se Blindrå.

Blindera, <i<fortif</i>. Se Blinda.

Blindering, krigsv., kallas dels täckta rum,
från hvilka eld kan afgifvas och som sålunda äro
försvarbara (jfr Täckta rum och Blockhus); dels det
skydd för markörerna, som anordnas strax framför
svängtaflorna å skjutbanorna. Detta senare slag af
blindering utgöres af en 1,55 m. djup skyddsgraf,
i hvilken äfven tafvelstolparna uppsättas; vid främre
graf kanten bygges en stödmur af sten eller betong,
och på marken framför denna anordnas den 1,1 m. höga
blinderingsvallen antingen enbart af jord eller ock
så, att en lång trälåda fylles med sten och jord
underst och därofvan med sand, hvarjämte en mindre
jordvall upplägges bakom lådan. Det 1 m. utanför
muren framskjutande blinderingstaket bildas af plåt-
eller papptäckta furuplank på ofvanpå muren, men
under vallen lagda järnvägsskenor. På grafbottnen
invid muren ställas bänkar för markörerna. Jfr Blinda.
L. W:son M.

Blindesegel (Blinda), <i<sjöv</i>. Se Blindrå.

Blindetopplänta, sjöv. Se Blindrå.

Blindetrissa, sjöv. Se Blindrå.

<b<Blindfläns,</b< maskinb., ett i rörledningar insatt
löst flänslock för åstadkommande af provisorisk
afstängning af dessa ledningar vid reparationer etc. Se
Rörförbindning.

Blindheim [-hajm], by i Bajern. Se Blenheim.

Blindhejms-ätten, en af Norges mera kända
aristokratiska släkter under medeltiden, hade sitt
namn efter ettdera af de båda godsen med namnet
Blindhejm på Söndmöre. Denna ätt samt
Arnmödlingarna voro en tid de mest ansedda släkterna
i denna landsdel. Ättens blomstringstid inföll under
12:e årh. Flera af dess medlemmar togo ifrig del i
inbördeskrigen. Ländermannen Hallkel Huk, som förde
Harald Gille till Norge, var en af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free