- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
709-710

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blixt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och statsman samt äfven som poet. Han skref
Anmärkningar öfver thessa tiders falske astrologiska,
phantastiska och entuseastiska prognostiker, spådomar
och prophetier
(1708), Anmærkningar öfver närvarande
pestilentias beskaffenhet
etc. (1711), Kort afhandling
om fält-siukor
(1717). Biogr, af Edholm i "Tidskrift
för militär helsovård" (1893). R. T–dt.

Block, Maurice, fransk statistiker af tysk börd,
f. 1816 i Berlin, hade en tid anställning i
statistiska byrån i Paris, men lämnade statens
tjänst 1861 för att uteslutande egna sig åt
författarverksamhet. 1880 blef B. ledamot af
Institutet. Bland hans många arbeten må nämnas
Dictionnaire de l’administration française (1856;
3:e uppl. 1862), hvilket sedan 1858 kompletterades
med Annuaire de l’administration française, den af
franska institutet prisbelönta skriften Statistique de
la France
(1860) samt den förträffliga Dictionnaire
général de la politique
(1862–64; ny uppl. 1874);
vidare Traité théorique et pratique de statistique
(1878; 2:a uppl. 1886), Entretiens familiers sur
l’administration de notre pays
(12 bd, 1880–82),
<i>Les suites d’une grève (1891; "En strejk och dess
följder", 1892). Hans Petit manuel d’économie
politique
(1873; 9:e uppl. 1890) har öfversatts på
elfva språk (på svenska med titel "Kort inledning
till den politiska ekonomien" 1881). Åtskilliga af
B:s arbeten äro utgifna äfven på tyska. B. afled i
Paris 1901.

Blockad (fr. blocus, af bloc, block), sjöv., ett
af sjökrigets förnämsta medel att vinna herravälde
på hafvet samt utnyttja detta herravälde till
motståndarens skada. Blockad utgöres af örlogsfartygs
förläggning utanför en hamn eller en kuststräcka,
vanligen med uppgift att afskära hamnens eller
kuststräckans sjöförbindelser. Blockad är antingen
handelsblockad eller örlogsblockad. Den förra, som
uteslutande afser hämmande af den fredliga sjöhandeln,
stöder sig på erkända, folkrättsliga lagar,
emedan den berör icke blott fiendens, utan jämväl
neutrala staters sjöfart, örlogsblockaden åter är en
krigets våldshandling, riktad emot en viss fientlig
sjöstyrka. På grund af sin natur måste den dock oftast
i sig innesluta äfven handelsblockad. Nyssnämnda
lagar, de s. k. blockadlagarna,
fastställdes genom Pariskongressens sjörättsförklaring
16 april 1856 och bestämma i hufvudsak, att en
(handels-) blockad för att vara giltig måste vara
effektiv, notorisk och permanent. En blockad är
effektiv, då in- och utlöpandet ur den blockerade
hamnen är förenadt med uppenbar fara. ("Med blockerad
hamn
förstås", enligt k. kungörelsen ang. hvad till
svenska handelns och sjöfartens betryggande under
krig mellan främmande sjömakter bör iakttagas af
30 april 1904, "en sådan, som är spärrad genom en
styrka, tillräcklig för att verksamt kunna förhindra
tillträdet till hamnen".) Blockaden är notorisk, först
då den blifvit vederbörligen tillkännagifven. Härmed
förfares olika inom olika nationer; men de vanligaste
blockadförklaringarna äro dels den lokala till den
blockerade ortens myndigheter, dels den officiellt
diplomatiska till de neutrala regeringarna, dels
den speciella till ankommande fartyg, som icke ega
kännedom om blockaden. En blockad är permanent eller
oafbruten, intill dess att blockadfartygen vare sig
frivilligt eller på grund af fientligt anfall lämna
sina stationer. Sker detta, så är
blockaden "häfd", d. v. s. den har upphört; och
om fartygen återkomma för att blockera, står man
inför en ny blockad, som i sin ordning måste
tillkännagifvas. Om däremot blockadfartygen
till följd af storm eller annan liknande orsak
tillfälligtvis nödgas lämna sina poster, är
blockaden väl "störd", men den har ej upphört, utan
anses fortfarande ega bestånd. Likaledes gäller
blockaden fortfarande, äfven om ett eller annat
fientligt eller neutralt fartyg lyckas löpa in i
eller ut ur den blockerade hamnen, äfvensom ifall
blockadfartyg lämna sina stationer för att jaga dylika
blockadbrytare. Dessa göra sig saker till
blockadbrott och äro utsatta för att uppbringas äfven
ute på öppna hafvet.

Genom nämnda blockadlagar har man förklarat forna
tiders s. k. skenblockader för oberättigade. Dessa
kunde vara af olika slag, såsom pappers- eller
kabinettsblockader, d. v. s. enkla tillkännagivanden,
att en fientlig kust eller någon del däraf blifvit
spärrad, utan att någon tillräcklig sjöstyrka
för ändamålet användes, eller kryssningsblockad,
hvilken bestod däri att örlogsfartyg kryssade på
öppna hafvet eller å handelsvägarna till sjöss från
det i blockadtillstånd förklarade området, med uppgift
att uppbringa fartyg på blotta misstanken, att de voro
bestämda till eller kommo ifrån detta område. Däremot
kunna sådana kryssare ännu i verkligheten högst
väsentligt öka en blockads effektivitet, då ett antal
örlogsfartyg upprätthålla den omedelbara blockaden.

Den inverkan, som en handelsblockad kan utöfva på
fiendens motståndsförmåga, växer med det fientliga
landets beroende af sina sjöförbindelser och med
den tid blockaden varar samt kan, om blockaden
utöfvas under åratal emot ett helt och hållet
eller till större delen hafomflutet land, vara det
allra kraftigaste medlet till dess betvingande,
emedan blockaden verkar alldeles ruinerande
och samhällsupplösande. Så var förhållandet med
blockaden af sydstaternas kuster under nordamerikanska
inbördeskriget, om hvilken blockad det heter, att
den bidrog mera till sydstaternas underkastelse än
alla öfriga krigsoperationer tillsammantagna.

För att en handelsblockad skall kunna utöfvas i stor
omfattning, är det nödvändigt, att motståndarens
örlogsflotta blifvit oskadliggjord, ty en sådan
handelsblockad förutsätter en mycket stor spridning
af sjöstridskrafterna. För att åter oskadliggöra
motståndarens örlogsflotta måste man, om denna
icke genom strid kunnat tillintetgöras, begagna
sig af örlogsblockad. Sådan blockad har under
gångna tider utöfvats i mycket stor skala, och under
långa tidsperioder, i synnerhet af engelsmännen
emot franska, spanska och holländska flottorna,
örlogsblockaden har emellertid i regeln icke haft till
uppgift att absolut hindra den fientliga flottans
utlöpande, utan att strängt bevaka denna för att
kunna slå densamma, så snart den vågade sig ut till
sjöss. Än mindre ofta torde örlogsblockaden hädanefter
blifva en s. k. spärrningsblockad, särskildt på
grund af vanskligheten för stora fartyg att nattetid
uppehålla sig i närheten af en hamn, som innesluter
många torped- och undervattensbåtar. Endast för
den händelse att man kan försänka eller minera
hamnens inlopp och flankera stängslen genom eld från
örlogsfartyg eller landbatterier, torde det vara
möjligt att åvägabringa en verklig spärrningsblockad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free