Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomma, bot., ett i könsfortplantningens tjänst ombildadt skott - Blommaert, Philipp, belgisk skriftställare - Blommande vatten. Se Blomning (vattnets) - Blomman för dagen, bot. - Blommen. Se Bloemen - Blommér, Nils Johan Olsson, målare - Blommerad, försedd med inväfda, broderade eller påtryckta blommönster - Blommor, Konstgjorda - Blomning (Antes), bot. 1. Från knoppstadiets slut till frömjölets aflägsnande och fröämnenas befruktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under den vegetationsperiod, som följer på den,
under hvilken de blifvit anlagda.
Blommornas varaktighet eller den tid de äro öppna,
"utslagna", är mycket olika hos olika arter. Hos en
del öppnar sig blomman endast ett par timmar under
dygnet, för att sedan vissna, t. ex. hos "nattens
drottning’’ (Cereus grandiflorus). Andra åter
utmärka sig genom synnerligen lång blomningsperiod;
så t. ex. vissa orkidéer, Oncidium- och
Odontoglossum-arter, hvilkas blommor äro öppna 60-80
dagar. Jfr Pollination. F. R. K. (G. O. R.)
Blommaert [blå’mart], Philipp, belgisk
skriftställare, f. 1809 i Gent, d. 1871, var en af de
förnämste målsmännen för det flamländska språkets rätt
gentemot franskt inflytande samt utgaf i sådan afsikt
flera äldre flamländska dikter, hvarjämte han skref
en flamländsk öfversättning af "Die Nibelungen". Jämte
Willems satte han sig 1840 i spetsen för dem, som till
regeringen ingingo med petitioner i språkfrågan. Hans
förnämsta arbete är Aloude geschiedenis der belgen
of nederduitschers (1849).
Blommande vatten. Se Blomning (vattnets).
Blomman för dagen, bot., ett stundom förekommande
namn på Convolvulus tricolor L. och på Ipomæa L.
Blommen. Se Bloemen.
Blommér, Nils Johan Olsson, målare, f. 12 juni 1816
i Öfveds socken i Skåne, sattes tidigt i målarlära
i Lund, där han genom porträttering lyckades samla
medel att komma till Stockholm. 1839 blef han elev
vid konstakademien, erhöll 1847
kungliga medaljen för prisämnet Virgilius uppläser
Eneiden för kejsar Augustus och hans syster Octavia,
hvilken sistnämnda blir vanmäktig, då hennes aflidne
son Marcellus i poemet omförmäles. Som stipendiat
reste han s. å. öfver Berlin till Paris. Där målade
han Ungersvennen och älfvorna (1848), Älfdansen och
Hafsfrun (båda 1849), Näcken och Egirs döttrar (1850,
nationalmuseum) och en ny Älfdans (s. å.). 1850 reste
han till Italien, där han uppehöll sig till sin död,
1 febr. 1853. För det mesta vistades han i Rom,
och därifrån hemsände han bl. a. Det betlehemitiska
barnamordet. Freja, åkande i sin char (nationalmuseum)
samt Loke och Sigyn. – B. var
en af sin tids mest nationelle svenske konstnärer. Han
yttrade själf, att han ville framställa "de lefvande
bilder i ett folks poesi, som tillhöra ingen bestämd
tid och inga bestämda personer, utan utgöra en hel
nations naturintryck och som sådana stå i närmaste
förening med folkets karaktär". Han sökte ge den
svenska naturens lynne genom att befolka den med
folksägnens och folkvisans naturväsen, med folkets
"ungdomsdrömmar". Han framställde dem naivt och
uppriktigt, med barnasinnets tro på dem. Han målade
sydsvensk natur i hvila, sommarens idyll med en
liten anstrykning af vemod. Han sökte ett för
sina målningars innehåll lämpligt uttryckssätt,
utan att helt finna det, hann endast ge uppslag,
ej arbeta dem vidare fram. Som människa var han
en kontemplativ och kunskapstörstande natur med
mångsidiga och vakna intressen. – Hans förnämsta
arbeten utkommo 1855 i litografi med tontryck under
titel Blommérs taflor, med text af Hyltén-Cavallius.
G–g N.
Blommerad, försedd med inväfda, broderade eller
påtryckta blommönster.
Blommor, Konstgjorda, förfärdigas fabriksmässigt af
en mängd olika råmaterialier, hufvudsakligen tyger
(batist, perkal, musslin, siden, atlas), papper, vax,
färger, metalltråd, gummi, kautsjuk. Fabrikationen
omfattar två stadier, dels framställning af blomdelar,
blad, stjälkar, knoppar, frukter, dels dessas
sammansättning till hela blommor, blomstergrupper,
kransar, girlander o. d. Den förra delen af arbetet
är af mekanisk art, den senare kräfver konstnärlig
smak och teknik. – Blad framställas af tyger, hvilka
genom appretering (se d. o.) fått naturtrogen
glatthet och styfhet och hvilkas textur genom samma
behandling i möjligaste mån dolts. Ur så beredt tyg
utstämplas bladämnen med skarpa fasonjärn, färgas,
torkas samt bringas genom goffrering och pressning
med matriser att noggrant återgifva det naturliga
bladets ådring och form. Stjälkar bestå af metalltråd
i hölje af papper, tyg eller kautsjuk. Frukter
m. m. efterbildas i papier maché, vax, glas eller
kautsjuk. Vid finare kvaliteter handmålas färdiga
blommor och frukter, för att bibringas så stor
naturtrohet som möjligt. Mossa, sädesax, törnen
o. d. äro ofta torkade naturliga växtdelar. Utom
ofvannämnda materialier förekomma fabrikat, där
blekta fiskben, fina träspån, silkeskokonger kommit
till användning. Konstgjorda blommor framställas
äfven i fantasiformer, af fågelfjädrar, porslin,
glas. Särskildt i sistnämnda material utföras genom
glasblåsning verkliga konstalster.
Fabrikationen af konstgjorda blommor har mycket
gamla anor. Forntidens egyptier lärde konsten till
greker och romare, och under medeltiden omhuldades
den särskildt i Spaniens och Italiens kloster. Från
sistnämnda land, där den gaf upphof till en ännu
blomstrande industri, kom den på 1400-talet till
Frankrike, som i egenskap af tongifvande inom modernas
värld blef ledande i fråga om denna tillverkning och
under 1800-talet läromästare för andra nationer. I
Sverige tillverkades 1901 vid två fabriker konstgjorda
blommor till ett sammanlagdt värde af 38,962
kr. Samtidigt importerades sådana varor till ett
värde af 83,530 kr. G. H–r.
Blomning (Antes), bot. 1. En växts
blomningsstadium räknas från knoppstadiets slut till
frömjölets aflägsnande och fröämnenas befruktning. I
dagligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
