- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
751-752

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomkolf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afseende på bladens läge har man att skilja
emellan deras inbördes läge, æstivation,
och det enskilda bladets läge i och för sig,
vernation (jfr Bladläge). De vanligaste
slagen af æstivation hos blomknopparna äro den
kantlagda och den tegellagda. Exempel på kantlagda
foderblad lämna oss växtfamiljerna Tiliaceæ och
Malvaceæ och på kantlagda kronblad Campanulaceæ,
Compositæ
m. fl. Tegellagda foderblad finnas hos
Cucurbitaceæ och Geraniaceæ, tegellagda kronblad
hos Umbelliferæ, Rosaceæ m. fl. familjer. Bland
de många slagen af vernation må nämnas ett
par af dem, som äro lättast att iakttaga. Hos
t. ex. vallmoknopparna äro kronbladen hopskrynklade,
hos linet och vintergrönan m. fl. växter äro de
vridna i knoppen. Hos "blomman för dagen" liksom
hos alla Convolvulaceæ äro kronbladen ej allenast
vridna, utan äfven veckade; hos potatisblomman
äro de sammanvikna, hos Umbelliferæ äro de i
toppen inrullade o. s. v. – Någon gång innehålla
blomknopparna, i rikligare mängd än den utslagna
blomman, ämnen, som äro för människan användbara,
hvarför växten skördas innan blomman slagit ut. Detta
är förhållandet med t. ex. kryddnejliketrädet, hvars
blomknoppar gifva oss de bekanta kryddnejlikorna.
V. W.*

Blomkolf, bot. Se Blomställning.

Blomkorg, bot. Se Blomställning.

Blomkrona, bot., dels den inre bladkransen i ett
dubbelt blomhylle med kransställda blad, dels den
eller de inre blad-cyklerna (se Bladställning)
i ett dubbelt hylle med spiralställda blad. De
särskilda bladen i blomkronan benämnas kronblad
(se Blad). Liksom blomfodret stundom är till sin
beskaffenhet kronlikt, är blomkronan någon gång
foderlik. Exempel därpå lämna den vanliga daggkåpan
(Alchemilla vulgaris) och en del palmer. Det
finnes två hufvudslag af blomkronor: fribladiga
och sambladiga. De fribladiga hafva kronbladen
fria, de sambladiga däremot hafva dem förenade
med hvarandra. Den sambladiga blomkronans öfre och
af de fria kronbladsflikarna bestående del kallas
brämet, den nedre däremot pipen (jfr Androeceum). Hos
somliga växter är blomkronan ej rent fribladig och
ej heller rent sambladig, utan några kronblad äro
fria och andra förenade. Detta är förhållandet med
ärtväxterna (Papilionaceæ), hos hvilka de tre öfre
kronbladen äro fria, men de två nedre sammanhänga
med hvarandra. Ärtväxternas blomkrona har man,
på grund af dess (tämligen obetydliga) likhet
med en fjäril, kallat fjärilslik. – Från en annan
synpunkt kan man urskilja följande två hufvudslag af
blomkronor, nämligen likbladiga (oftast, ehuru mindre
lämpligt, benämnda regelbundna) och olikbladiga
(oregelbundna). Hos de likbladiga blomkronorna äro
alla kronbladen af samma form och storlek, hos de
olikbladiga åter är antingen formen eller storleken
eller vanligen bådadera på en gång olika. I den
likbladiga blomkronan äro kronbladen regelmässigt så
anordnade, att blomkronan är flersidigt symmetrisk,
d. v. s. på mer än ett sätt delbar i tvenne lika
hälfter. I den olikbladiga hafva kronbladen nästan
alltid sådan anordning, att blomkronan blir tvåsidigt
symmetrisk, d. v. s. att den endast på ett sätt låter
dela sig i tvenne lika delar. Detta är förhållandet
med den ofvannämnda fjärilsblomman samt med
blomkronan hos Violaceæ, Labiatæ m. fl. Med
användning af ofvannämnda
indelningsgrunder erhåller man fyra hufvudslag af
blomkronor, nämligen å ena sidan fribladig likbladig
och fribladig olikbladig, å andra sidan sambladig
likbladig och sambladig olikbladig. Fribladiga
likbladiga blomkronor äro mycket allmänna. Sådana
finna vi hos Rosaceæ, där de äro rosartade,
hos Silenaceæ, där de äro nejlikartade, hos
Cruciferæ, där de äro korsformiga o. s. v. Fribladiga
olikbladiga blomkronor äro mera sällsynta. Exempel
på sådana gifva oss Violaceæ. Sambladiga likbladiga
blomkronor förekomma hos en mängd växtgrupper: hos
<iCampanulaceæ</i> (klockformiga), hos Borraginaceæ
(än trattformiga, än fatlika), hos Ericaceæ
(klot- eller äggformiga) o. s. v. Sällsynta äro ej
heller sambladiga olikbladiga blomkronor. Sådana finna
vi hos många Compositæ (tunglika), hos Labiatæ och
Scrophulariaceæ (läppformiga) m. fl. På nu antydda
sätt växlar blomkronan nästan i oändlighet i afseende
på form och beskaffenhet; men ändamålet med denna
växling är att, på olika sätt, främja befruktningen,
dels genom att gifva skydd åt frömjölet, dels, och
ännu mera, genom att locka insekterna till blomman,
för att genom dem frömjölet må blifva öfverfördt från
den ena blomman till den andra (jfr Pollination). En
utförligare framställning af hithörande förhållanden
lämnas i Th. Fries’ arbete "Om växternas blomning"
(1875). Jfr Blomma. V. W.*

Blomkvast, bot</i>. Se Blomställning.

Blomkvist, Jehubba Petrus, döfstumlärare, f. 1843
på Öland, aflade 1863 folkskollärarexamen och blef
1864 lärare vid döfstuminstitutet på Manilla vid
Stockholm. 1875 kallades B. till föreståndare
för den af Örebro läns landsting beslutade nya
döfstumskolan i Örebro, hvilken han upprättade
efter de grundsatser, hvilka han förfäktat i
sitt s. å. utkomna arbete Om läroanstalter för
döfstumma med särskildt hänseende till tal-
och språkundervisningen
. Denna af B. upprättade
och ledda skola var den första i Sverige, hvilken
uteslutande använde talmetoden, med hvars förkämpar
i Tyskland B. under sina studieresor gjort personlig
bekantskap. För utbredning och fullkomning af denna
metod har B. varit ifrigt verksam. Äfven utländska
döfstumlärare ha talrikt besökt hans skola. Bland
hans arbeten må ytterligare nämnas Den döfstumme
(1876) och Externat eller internat vid inrättandet
af läroanstalter för döfstumma?
(s. å.).

Blomkål, bot. Se </sp>Brassica.

Blomkålssvamp, bot. Se Sparassis.

Blomma, bot., ett i könsfortplantningens tjänst
ombildadt skott, som har till ändamål att
medelst befruktning alstra (eller åtminstone
bidraga till alstring af) de högre växternas
normala förökningsorgan, fröen. Blomman måste
därför innehålla bägge eller åtminstone ettdera
af de organ, som äro verksamma vid befruktningen,
nämligen ståndare och pistiller. Utanför ståndarna
och pistillerna, som egentligen äro blad (se d. o.),
finnas hos de flesta blommor s. k. hylleblad. Men
blomman består dock aldrig ensamt af blad. Äfven den
del af stammen, på hvilken blommans blad sitta fästa,
tillhör blomman. Hvarje blomma innehåller således
tvenne grundorgan, stam och blad. Åt stamdelen har
man gifvit benämningen blombotten (se d. o.);
blommans blad kallas gemenligen blomblad. Utom dessa
tvenne slag af grundorgan finnas i åtskilliga blommor
äfven s. k. hår och emergenser, hvilka organ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:54:42 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free