- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
749-750

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blodvallning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i bildningen af pistillen, i det den bildar den
väsentligaste delen af fruktämnets (och sedermera
fruktens) vägg (se fig. 4, föreställande
en efter längden klufven Fuchsia-blomma,
och fig. 5 C). Sådant är förhållandet
hos flera af våra artrikaste växtfamiljer,
t. ex. Compositæ, Umbelliferæ, Orchidaceæ m. fl.
V. W. (G. O. R.)

Blom Carlsson, Karl Gustaf, arkitekt, f. 1799 i
Stockholm. (Ursprungligen hette han endast Blom,
men tillade sedermera namnet Carlsson för att
skilja sig från den samtida arkitekten Fredrik
B.) Han var först i snickarlära hos sin fader och
blef därunder elev vid konstakademien. 1825 blef
han lärare i dess förberedande byggnadsskola och
1841 vice professor i byggnadskonst. 1818 hade
han blifvit konduktör vid öfverintendentsämbetet,
vid hvilket han 1862–64 var intendent. B., som redan
från sin tidiga ungdom visat mycken håg för praktisk
verksamhet, var en blygsam nyttans man, högt aktad
och mycket anlitad i kommunala värf. Han studerade
under en tid, då arkitekturens konst i allmänhet var
tillbakasatt, och egnade sin talang hufvudsakligast
åt jämförelsevis obetydliga uppgifter. Framför allt
var han lycklig i sammansättandet af orgelfasader
(t. ex. i Lund, Strängnäs, Åbo m. fl. städer), och
efter hans ritningar äro åtskilliga landtkyrkor i
Sverige uppförda. Bland hans arbeten i hufvudstaden,
där han var vice stadsarkitekt, må nämnas
Blasieholmskajen. hotel Fenix med dess paviljonger
samt kapellet vid norra begrafningsplatsen. Död i
Stockholm 1868.

Blomdiagram, bot. Se Diagram.

Blomefield [blåu^mfild], sir Thomas, engelsk militär,
f. 1744, d. 1822, sedan 1780 artilleriinspektör. Hans
stränga uppsikt öfver de kungliga kanongjuterierna
torde ha varit en af hufvudorsakerna till de engelska
kanonernas öfverlägsenhet under de napoleonska
krigen. B. kommenderade artilleriet vid Köpenhamns
bombardering 1807 och belönades för sina förtjänster
därvid med adelskap. 1821 utnämndes han till general.

Blomeyer [blåmajer], Adolph, tysk agronom, f. 1830
invid Kassel, blef 1852 juris doktor samt öfvertog
1856 arrendet af ett gods vid Löwen i Schlesien och
1860 af domänen Frankenhausen. 1865 kallad till
professor i landthushållning i Proskau, blef han
1868 rektor vid landtbruksinstitutet vid Leipzigs
universitet. B. har vunnit ett betydande anseende
som lärare och författare på jordbrukets område. Af
hans skrifter märkes Die mechanische bearbeitung
des bodens
(1879, öfv. 1881). H. J. Dft.

Blomfield [bla’mfild], Charles James, engelsk präst
och filolog, f. 1786, d. 1857, blef 1828 biskop
af London och verkade som sådan energiskt och med
framgång mot katolicismen och för uppförande af nya
protestantiska kyrkor, för hvilket ändamål han 1836
åvägabragte en stor fond. Som filolog utmärkte sig
B. hufvudsakligen genom några upplagor af grekiska
författare (Kallimachos och Aischylos m. fl.).

Blomfjäll, bot. Se Palea.

Blomflock, bot. Se Blomställning.

Blomfoder, bot., kallas dels 1) den yttre bladkransen
i ett dubbelt blomhylle med kransställda blad och
dels 2) den yttre bladcykeln (se Bladställning) i ett
dubbelt hylle med spiralställda blad. Stundom hafva
foderbladen utseende
af kronblad; blomfodret benämnes
då kronlikt. Ett sådant blomfoder finna
vi, bland dikotyledonerna, hos många
ranunkulacéer, t. ex. aklejan, riddarsporren
och bullerblomster (<i>Trollius europæus) och,
bland monokotyledonerna, hos alla orkidéer,
liliacéer, iridacéer m. fl. Jfr Blad och Blomkrona.
V. W.*

Blomfäste, bot. Se Blomställning.

Blomgyttring, bot. Se Blomställning.

Blomhjelm (egentl. Blåman), Göran, ämbetsman,
f. 1630 (1634?) i Mariestad, af borgerlig släkt
(enligt annan uppgift bondson från trakten
af nämnda stad). B. blef i Malmö observerad
af Dahlbergh och 1675 på dennes tillstyrkan
utnämnd till fortifikationsbokhållare. 1683 blef
han fortifikationskamrer vid det då nybildade
fortifikationskammarkontoret, adlades 1705
och dog 1714, efter att sedan 1707 hafva varit
ålderdomsbräcklig. B. var en synnerligen skicklig
och nitisk ämbetsman samt hade största förtjänsten
af fortifikationskontorets organiserande, hvarför
han också stod i stor gunst hos Dahlbergh, som han
äfven verksamt biträdde med Sueciæverket. När
Dahlbergh 1695 lämnade Sverige, gaf han sålunda
nyckeln till skåpet för hemliga handlingar och
ritningar ej till Stuart, som dock i öfrigt under
hans frånvaro skulle "taga fortifications contoiret
i acht", utan till B., och först 1699 fick Stuart
konungens tillstånd att öfvertaga denna nyckel. Under
Stuarts frånvaro i kriget 1699–1702 och äfven efter
Palmqvists af resa till armén i Skåne 1710 var
B. jämte en, sedan två, fortifikationsofficerare
förordnad att förestå fortifikationskontoret.
L. W:son M.

Blomholk, bot. Se Blomställning.

Blomhufvud, bot. Se Blomställning

Blomhylle, <i<bot</i>., sammanfattningen af de
blomman tillhörande blad, som sitta utanför
befruktningsorganen och i knoppen hölja dessa (däraf
namnet). Utgöres blomhyllet af två bladkransar,
kallas det dubbelt. Den yttre kransen benämnes då
blomfoder och den inre blomkrona. Sådant blomhylle
förekommer hos de flesta dikotyledonerna och hos mer
än hälften af monokotyledonerna. Utgöres blomhyllet af
en enda bladkrans, säges det vara enkelt och kallas
blomkalk (se d. o.). Detta slag af blomhylle
förekommer såväl hos de lägre dikotyledonerna
som hos de lägre monokotyledonerna. .
V. W.*

Blomhölster, bot. Se Blomställning och Spatha.

Blomkalk, bot, ett sådant blomhylle, som består af
en enda krans af blad. Blomkalken benämnes foderlik,
om dess blad äro gröna och af en fastare byggnad;
består den däremot af blad, som hafva en annan färg
än grönt, kallas den kronlik. Foderlik blomkalk ega
nässlorna (Urticaceæ), mollorna (Chenopodiaceæ) och
några halfgräs (Cyperaceæ); kronlik ega begoniorna,
tibasten (Daphne),Aristolochia m. fl. Liksom
blomkronan och blomfodret kan äfven blomkalken vara
fribladig eller sambladig, likbladig eller olikbladig.
V.W.*

Blomklase, bot. Se Blomställning.

Blomknippe, bot. Se Blomställning.

Blomknopp, bot., en sådan knopp, som utvecklar sig
till en blomma. Bladens läge i blomknoppen är bestämdt
icke endast för de särskilda arterna och släktena,
utan mycket ofta äfven för familjerna. I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:33:22 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free