- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
871-872

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boeclerus [bö-], Johan Henrik - Boedromia och Boedromiön. Se Boedromios - Boedromios - Boehmeria - Boeijermans [boij-], Theodor - Boel [bol], Peeter - Boëllmann, Léon - Boels, Frans. Se Bol 1 - Boemel [bom-] l. Zalt-Boemel, vanligare Bommel (se d. o.) - Boemund. Se Bohemund - Boendale [bon-], Jan van, holländsk medeltidsskald. Se Holländska litteraturen - Boeo - Boeotia [beo-], forngrekiskt landskap. Se Beotien - Boeresco, Vasil - Boerfolket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

<i>Compendium historiæ ecclesiasticæ (1666–70). Hans
samlade arbeten utkommo 1712 i Strassburg. I Hamburgs
stadsbibliotek finnas 2 band af forskningen hittills
ej beaktade bref till B., som äro af vikt för
Sveriges lärda historia (jfr uppsats af E. Wrangel
i Hist. tidskr., 1897). (V. S–g.)

Boedromia och Boedromion. Se Boedromios.

Boedromios (grek. Boedromios, af boe, skrik,
och dromos, lopp, egentl, "den vid rop om hjälp
framspringande"), grek. myt., ett namn, som Theseus
berättas hafva tilldelat Apollon med anledning af
den hjälp, som denne lämnade honom mot de i Attika
inbrytande amasonerna. Till minne däraf firades
årligen till Apollons ära festen Boedromia, på sjunde
dagen i månaden Boedromion, som var den tredje månaden
af det attiska året (motsvarande senare hälften af
september och början af oktober).

Boehmeria Jacq., <bot., växtsläkte af
fam. Urticaceæ. Dithörande arter äro halfbuskar
eller små träd samt utmärkas, liksom öfriga växter
af samma familj (t. ex. våra vanliga nässlor), genom
basttågornas styrka och varaktighet. De textilfibrer,
som vanligen kallas ramie, kinagräs l. rhea, erhållas
af tvenne Boehmeria-arter, eller enligt andras åsikt
af tvenne raser af samma art, B. nivea, af hvilka den
ena rasen, forma chinensis (de franske kolonisternas
"ramie blanche"), odlas i Kina och den andra, forma
indica
(de franske kolonisternas "ramie verte"), odlas
i Indien. Ramie-fibrerna äro bekanta för sin mycket
stora längd och betydliga styrka, hvarför de tåg,
snören och väfnader, som tillverkas däraf,, blifva
särdeles starka och varaktiga. Ramie-väfnader utmärka
sig för sin finhet och glänsande hvita färg; särskildt
hafva underkläder däraf blifvit mycket omtyckta till
följd af sina många förträffliga egenskaper. I Sverige
framställas dylika i en särskildt därför inrättad
fabrik i Karlskrona. G. L-m.

Boeijermans [böij-], Theodor, flamsk målare, f. 1620 i
Antwerpen, d. där 1678, blef efter långvariga resor,
under hvilka han kanske var van Dijcks lärjunge,
1654 mästare i sin fädernestads målargille. Han
var en skicklig porträttmålare med fri, halft
historisk, halft genreartad uppfattning. Han målade
äfven genrebilder, såsom Ambassadören och Visiten
i Antwerpens museum, samt religiösa taflor, såsom
Marias himmelsfärd (1671) i Jakobskyrkan i samma stad.
C. R. N. (O. G–g.)

Boel [böl], Peeter, flamsk målare, f. 1622 i
Antwerpen, d. 1674 i Paris, son till gravören Jan Boel
och sannolikt elev af Frans Snijders och Jan Fijt,
vistades före 1650 i Italien, var därpå till 1668
verksam i Antwerpen och bosatte sig sedan i Paris, där
han arbetade för statens gobelängfabrik. Såväl i valet
af motiv som i behandlingssättet står han Fijt nära,
men är i föredraget glattare, i färgen kyligare än
denne. Han målade liksom Snijders och Fijt jaktstycken
och stilleben samt är representerad i museerna
i Madrid, Lille, Schwerin, München m. fl. st.
C. R. N. (O. G–g.)

Boëllmann, Léon, fransk orgelvirtuos, f. 1862,
d. 1897 i Paris såsom organist vid kyrkan S:t
Vincent-de-Paul, gjorde sig hastigt ett namn
genom sitt utmärkta orgelspel och sina gedigna
kompositioner, bestående af symfonier, kammarmusik,
pianosaker och orgelstycken (däribland Gotisk svit
m. m.). A. L.

Boels, Frans. Se Bol 1.

Boemel [bom-] l. Zalt-Boemel, vanligare Bommel
(se d. o.).

Boemund. Se Bohemund.

Boendale [bön-], Jan van, holländsk medeltidsskald. Se
Holländska litteraturen.

Boeo [beo], Capo, l. Lilibeo, Siciliens västra udde,
forntidens Promontorium lilybæum. 12° 24’ ö. lgd,
37° 48’ n. br. På denna udde ligger staden Marsala.

Boeotia [beo-], forngrekiskt landskap. Se Beotien.

Boer. Se Boerfolket.

Boeresco, Vasil, rumänsk politiker, f. 1830 i
Bukarest, d. 1883 i Paris, deltog som journalist
i den revolutionära rörelsen 1848, studerade därpå
juridik i Paris, återkom i slutet af 1850-talet till
Bukarest och verkade sedan som jurist, journalist och
politiker. Vald till deputerad 1859, arbetade han för
Donaufurstendömenas förening. B. var vid upprepade
tillfällen minister i olika kabinett, sista gången
1879–81, då han som utrikesminister hade att gentemot
makterna sköta frågorna om judarnas emancipation
och erkännandet af Rumäniens suveränitet. Han utgaf
äfven åtskilliga statsrättsliga och juridiska arbeten.
(H. B–n.)

Boerfolket l. Boers (eg. engelsk pluralform [uttal:
böröå] af holl. boer [bor], bonde; ty. buren, jfr
bauer), sammanfattande namn på den del af Syd-Afrikas
hvita befolkning, som räknar sin härstamning från
de holländske och snart hollandiserade franske
kolonister, hvilka på 1600-talet slogo sig ned
i Syd-Afrika. Sedermera har emellertid stark
folkblandning inträdt, hvarvid tyska, portugisiska
och andra folkelement ingått i den ursprungliga
stammen. De först inflyttade voro soldater eller
bönder i tjänst hos holländsk-ostindiska kompaniet,
som 1652 vid nuv. Kapstaden anlade en hamnplats, från
hvilken sedan kolonisationen utgick. Nyinflyttade
kolonister från Holland tillkommo, uttjänta soldater
kvarstannade som åkerbrukare eller kreatursuppfödare,
och 1687 ökades kolonisterna med ett mindre antal
landsflyktiga franska hugenotter. (Om boerfolkets
politiska historia i detalj se Syd-Afrika och
där anförd litteratur.) Boerna (riktigare svensk
namnform vore ett trestafvigt uttaladt "boererna")
utbredde sig småningom allt längre inåt landet, i
synnerhet genom de väpnade flyttningståg (treks; af
holl. trekken, draga, flytta), som påbörjades redan
under det holländska väldets tid, vunno ny fart,
sedan engelsmännen blifvit herrar i Syd-Afrika (1795
och definitivt 1814), samt på grund af boerfolkets
missnöje med den engelska koloniförvaltningen
mot slutet af 1830-talet togo form af en verklig
utvandring till norra Natal och länderna bortom
Oranje- och Vaalfloderna. På detta sätt kom boerfolket
att bosätta sig utom i Kapkolonien, där de utgöra
det förhärskande befolkningselementet i koloniens
västra del, äfven i nuv. Oranjeflodskolonien och
Transvaal samt i en mindre del af norra Natal. De
utvandrade boerna sammanslöto sig småningom till
egna samhällen, de tidvis af England oberoende
Oranjefristaten och Sydafrikanska republiken jämte
några kortlifvade mindre republiker, men efter det
stora boerkriget 1899–1902 (se Boerkriget) hafva
de ånyo måst underkasta sig brittiska kronans
öfvervälde. Boerfolkets sammanlagda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free