Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boisgobey [bwagåbe], Fortuné Abraham du - Boisguillebert l. Boisguilbert [bwagilbär], Pierre le Pesant, sieur de B. - Bois-le-duc - Boissot, Lodewyk van - Boisrobert [bwaråbär], François Le Métel de - Boiss. - Bois satiné - Boisseau - Boisserée [bwasre'], Sulpice, f. 1783 och Melchior - Boissier [bwasie], Edmond Pierre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
La main coupée (1880; "Den afhuggna handen, eller
nihilisterna i Paris", 1881) och Marie Bas-de-laine
(1889; "Strump-Marie", 1890). B:s reseskildringar Du
Rhin au Nil (1876) spela likaledes på den sensationella
strängen.
Boisguillebert l. Boisguilbert [bwagilbar],
Pierre le Pesant, sieur de B., fransk nationalekonomisk
författare, f. 1646 i Rouen, tillbragte sitt lif
såsom ämbetsman i sin födelsestad och dog där 1714. De
förnämsta af hans arbeten (alla utgifna anonymt) äro
Détail de la France (1695) och Factum de la France
(1707) samt Traité des grains och Dissertation
sur la nature des richesses. De två första äro
lidelsefulla anklagelseskrifter mot hela det franska
finanssystemet, i synnerhet mot skatteförpaktarna
och kronans långifvare; det viktigaste i de
förslag han själf framställer är principen,
att skattebördan till både folkets och monarkens
nytta bör fördelas i proportion till förmågan att
bära densamma. B. försökte upprepade gånger vinna
de franske finansministrarna för sina planer och
uppträdde därvid med en projektmakares obegränsade
själfförtroende; men han hade så liten framgång,
att hans ena skrift blef beslagtagen och han själf
för en tid förvisad. I teoretiskt afseende ha hans
bägge andra arbeten större betydelse; de visa, att
B. var Frankrikes förste framstående nationalekonom
och en direkt, fastän ytterst osystematisk,
förelöpare till fysiokraterna. Jordbrukets bästa
med dess förutsättning, höga spannmålspris, är
hörnstenen i hans (liksom i deras) åskådning
och framkallar därför häftiga angrepp på det
rådande franska merkantilsystemet, som förtryckte
landtbruket för att främja industri och handel;
t. o. m. den fysiokratiska principen "laisser faire",
som B. vanligen förfäktar med stor ifver, får hos
honom stå tillbaka för de agrariska intressena. Hans
skrifter finnas samlade i "Collection des principaux
économistes" (utg. af E. Daire 1843). Litt.: Cadet,
"Pierre de B., précurseur des économistes" (1871),
och Oncken, "Gesch. der nationalökonomie" (1902).
E. Hkr.
Bois-le-duc [bwarlodyrkk], fransk benämning på
’nederländska staden s’Hertogenbosch.
Boisot, Lodewyk van, född i Bruxelles (födelseår
obekant), herre till Ruart, holländsk amiral, var en
af Nederländernas ryktbaraste män i frihetskriget mot
Spanien. I jan. 1574 vann han med underlägsen styrka
en fullständig seger öfver den af 75 fartyg bestående
spanska flottan vid Reimerswaal i närheten af Bergen
op Zoom, men förlorade därvid ena ögat. S. å. sprängde
han en stor flotta på Scheldefloden emellan Lillo
och Callao; 11 fartyg jämte amiralen togos, 4
råkade på grund, och resten lyckades rädda sig till
Antwerpen. Europeisk ryktbarhet vann han, då han efter
dammarnas öppnande förde sina galärer och pråmar fram
emellan träd och hus öfver åkrar och ängar, som satts
under vatten, samt förmådde spanjorerna att upphäfva
belägringen och 3 okt. 1574 undsatte den nästan
uthungrade staden Leiden. Vid försöket att undsätta
Zierikzee omkom B. 15 juni 1576. C. H. T. (H. W–l.)
Boisrobert [bwaråbär], Francois Le Métel de, fransk
författare, f. 1592 i Caen, d. 1662, var först
advokat, men förvärfvade under en resa i Italien
påfven Urban VIII:s bevågenhet genom sin kvickhet
och utomordentliga berättartalang. Han öfvergaf då
juridiken, inträdde i kyrkans tjänst och
fick af påfven åtskilliga ekonomiska förmåner. B. kom
inom kort i beröring med kardinal Richelieu, hvars
synnerliga gunst han förstod att vinna, och ingaf
honom tanken på skapandet af franska akademien. Han
blef en af dennas förnämste medlemmar, och akademien
höll i början sina sammankomster i B:s hem. B. var
äfven en af de bekante "fem poeterna", hvilkas
lukrativa göra var att utarbeta kardinalens idéer
till dramer, som sedan gingo under dennes namn,
och blef sålunda medarbetare åt Corneille och
Rotrou. B. fick af Richelieu flera förmåner, men
gjorde genom spel ända på alla sina tillgångar. Af
hans tämligen värdelösa litterära kvarlåtenskap
märkas 18 teaterstycken, romanen Histoire indienne
d’Anaxandre et d’0rasie (1629) samt öfversättningar
af åtskilliga af Lope de Vegas dramer. Se
vidare Hippeau, "Notice sur Boisrobert" (1852).
E. A–t.
Boiss., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning
för Edm. Boissier.
Bojs satlné [bcia’], fr., feroliaträ. Se Ferolia.
Boisseau [bwasä], föråldradt franskt och belgiskt
rymdmått för spannmål och andra torra varor,
1 Paris-boisseau var = 13 l., 1 boisseau usuel (i
bruk 1812–39) = 12,5 l. I detaljhandeln nyttjas
ännu beteckningen boisseau för décalitre (=10 l.). –
1 Bruxelles-boisseau var för hafre 63,66 l., för salt
56,89 l..
Boisserée [bwasre’], Sulpice, f. 1783, och Melchior,
f. 1786, tvenne bröder från Köln, hvilka i hög
grad främjade studiet af den tvska medeltidskonsten
och framför allt gjorde sig kända genom den efter
dem uppkallade Boisseréeska tafvelsamlingen. Denna
samling, som är af den största betydelse för det
äldre tyska måleriets historia, omfattar mer än 200
målningar från 13:e, 14:e och 15:e årh., hopbragta af
de båda bröderna och deras vän J. B. Bertram under
resor i Rhentrakterna, Nederländerna, Sachsen,
Böhmen o. s. v. Den inköptes 1827 af Ludvig I af
Bajern och är sedan 1836 införlifvad med pinakoteket
i München, med undantag af 40 taflor, som finnas
i Moritzkapellet i Nürnberg. Sulpice vände sig
företrädesvis till arkitekturen, och genom sitt
på egna mätningar grundade praktverk öfver Kölns
domkyrka (1822–31; ny uppl., med kopparstick i något
förminskadt format, 1842) väckte han det tyska
folkets intresse för denna storartade kyrkbyggnads
fullbordande. Melchior egnade sig med förkärlek
åt måleriets historia och arbetade i förening
med Ainmüller på återupplifvandet af medeltidens
glasmålningskonst. 1845 flyttade bröderna från München
till Bonn, där de afledo: Melchior 1851 och Sulpice
1854. – Öfver sin ofvannämnda samling utgåfvo de,
i förening med litografen Strixner, ett litograferadt
verk, Sammlung alt-, nieder- und oberdeutscher gemälde
der brüder Boisserée und Bertram (40 hftn, 1821–40).
Boissier [bwasie], Edmond Pierre, schweizisk botanist,
f. 1810, d. 1885. I botaniskt syfte företog han
många resor i Spanien, bereste Grekland och Turkiet
samt Mindre Asien, Palestina, Syrien och en del af
Arabien äfvensom Egypten och Algeriet. Sina därunder
gjorda iakttagelser och upptäckter framlade han i
flera arbeten, bl. a. Voyage botaniqne dans le midi
de l’Espagne pendant . . 1837 (2 vol., 1839–45),
<i>Diagnoses plantarum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
