- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
763-764

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomsterträdgård ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nsekternas uppmärksamhet på den blomställning de
tillhöra.

Med hänsyn till den yttre formen eller i rent
morfologiskt afseende urskiljas flera olika slag
af blomställningar, hvilka sönderfalla i tvenne
hufvudtyper, racemösa och cymösa.

I. Racemösa (af lat. racemus, drufva) l. botrytiska
(af grek. botrys, drufva) blomställningar äro
de, hos hvilka blommorna utvecklas i uppstigande
(akropetal) följd, i det att från den alltjämt
tillväxande hufvudaxeln (kallas ofta blomfäste)
nya blommor genom monopodial förgrening
utväxa. Hufvudaxeln afslutas sällan genom
blomma. De viktigaste hithörande blomställningarna
äro schematiskt aftecknade i fig. 1.
a. Klase (botrys) har förlängd hufvudaxel och
skaftade blommor (fig. 1, A, F). – En kvast är
en klase med de nedre blommornas skaft så mycket
längre än de öfres, att alla blommorna komma i
ungefär samma plan.

b. Ax (spica) har förlängd hufvudaxel och oskaftade
blommor (fig. 1,B). Exempel på växter med enkla ax
lämna, bland många andra, groblad, Plantago major L.,
och jungfru Marie hand, Orchis maculata L. Dubbla ax
har ett mycket stort antal af graminéerna (gräsen);
så, bland våra sädesarter, hvete, råg och korn.
Hafren åter har, liksom en mängd andra graminéer,
en af ax och klase sammansatt blomställning, som
kallas blomvippa. Egendomliga slag af ax äro hänge
(amentum) och blomkolf (spadix). Hänget är ett
ax med enkönade blommor och oftast svag hufvudaxel
(blomställningen blir därigenom hängande, hvaraf
dess svenska namn), hvilket affaller i sin
helhet efter blomningen. Sådana ax ega bland
hängeträden pilfamiljen (ekar och björkar
hafva skenhängen, d. v. s. hängelikt anordnade
blomknippen). Blomkolfven är ett ax, som har
tjock och köttig hufvudaxel och efter regeln
saknar bloinskärmar. Före blomningen är den nästan
alltid omsluten af ett stort slidformigt blad, det
s. k. blomhölstret (spatha). Sådan blomställning har
missnen, <i>Calla palustris</sp> L. – blomhölstret är här
vackert mjölkhvitt – och de flesta öfriga aracéer. –
Kotte (conus) är ett ax med stamdel och högblad vid
fruktmognaden förvedade. Exempel härpå äro alens
honhängen (däremot uppfattas barrträdens "kottar"
numera vanligen ej såsom en blomställning, utan
såsom den ur en enda blomma framgångna mångfröiga
fröställningen).

c. Flock (umbella] har kort hufvudaxel och
skaftade blommor (fig. 1, C, E). Vid de enskilda
blommornas fäste sitter ofta en samling högblad,
som fått namn af svepe.

d. Hufvud (capitulum) har kort hufvudaxel och
oskaftade blommor (fig. 1, D, G). - Då
blomhufvudet vid basen är omgifvet af en samling sterila
högblad, en holk, kallas det korg.

Nu nämnda blomställningar kallas enkla, men då
sidoaxlarna af första ordningen ånyo förgrena sig,
uppstå s. k. <sp>sammansatta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:23 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free