Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bloch, Andreas, norsk målare och tecknare - Block, ej bearbetadt stycke af trä, sten eller metall - Block. 1. Geol. Se Erratiskt block - Block. 2. Skpsb. Kortare stycken af balkar eller timmer - Block. 3. Sjöv. En eller flera trissor - Block. 4. Skogsv. En skog för hvilken särskild hushållningsplan blifvit upprättad - Block, Magnus Gabriel von, läkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skämttidning. I början af 1880-talet studerade
han ett par vintrar i Düsseldorf under professor
Jansen. Under de senaste tjugu åren har B. illustrerat
en mängd norska arbeten, framför allt historiska
och krigshistoriska, samt utfört teckningar
till skämttidningen "Korsaren". Som tecknare vid
nationalteatern i Kristiania har han förtjänsten
af att ett betydligt antal historiska skådespel
framförts i stilfull och korrekt utstyrsel.
O. A. Ö.
Block, ej bearbetadt stycke af trä, sten
eller metall (sågblock, marmorblock, tennblock
o. s. v.).
1. Geol. Se Erratiskt block.
2. Skpsb. Kortare stycken af balkar eller
timmer. Sådana nyttjas till aflöpningsblock (jfr
Aflöpning) och kölblock (stapelblock). De
senare äro placerade under kölen, på omkr. 1,4 m.
afstånd från hvarandra och uppbära hela fartyget,
när detta står på stapel eller i docka. Ett köl-
eller stapelblock utgöres af två eller
flera ofvanpå hvarandra liggande block. Af dessa
kallas de understa fasta block, det
öfversta däremot klyfblock, emedan
man förr sönderklöf och borttog detsamma strax
innan fartyget gick af stapeln. Ibland brukar
man i stället kila upp fartyget så mycket, att de
öfre blocken och sidostöttorna kunna borttagas.
Vid dockningar och slipningar krossas vanligen
klyfblocken af fartygets tyngd och måste
ofta förnyas, ibland för hvarje ny dockning.
Kantringsblock kallas de på kant mellan kölen
och bädden ställda plankstycken, hvilka, sedan man
borttagit så många af kölblocken, att de återstående
ej hafva nog kraft att uppbära fartyget, tjäna
att hindra dettas nedsjunkning i släden.
Vid fartygets rörelse böra de stjälpa omkull (kantra)
och äro för detta ändamål afrundade på de kanter,
som glida emot både upptill och nedtill. Jfr Bädd.
R. N.*
3. Sjöv. En mekanisk inrättning, bestående af
en eller flera trissor, som äro rörliga omkring en
axel, hvars ändar hvila i tvenne sidostycken. Två
sådana block utgöra i förening med sin löpare
(a, tåg) en hissinrättning (s. k. talja, gina),
genom hvilken kraften att lyfta eller flytta tyngder
o. d. mångfaldigas, alltefter antalet af de
skifvor (trissor), på hvilka tåget löper. Ett block
består af
flera olika delar. Blockhuset, den yttre, omgifvande
delen, är vanligtvis af trä (ask eller alm), men
kan äfven vara af järn eller annan metall. Det
är af oval eller rund form och har för skifvan
en urskärning, kallad skifgattsöppning. Rundt
omkring blocket går blockstroppen, som är enkel (b)
eller dubbel (c) och kan vara af tågvirke, järn-eller
järntross. På det stroppen ej skall krängas af, finnas
i blockhuset, vid kanterna, urskölpningar,. kallade
kipar, i hvilka den har sin plats; omkring båda
stropp-parterna lägges därjämte en s. k. bändsel
(d), l stroppens ena ända sitter en hake (e), stjärt
(f) e. d., tjänande att fästa blocket där det skall
begagnas. På järnblock är denna hake vanligtvis rörlig
och kan vridas rundt omkring, hvarför ett sådant block
kallas lekar-block. I andra ändan af stroppen sitter
vanligtvis en liten stropp, kallad hundsvott (g),
hvaruti den fasta parten af löparen (a) fästes. I
skifgattsöppningen emellan blockhusets sidostycken
insättas blockskifvorna (af pockenholts, järn
eller annan metall), hvilka, då de äro flera, icke
sitta omedelbart intill hvarandra, utan skiljas genom
mellanväggar. I skifvorna och blockhusets sidostycken
finnas hålr genom hvilka <sp>nageln<sp> (h, af pockenholts,
hagtorn eller järn) går. Då skifvorna äro af trä,
förses hålen vanligtvis med bussningar af järn, metall
eller läder. Blocken kunna vara: enkla (i), dubbla,
(k), treskifveblock (l), kastblock eller kipblock
(m), fiolblock (n), syskonblock eller gårdingsblock
(o) m. fl. Jfr Blocktyg, Bussning,
Gina och Talja.
Block om block äfvensom tvåblock säges om
en talja, då man halat så mycket, att blocken hafva
kommit intill hvarandra och taljan måste "förfaras"
(ena blocket flyttas). – Skägg i block säges inträffa,
då något annat tåg e. d. kommit i beknip inuti
blocket, så att man ej kan hala. R. N.*
4. Skogsv. En skog, för hvilken särskild
hushållningsplan blifvit upprättad, kallas
block eller skogsblock. Större skogar skiljas
genom naturliga gränser eller medelst upphuggna
skiljelinjer (efter omständigheterna) i två eller
flera block. C. A. T. B.*
Block, Magnus Gabriel von, läkare, f. 25 april 1669
i Stockholm, blef student i Uppsala 1679, studerade
där i 12 år och reste sedermera utrikes. I Rom
tillvann han sig en kardinals synnerliga bevågenhet,
och denne rekommenderade honom hos storhertigen
af Toscana, Cosimo III, som 1696 utnämnde B. till
sin kabinettssekreterare. B. kvarstod 3 1/2 år i denna
befattning och begaf sig sedan till hemlandet, där han
1700 antogs till kanslist i kanslikollegium. Följande
år reste han åter utrikesr och blef 1702 i Harderwijk
med. doktor, sedan han utgifvit disputationen
Scrutinium arsenici physico-chemicum-medicum. 1704
utnämndes B. till provinsialläkare i Östergötland
samt var tillika brunnsläkare vid Medevi. Med stor
framgång bidrog han till hämmandet af 1710 års pest
i Norrköping och förrättade där för första gången i
Sverige obduktion på en i pesten afliden person. 1711
inträdde B. som assessor i Collegium medicum med
bibehållande af sin förra befattning, adlades 1719
(hette förut endast Block) och förordnades 1720 till
rikstranslator. Död 16 april 1722 i Söderköping. Hans
samtid skattade honom högt som läkare, kemist och
mineralog, men i lika hög grad som teolog, jurist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
