- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
833-834

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boa - Boabdil (Abu Abdallah) - Boadicea - Boal - Board

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sporrar (starkast på hannen), ombildade rester efter
de ej helt och hållet försvunna baklemmarna. Liksom
pytonormarna och många andra, utmärker sig denna orm
dessutom genom sin förmåga att krypa i träd. Med sin
starkt utvecklade rullstjärt håller den sig fast i
trädens stammar och grenar, hvarigenom hela den öfriga
kroppen erhåller full frihet i sina rörelser. Sina
rof fångar den genom att omslingra dem,
hvarefter den antingen ihjälkramar dem eller pressar
dem till döds mot den stam, kring hvilken den slingrar
sig. De flesta ormar af denna familj skilja sig från
pytonormarna genom sina hela plåtar på undersidan
af stjärten. Släktet B. igenkännes genom sina släta
kroppsfjäll och genom hufvudets beklädnad, som endast
vid näsborrarna, hvilka ligga på nosens sidor, och
vid munnens ränder består af plåtar, men eljest
är sammansatt af småfjäll. Den största boaormen,
B. constrictor, som når en längd af omkr. 6 m.,
lefver i de norra och östliga delarna af södra
Amerika, ned till Buenos-Aires-trakten. Indianerna
kalla den jiboya. Dess färgteckning har gult eller
purpurrödt eller gråviolett till sin grundfärg och
utgöres för öfrigt af ett nät bruna och svarta
fläckar, fördelade i tvärband och sidofläckar –
de flesta med en ljusare midtfläck af kroppens
grundfärg –, sammanbundna på ryggens sidor. Längs
öfver hufvudets sidor och snedt öfver underkäken gå
likaledes band af en mörkare färg. Boans lefnadssätt
liknar anacondans, med den skillnaden likväl, att den
förra saknar den senares förmåga att lefva i vatten
och i stället söker sin uppehållsort i de innersta,
torraste delarna af skogen, där den kryper i träden
eller tager sin tillflykt in i bergspringor och
hålor. Om dagen är boan trög. För människan är den
i allmänhet ofarlig. Fångad, vänjer den sig snart
vid sin väktare och blir ganska tam. I menagerierna
förekommer den rätt ofta och visas under namnen
kungsorm och jätteorm. F. A. S.*

Boabdil (Abu Abdallah), den siste moriske härskaren
i Granada, blef liksom sin moder Aixa förskjuten af
sin fader, kalifen Mulej Hassan af Granada, gjorde
1481 uppror och bemäktigade sig tronen, men blef
tillfångatagen under ett olyckligt krigståg mot
spanjorerna och hölls af Ferdinand den katolske
en tid i fångenskap i Cordoba. B. återfick dock
snart friheten, mot löfte att erkänna Ferdinand som
länsherre, och höjde därefter än en gång upprorsfanan
mot sin fader, som under tiden återtagit makten
i Granada. Under dessa morernas inbördes strider
eröfrade spanjorerna allt flera delar af deras
land. När Mulej 1485 dött, delades riket mellan
B. och dennes broder Zagal, hvilka likaledes bekrigat
hvarandra. Slutligen återstod, sedan Zagal sålt sitt rike till Ferdinand, för
B. ej mer än hufvudstaden Granada, där spanjorerna
inneslöto honom 1491. Efter nio månaders belägring
måste B. gifva sig, hvarefter han af Ferdinand mottog
staden Andarax i Alpujarras såsom län. Han fann sig
dock ej länge i denna ställning, utan begaf sig 1493
till Afrika, men stupade snart efteråt i spetsen
för konungens af Fez här mot kejsaren af Marokko. –
Den plats, från hvilken B. sista gången gråtande såg
tillbaka på Granada, heter ännu "Morens sista suck".
E. A–t.

Boadicea, det latinska namnet på en keltisk drottning,
som förmodligen hetat Boudicca (besläktadt med
det walesiska buddugol, segerrik) och blifvit frejdad
som ledarinna af de britanniske kelternas sista
frihetsstrid mot romarna, 62 e. Kr. B. var hustru
till icenernas konung Prasutagos (i nuv. Norfolk och
Suffolk), hvilken dog år 60 och testamenterat sin
egendom till romarna. Till följd af den skymfliga
behandling änkan och hennes döttrar måste utstå
från romarnas sida, uppstod en farlig resning
bland icenerna och grannfolket trinobanterna. De
romerska garnisonsorterna Camoludunum (Colchester)
och Londinium (London) intogos och ödelades, och
en blodig massaker anställdes bland de romerske
soldaterna. Ståthållaren Suetonius Paullinus
lyckades emellertid snart besegra B:s här, hvarefter
den hjältemodiga drottningen tog sig själf af daga
medelst gift. V. S-g.

Boal, ett Madeira-vin.

Board [bå’od], eng. (eg. bord), ämbete,
kollegium, kommitté, styrelse. Såsom lagterm
användes ordet för att beteckna ämbetsmännen vid
vissa förvaltningsdepartement i deras samfällda
kapacitet och som benämning på åtskilliga kommunala
institutioner. – Board of admiralty [öv ä’d-mirelti]
l. Admiralty board, sjöförsvarsdepartementet,
ett ämbetsverk, som utöfvar högsta styrelsen öfver
engelska örlogsflottan. Upprättadt 1708, fick det
1832 sin nuvarande organisation och består f. n. af
en first lord of the admiralty (sjöminister), som är
medlem af "kabinettet", fyra naval lords, en civil
lord
, en financial and parliamentary secretary, alla
medlemmar af ministären, samt en permanent secretary,
som innehar sitt ämbete oberoende af politikens
växlingar. Den förstnämnde är icke sjömilitär,
utan en politiskt bemärkt man, och de fyra "naval
lords" äro icke medlemmar af vare sig öfver- eller
underhuset, utan sakkunniga rådgifvare, som icke
alltid växla, när en ny sjöminister utnämnes. Detta
ämbetsverk fungerar till allmän belåtenhet, och den
åsikten har ofta uttryckts, att äfven landtförsvaret
borde handhafvas af en dylik board. – Board of
agriculture
[ev ä’gri-kaltje], motsvarande ungefär
jordbruksdepartementet, upprättades 1889 och består
af en president, som är medlem af ministären, samt
åtskilliga ämbetsmän för ärenden ang. jordbruket,
landtmäteriet, veterinärväsendet o. d. Dess
åligganden handhades före 1889 dels af the privy
council
, dels af land commissioners. – Board of
control
[ev kentråli’], en regeringskommission,
som var högsta instans i politiska, militära
och finansiella angelägenheter för de brittiska
besittningarna i Ostindien sedan 1784, då Pitt
genomförde en förändring i ostindiska kompaniets
organisation. När kompaniet 1858 upplöstes,
sammansmälte board of control med ministeriet för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free