- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
925-926

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boilly [bwaji], Louis Léopold - Boina - Boineburg. Se Boyneburg - Boiotark. Se Beotien - Bois [bwa'], Guillem du - Bois-brulés - Bois-Chaud - Boisd. - Bois-de-Boulogne - Boisdeffre [bwadä'ffr], Raoul François Charles Le Mouton de - Bois-de-Vincennes - Bois d'or [bwa'dår], fr., bot. Se Celastraceæ - Bois-durci - Boisé - Boissen [båj-]. 1. Peter Outzen B. 2. Frederik Engerlhardt B. 3. Peter Outzen B. - Boisera - Boisgobey [bwagåbe], Fortuné Abraham du

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trovärdigt och karaktärsfullt åskådaren till
mötes. Bland B:s framställningar ur Parislifvet
äro dels rena kostymbilder – damer på promenad,
toaletten o. d. – dels gatbilder, sådana som
Tidningsförsäljaren, Marionett-teatern, Utanför
teatern vid en gratisföreställning, Utdelning af
vin och födoämnen i Champs-Élysées, Port Royal
1800, Rekryternas aftåg
(de två sista i Musée
Carnevalet i Paris), eller interiörer af kaféer
och cabaret’er, dels skildrar han tilldragelser ur
sin tids historia, som Garats arrestering eller
Marat buren i triumf (museet i Lille). Äfven i
porträtt och grupper ger B. trogna spegelbilder
af sin tids parisiske småborgare. Hans porträtt
uppgå till omkr. 5,000. I Musée Carnevalet finnas
porträtten af Robespierre och Camille Desmoulins.
G–s N.

Boina (sp.), baskisk mössa (barett); de karlistiska
truppernas igenkänningstecken.

Boineburg. Se Boyneburg.

Boiotark. Se Beotien.

Bois [boja’], Guillem du, holländsk landskapsmålare,
hvars födelseår är okändt, var mästare i Haarlems
målargille från 1646, gjorde tillsammans med sin
bror Eduard du Bois, likaledes målare, Cornelis Bega
m. fl. en studieresa i Tyskland och Schweiz och var
sedan verksam i Haarlem, där han dog 1680. B. målade
utsikter med skogbeväxta kullar och stilla dalar
och igenkännes främst genom sina saftigt blågröna
trädgrupper och präktiga lufter. Hans taflor,
ganska sällsynta, emedan man ofta signerat dem med
Jacob van Ruisdaels namn, erinra mycket om dennes
tidigaste arbeten, men stå ännu närmare Cornelis
Vroom. Den omständigheten att det sist kända årtalet
å hans målningar är 1660 gör det troligt, att han,
likt så många andra framstående holländska artister,
af brist på uppmuntran i förtid måste afbryta sin
konstnärliga verksamhet. Arbeten af hans hand finnas
emellertid i museerna i Berlin, Schwerin, Kassel,
Petersburg, Braunschweig, Lille, Stockholm (Holländsk
kyrkby
, mästerlig målning med stämningsfulla moln) och
Uppsala (2 landskap).
C. R. N. (O. G–g.)

Bois-brulés [boa’-brylé], afkomlingar af
fransk-kanadiska män och indiankvinnor i Nord-Amerika,
af engelsmännen kallade halfbreeds. I brittiska
Nord-Amerika finnas omkr. 11,000, i norra och
nordvästra delen af unionen omkr. 23,000.

Bois-Chaud [bö>a’-jå], ett område i franska
depart. Indre (se Indre 2).

Boisd., i entomologiska beteckningar förkortning för
J. A. Bois-Duval, fransk läkare, f. 1801, d. 1879,

Bois-de-Boulogne [bö>a’-de-bolå’nj], Boulogne-skogen.

Boisdeffre [b<wadä’ffr], Raoul Francois Charles Le
Mouton de
, fransk militär, f. 6 febr. 1839 i Alençon,
genomgick krigsskolan i S:t Cyr, blef 1860 löjtnant,
1866 kapten och deltog såsom officer vid generalstaben
i slaget vid Sedan, där han lyckades bryta sig igenom
tyskarnas linjer. Skvadronchef i dec. 1870, flydde
han i luftballong från Paris och tjänstgjorde därpå
som adjutant hos general Chanzy vid Loirearmén. 1873
medföljde han denne till Algeriet i hans befattning
som generalguvernör och kommenderande general för 19:e
armékåren och 1878 till Petersburg, där B. var förste
militärattaché under Chanzy som ambassadör. 1887
blef B. brigadgeneral, 1892 divisionsgeneral och
1894 chef för stora generalstaben. Såsom sådan
arbetade han mot revisionen af domen öfver Dreyfus
(se d. o.), understödde ifrigt öfverstelöjtnant Henry
i dennes antirevisionistiska agitation, men afgick l
sept. 1898, när Henry afslöjades som bedragare. Sedan
1904 tillhör B. reserven.

Bois-de-Vincennes [bwa’-d9-väsä’nn],
Vincennes-skogen. Se Vincennes.

Bois d’or [bwar där], fr., bot. Se Celastraceæ.

Bois-durci [b<wa’-dyrsi], fr., "härdadt trä", ett
ämne, hvaraf de i handeln förekommande parisiska
bois-durci-ornamenten bestå. Det framställes
därigenom, att man svartbetsar fina sågspån med
anilinsvart eller järntannat samt blandar dem
med blod eller blodalbumin till en homogen massa,
hvilken torkas, söndermales och pressas starkt
i upphettade formar. Andra ebenholtsliknande
galanteriartiklar framställas på liknande sätt.
G. H–r.

Boisé [bå͡i’se͡ı], hufvudstad i nordamerikanska
staten Idaho, vid Boisé river, ett tillflöde till
Snake river. Omkr. 6,000 inv. I närheten ligga rika
guldgrufvor och militärstationen Fort Boisé. Husen
i B. lära uppvärmas med varmt vatten, som fås ur
borrbrunnar i marken och som uppumpas i reservoarer,
från hvilka det genom rör sprides till stadens
olika delar.

Boisen [båj-]. 1. Peter Outzen B., dansk biskop,
f. 1762 i Emmerlev nära Tönder, d. 1831, blef 1787
präst i Vesterborg vid Nakskov och 1805 tillika
biskop i Lolland-Falsters stift. Han var synnerligen
nitisk för allmogens upplysning, inrättade 1802 i
sin prästgård ett seminarium för folkskollärare,
hvilket vann stor ryktbarhet, och verkade som biskop
företrädesvis för skolväsendets främjande. 1805
utgaf han en afgjordt rationalistisk och mycket
smaklös Plan til en forbedring af den offentlige
gudstjeneste
, men den ogillades starkt både af
Mynster, Grundtvig och H. G. Clausen samt var
snart alldeles ur räkningen. Däremot behöll hans
Andagtsbog (1820; 14:e uppl. 1893) länge allmogens
ynnest. B. hade sex söner, som alla blefvo präster
med grundtvigsk riktning. – 2. Frederik Engelhardt
B
., den föregåendes son, f. 1808, d. 1882, blef
1837 präst i Skörpinge vid Skjelsör, där han slöt
sig till lekmans-församlingarna, tills han 1845
blef ifrig grundtvigian. 1849–59 var han präst i
Vilstrup vid Haderslev och 1859–81 i Stege. B. utgaf
1851–79 den folkliga tidskriften "Budstikken" Jfr
P. Bojsen, "Præsten F. E. Boisens liv og
levned" (1883). – 3. Peter Outzen B., den föregåendes
yngste broder, f. 1815, d. 1862, blef 1847 Grundtvigs
svärson och 1854 hans komminister vid Vartou. Han
samlade 1849 Ny og gamle viser af og for det danske
folk
(10 :e uppl. 1875), som fann stor utbredning.
E. Ebg.

Boisera [bwa-], dets. som boasera (se d. o.).

Boisgobey [bwagåbe], Fortuné Abraham du, fransk
författare, f. 1821, d. 1891, tjänsteman vid
uppbördsverket, uppträdde sent inom skönlitteraturen
och skref en mängd äfventyrsromaner af samma art som
Ponson du Terrails och Em. Gaboriaus, med hvilka B. ej
utan framgång täflade. Det må vara nog att anföra
Le forçat colonel (1872), La vieillesse de M. Lecoq
(1878; "Lecoqs sista bragd", 1879),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free