Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bogesund - Boggi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fideikommissnatur. Det var hofmarskalken v. Lantingshausen
v. Höpken, som genom storartade tillbyggnader
1864–67 gaf det gamla braheska slottet dess
nuv. aristokratiska prägel efter förslag af
F. V. Scholander. I hvartdera hörnet af det sex
våningar höga stenhuset lät han uppföra massiva
krenelerade fyrkantiga hörntorn af 30 m. höjd,
hvarjämte byggnaden ornerades med trapprösten
å fasaderna, utbyggnader m. m. Därjämte
vidtogos omfattande inre förändringar, hvarvid
bl. a. inreddes ett kapell med därunder
varande grafkor. Egaren erhöll 1866 rätt att
anställa kapellpredikant. B. innehafves nu af
f. d. underlöjtnanten frih. N. A. S. v. Lantingshausen
v. Höpken, hofmarskalkens son. – För uppförande af
en villastad öfverlämnades 1899 till ett aktiebolag
nyttjanderätten till den under fideikommisset lydande
landtungan Earlsudd (se vidare Karlsudd).
Boggi (eng. <i<bogie</i>, sannolikt af buggy, lätt,
fyrhjuligt åkdon), ett vid järnvägs- och
spårvägsfordon
användt särskildt underrede för en eller
flera hjulaxlar, på sådant sätt förbundet
med hufvudunderredet, att det kan vrida sig i
förhållande till detta, sålunda tillåtande hjulaxlarna
att i kurvor bättre inställa sig i kurvradiens
riktning. Genom denna anordning passera fordonen
lättare kurvorna, fördelas trycket å hjulflänsarna
på flera hjul, hvarigenom hjulringarna sparas, och
möjliggöres användande af större hjulbas, än hvad
förhållandet är vid fordon ined fast lagrade axlar.
Fig. 1. Centrumboggi.
En tvåaxlig centrumboggi för personvagnar visas i
fig. 1. Vagnskorgen hvilar i centrumlagret a, kring
hvilket hela boggin kan vrida sig i horisontal led,
på tvärbalken b, som är understödd af de linsformade
fjädrarna c. Dessa ligga i en plåtlåda d, som genom
pendelupphängningen e är upphängd i ramverket f. Detta
öfverför genom snäckfjädrarna g och bladfjädrarna h
belastningen å axelboxarna. Genom den pendelartade
upphängningen och de tre systemen fjädrar erhåller
vagnen en mjuk och angenäm gång.
I fig. 2 visas en tvåaxlig s. k. stjärtboggi eller
<i<pendelboggi</i> för lokomotiv. Boggiramverket a är baktill
vid b medelst en tapp fäst vid hufvudramverket
c och styres framtill af länkarna d. På boggihjulens
lagerboxar stöda fjäderpinnarna e, hvilka fortsätta
uppåt till de ramverket c uppbärande bladfjädrarna
(å fig. ej synliga). Fjäderpinnarna äro nedtill
försedda med rullar f, som rulla på mot hvarandra
snedt ställda plan å axelboxarna, så anordnade
att, då boggin befinner sig i sitt medelläge,
rullarna ligga i vinkeln mellan dem. Afviker boggin
t. ex. vid passerandet af en kurva ur medelläget,
därvid medtagande de å boxarna liggande planen,
rulla rullarna upp på dessa. Härigenom vinnes, att de
förut omnämnda bärfjädrarna till boggin ytterligare
belastas, hvarvid större säkerhet uppnås vid gång
genom kurvor. Detta är dock ej hufvudändamålet med
de lutande planen å lagerboxlocken. Deras egentliga
ändamål är att å rak bana hålla boggin i sitt
medelläge samt att vid lokomotivets gång från kurvor
till rak bana återföra boggin från sitt i kurvan
snedställda läge till medelläget. Då boggin
vrider sig, uppstår nämligen mellan rullarna och de
lutande planen en horisontell kraftkomposant, större
ju större sidoförskjutningen är, och det är då den,
som sträfvar att återföra boggin till medelläget.
Fig. 2. Stjärtboggi
Förutom denna boggi, hvilken användes vid statens
järnvägars snälltågslokomotiv, finnes en mängd olika
boggier. Den allmännast för lokomotiv använda boggin
är den tvåaxliga centrumboggin, vridbar omkring en
mellan axlarna befintlig centrumtapp samt mestadels
äfven förskjutbar sidovägen, hvarvid boggin hålles i
eller återföres till sitt medelläge genom spännkraften
hos fjädrar, snedt ställda länkar eller kilformiga
ytor.
En-axliga boggier för lokomotiv såväl af det förra
som det senare slaget finnas äfven i bruk till stor
utsträckning.
Vid den likaledes vid lokomotiv använda Krauss’ boggi
(fig. 3) äro ledarhjulen a genom gjutstålsramen b
förenade med de främsta koppelhjulen c på sådant sätt,
att dessa senares lagerboxar äro fästa vid en låda
d, förskjutbar i sidoled, vid hvilken bakre delen
af gjutstålsramen är lagrad vid e, under det att
ledarhjulens lagerboxar äro förenade med den fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
