Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad / 895-896 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boge - Bogen - Bogense - Bogesund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

norra kontrakt. Kyrkan är
byggd i tidig spetsbågsstil.
Hs Hd.

Bogen, kapellförsamling i Värmlands län, Jösse
härad. 8,464 har. 320 inv. (1903). Församlingen
tillhör Gunnarskog, Karlstads stift, Jösse kontrakt.

Bogense [bōg-], stad på norra kusten af Fyn. Öns
minsta stad. 2,100 inv. (1901). B. är sedan 1882
förbundet med Odense genom järnväg.

Bogesund. 1. (Boghæsun, Bagasund) Före 1741
namnet på nuv. staden Ulricehamn, i Västergötland,
på nordöstra stranden af sjön Åsunden. Platsen
omtalas redan 1310, och i slutet af 15:e årh. nämnas
där borgmästare och råd. Helt nära B., till en del
på den då isbelagda sjön, stod 19 jan. 1520 ett slag
mellan danskarna under Otto
Krumpen och svenskarna under Sten Sture
d. y. Striden utföll olyckligt för svenskarna, och
herr Sten sårades svårt strax i början af slaget.

Staden Bogesund på 1600-talet (ur Sueciæ-verket).

2. Grefskap, som 1562 l. 1563 gafs åt riksrådet
Gustaf Johansson (Tre Rosor) och omfattade Bogesunds
stad samt 31 gårdar inom 11 socknar af Kinds, Marks
och Valle härad, Västergötland. Grefvens uppbörd
torde hafva stigit till omkr. 600 mark penningar. Det
är ej bekant när det hemföll. (Den siste grefven,
Johan Stensson, var väl död redan 1612, men det är
möjligt, att hans hustru eller farmoder någon tid
fått behålla länet.)
S. C.

3. Grefskap, som 26 mars 1651 gafs åt riksrådet
Fredrik Stenbock, förut friherre till Kronobäck och
Öresten. Det omfattade enligt donationsbrefvet
Bogesunds stad samt 66 mtl i Kinds och 99 7/8 i
Marks härad, Älfsborgs län. Men af dessa skulle
grefven först efter hand komma i besittning af
dels 68 1/2, som på 4 år anslagits åt Karl Karlsson
Gyllenhielms änka, fru Kristina Ribbing, dels 14 3/4,
som förlänats åt andra personer för deras lifstid.
Lifstidsförläningarna kommo grefskapet aldrig till
del, ty de betraktades vid 1655 års reduktion såsom
exspektanser och förbehöllos därför kronan, och fru
Ribbings andel, som någon tid lydt därunder, blef
af samma grund 1656 reducerad. Emellertid hade
grefskapet 20 maj 1653 ökats med 61 mtl i Fjäre
härad, Halland, och därtill lade Karl X Gustaf 2 juni
1658 ytterligare 56 1/4 mtl i Kinds och Marks härad,
största delen af fru Ribbings f. d. förläning, så att
grefskapet kom att omfatta sammanlagdt 198 3/8 mtl,
hvilka då i årliga och ovissa räntor samt boskaps-
och skjutsfärdspenningar gåfvo omkr. 5,300 dal.
smt, den till
kronan ingående fjärdepartsräntan inberäknad. Enligt
1680 års riksdagsbeslut reducerades grefskapet 1681.
S. C.

Bogesunds slott.

4. Landtgods i östra Ryds socken, Stockholms län, på
norra sidan af Askrikefjärden, 5 km. v. om Vaxholm,
37 km. landvägen från Stockholm. Godset består af
B. hufvudgård, 2 mtl frälsesäteri, samt tillhörande
12 mtl, tills. 1904 taxerade till 535,600 kr. Den
egentlige grundläggaren af gården, hvars ursprungliga
namn var Bogösund (med anledning af läget vid det
sund, som förr skilde Bogön från Väderön), var
grefve Per Brahe d. y., hvilken sannolikt i slutet
af 1640-talet uppförde den stora mangårdsbyggnaden
och gjorde B. till ett herresäte. Godset öfvergick
från hans brors sonson till dennes dotter,
gift med frih. K. F. Hamilton, köptes före 1767 af
hofmarskalken grefve F. U. von Rosen och 1774 af grefve
Ax. von Fersen såsom förmyndare för sin systerson,
frih., sedermera grefve A. von Lantingshausen. Vid
dennes död (1820) tillföll B. hans äldsta dotter,
gift med sedermera hofmarskalken frih.
N. A. v. Höpken, hvilken efter sin morbroder
öfverkammarherren grefve E. A. von Lantingshausen
1856 mottog dennes fideikommissegendomar Sundbyvik,
Österby och Väsby i Södermanland samt Tibble i Uppland
och i enlighet med fideikommissbrefvets föreskrift
antog namnet v. Lantingshausen v. Höpken. Genom utbyte
med Tibble erhöll B. 1863

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>