Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad / 689-690 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blindhejms-ätten, en af Norges mera kända aristokratiska släkter under medeltiden - Blindhet, med., oförmåga att se eller uppfatta ljus - Blindhetsstatistik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blindhejmarna. En sonson till honom, Nikolaus
Simonsson, stupade i slaget vid Sekken 1162.
Y. N.

Blindhet, med., oförmåga att se eller uppfatta
ljus. I strängt vetenskaplig mening är den
blind, som ej längre är mäktig af någon objektiv
ljusförnimmelse. Men i det praktiska lifvet plägar
man kalla den blind, som ej längre har led- eller
gångsyn. Gränsen mellan blindhet i denna mening
och svagsynthet motsvaras af fingerräkning på en
meter. Den, som icke är i stånd att räkna finger
på en meters afstånd, kan i regel ej längre vägleda
sig. Se vidare Blindhetsstatistik och ögonsjukdomar.
J. Wk.

Enligt lagen af 29 maj 1896 ang. blindundervisning
äro i Sverige ur uppfostringssynpunkt de barn att
betrakta som blinda, hvilkas synförmåga är till den
grad försvagad, att de icke med någon egentlig fördel
kunna deltaga i vanlig skolundervisning.
G. Å.

Blindhetsstatistik. Den statistik vi ega öfver
blindhetens geografiska utbredning är hufvudsakligen
grundad på folkräkningar. Följande tabell utvisar
förekomsten af dubbelsidig blindhet å 10,000 pers. i
en del af Europas och Amerikas stater.

Stater	år	blinda
Bulgarien	1888	31,5.
Portugal	1878	20.
Ryssland	1886	19,9.
Spanien	1877	14,8.
Finland	1900	11,9.
Serbien	1895	10,22.
Ungern	1900	10.
Argentina	1895	10.
Amerikas förenta stater	1880	9,7.
Norge	1900	8,7.
Tyskland med undantag af Preussen	1871	8,5.
Frankrike	1872	8,4.
Belgien	1858	8,1.
Österrike	1890	8,06.
Italien	1881	7,6.
England	1900	7,5.
Schweiz	1888	7,2.
Skottland	1890	6,95.
Preussen	1895	6,7.
Sverige	1900	6,7.
Brittiska Nord-Amerika	1871	6,2.
Danmark	1900	4,4.
Holland	1890	4,4.

Blindhet är sällan medfödd, utan i de allra flesta
fall förvärfvad. Den är sällsynt i barnaåldern och
ökas från åldersklass till åldersklass. Tillväxten
sker långsamt i åldersklasserna under 50 år, men
därefter inträder en med hvarje åldersklass allt
hastigare tillökning. Enligt 1890 års folkräkning
förekom i Sverige, Norge, Danmark och Finland
följande antal blinda å 10,000 pers. i de skilda åldersklasserna.

Åldersår	Danmark	Sverige	Norge	Finland
0-10	1,0.	0,9.	2,1.	1,0.
10-20	2,3.	2,97.	3,8.	4,6.
20-30	2,8.	4,8.	4,6.	7,6.
30-40	3,4.	6,6.	6,5.	8,7.
40-50	5,4.	7,9.	9,5.	17,1.
50-60	6,8.	10,8.	15,1.	35,4.
60-70	15,5.	20,8.	29,0.	72,3.
öfver 70	45,5.	61,6.	138,0.	137,8.

I Europa i allmänhet är blindhet något vanligare
hos män än hos kvinnor. I Finland är förhållandet
omvändt: blinda män 11,5, blinda kvinnor 19,6 på
10,000 (1890). Orsaken därtill torde i främsta rummet
vara det därstädes gängse trakomet, en sjukdom,
som oftare angriper kvinnan än mannen.

Magnus, hvilken gjort en sammanställning af
2,528 dubbelsidigt, obotligt blinda, fann blindhet
medfödd i knappt 4 proc. af fallen. I 67 proc. voro
primära ögonsjukdomar, uppkomna efter födelsen,
orsaken till blindhet, i 11 proc. yttre våld, i 18
proc. konstitutionella sjukdomar. Den vanligaste
orsaken till blindhet är blennorrhæa neonatorum,
d. v. s. ögonvarflytning hos nyfödda (10,87
proc.). Vanliga blindhetsorsaker äro dessutom trakom
(9,49 proc.), idiopatiska sjukdomar i hornhinnan
(8,06 proc.), irido-koroidit och cyklit (8,86
proc.), glaukom l. grön starr (8,97 proc.), atrofi
l. förtvining af synnerven, dels primär (7,75 proc.),
dels sekundär efter hjärnsjukdomar (6,96 proc.),
direkt våld å båda ögonen (4,3 proc.) samt våld å ena
ögat ledande till äfven det andra ögats förstöring
genom sympatisk oftalmi (4,5 proc.). En afsevärd
blindhetsorsak är äfven höggradig närsynthet, så
mycket mer som närsynthet ofta utvecklas hos ungdomen
i våra högre skolor. I Stockholms allmänna läroverk
t. ex. voro 1884 omkr. 50 proc. af lärjungarna i den
högsta klassen behäftade med närsynthet. På senare
åren har dock närsyntheten därstädes minskats, så att
den hösten 1902 uppgick endast till omkr. 30 proc. i
högsta klassen.

En egendomlig företeelse är den stora skillnaden
i förekomsten af blindhet i de 4 nordiska länderna
(jfr tabellen). Danmark har en mycket låg blindsiffra
(4,4), Sverige en ej obetydligt lägre än flertalet
af Europas stater (6,7). Däremot hafva Norge och
Finland jämförelsevis höga blindsiffror (resp. 8,7 och
11,9). Den vanligaste orsaken till blindhet i Norge
har ända intill senaste tiden varit grå starr, hvilken
till följd af befolkningens gleshet i det vidsträckta
landet ofta ej kommit under operation. Enligt 1862
års blindkommitté var i Norge grå starr orsak
till blindhet i 40 proc. af fallen, enligt 1873
års blindkommitté till och med i 50 proc. Tager
man i betraktande endast obotlig blindhet, är grön
starr l. glaukom den vanligaste blindhetsorsaken
(26,45 proc.). I Norge är för öfrigt medfödd blindhet
vanligare än i de flesta andra länder, beroende på de
talrika konsangvina äktenskapen (6,88 proc.). Finlands
höga blindsiffra beror företrädesvis på den därstädes
mycket utbredda smittsamma ögonåkomman trakom,
som är blindhetsorsak i omkr. 30 proc. Hela antalet
trakomsjuka i Finland beräknas till 100,000. Sjukdomen
angriper i hög grad Finlands finska, men sällan
dess svenska befolkning. Detta torde vara den
hufvudsakliga orsaken till den stora skillnaden i
blindhetens förekomst bland de två olika folkraserna
i detta land. Enligt 1873 års folkräkning förekommo
23 blinda å 10,000 bland de finsktalande, men endast
10,6 bland de svensktalande.

En i Sverige jämförelsevis ofta förekommande
blindhetsorsak är våld å ögat. Bland 245 dubbelsidigt
blinda, hvilka sökte vård å Serafimerlasarettets
ögonpoliklinik under åren 1889-98, hade 9,8
proc. förlorat synen genom direkt våld å båda
ögonen och ytterligare 9,39 proc. genom våld å ena
ögat, medelbart ledande till äfven det andra ögats
förstöring genom sympatisk oftalmi. Bland eleverna
å blindinstitutet i Stockholm har under åren 1879-94

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>