Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boker [båu'ke], George Henry - Bokföring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Poems of war (under krigsåret 1864), The book of the
dead (1882), Street lyrics m. m., men nådde högst i
sina Sonnets (1886), af mestadels erotiskt innehåll.
<b>Bokföring<b> l. Bokhålleri, en systematiskt ordnad
uppteckning af inkomster och utgifter eller angående
egodelar och företagen omsättning af dem. Inom
handelsyrket och andra näringar afser bokföringen att
när som helst lämna en klar och tydlig öfverblick af
affärsställningen. Alla affärstilldragelser skola
antecknas i den ordning eller tidsföljd, hvari de
förekomma. Ändamålet med all bokföring är att utröna,
huruvida man under en viss tidrymd (likgiltigt huru
lång) förtjänat eller förlorat på sin affär. I de
fall, då bokföringen gäller endast att hålla reda
på ens egna räkenskaper (inkomster och utgifter),
kallas den privatbokföring. Ingen, som har hand om
penningar, vare sig egna eller andras, bör underlåta
att föra noggranna räkenskaper.
Bokhålleri kan föras enkelt eller dubbelt. I enkelt
bokhålleri antecknas (noteras) hvarje post blott
en gång, och detta bokföringssätt saknar alltså
nödig kontroll, hvarför det föga användes till
affärsbokföring. I dubbelt bokhålleri antecknas
däremot hvarje post två gånger, d. v. s. på såväl
aflämnarens som mottagarens räkning. Den dubbla
bokföringen kontrollerar sig därigenom själf och är
därför mycket att föredraga framför den enkla, ehuru
något arbetsammare. Det dubbla bokhålleriet kallas
också det italienska, emedan det uppfanns i Italien,
där det var i bruk redan på 1500-talet.
I bokföringen användas allmänt följande benämningar,
näml.:
Debet = är skyldig = emottagare.
Kredit = har att fordra = aflämnare.
Per = af, användes i st. f. ordet debet.
An = till, användes i st. f. ordet kredit.
Konto = räkning.
Folio = öppning (debet och kreditsida) i en
räkenskapsbok.
Pagina = en sida i en räkenskapsbok.
Orden an och per brukas för att undvika ett
oupphörligt upprepande af "debet" och "kredit". Sättes
"per" framför en post betecknas därigenom att posten
skall debiteras, sättes "an" framför, skall posten
krediteras.
Konto (plur. konti) indelas i lefvande och döda. Med
lefvande konti menas personer och banker. Döda konti
innefatta varukonto, omkostnadskonto o. d. Vid
bokföringen bör man dock tänka sig alla konti
lefvande, ty då ser man lättare hvilket konto som
skall debiteras (har mottagit något) eller krediteras
(har aflämnat något).
Sveriges lag stadgar, att hvarje affärsman måste
föra följande handelsböcker: inventariebok,
dagbok (kassabok och memorial) samt
brefkopiebok. Handelsböcker måste i orubbadt skick
förvaras i 10 år. (Se vidare Handelsbok.) Utom ofvan
nämnda böcker eger hvar och en att föra så många
hjälpböcker han önskar, förutsatt likväl att samtliga
böckernas innehåll sammanstämmer, så att ej den ena
motsäger den andra. Raderingar och öfverstrykningar få
ej ega rum, utan måste felaktiga noteringar rättas i
fortlöpande text. Till den dubbla bokföringen brukas,
utom inventariebok och dagbok, äfven reskontra,
förfallobok, journal, hufvudbok, balansbok (varubok,
kalkylationsbok, orderbok m. fl.). Inventarieboken
upptager en fullständig förteckning af alla
tillgångar (aktiva) och skulder (passiva). Vid
inskrifningen införas först alla tillgångarna, sedan
skulderna. Såsom exempel må tjäna bil. 1 (se sp. 953).
Skillnaden mellan skulderna och fordringarna,
kapitalbehållningen, utgör den egentliga
förmögenheten.
Ett dylikt inventarium bör upprättas en gång hvarje
år. Enligt lagen måste det hvarje gång förses med
datum och undertecknas af affärens egare.
Memorialen upptager alla poster, som afse en icke
kontant affär, d. v. s. alla köp och försäljningar,
där likvid icke genast erlägges. Vidare införas i
memorialen rabatter, provisioner o. s. v. Memorialen
föres sida efter sida, och hvarje post utgör ett
afslutadt helt för sig. Som öfverskrift på hvarje
sida sättes månadens namn samt årtalet. Följande
utgör ett exempel på en posts införande:
1. Januari 1905.
7 O. Pettersson & C:o, Stockholm 2. Kredit
Diverse varor enl. räkning ................65–
Kassaboken upptager alla kontanta inkomster och
utgifter. Inkomsterna tager kassan emot, alltså
införas de på kassans debetsida, den vänstra,
och utgifterna, som kassan ju aflämnar, på dess
kreditsida, den högra. Ett exempel förekommer i bil. 2
(sp. 953).
Kassan afslutas vanligen blott en gång i månaden,
hvarvid debetsidan först nedsummeras. Ifrån den summa
man då erhåller drages summan af den nedsummerade
kreditsidan. Skillnaden utsattes därefter på
kreditsidan under namn af "Saldo till februari",
hvarefter båda sidorna afslutas på samma rader.
Från kassaboken och memorialen införas alla
poster, som röra personer eller lefvande konti,
i reskontran. Nedan visas uppläggningen af
densamma. Från memorialen föres posten såsom den är
noterad i densamma. Står det "kredit" vid personens
namn, införes alltså posten på reskontrans kreditsida,
där det då skrifves "Per div. varor" eller hvad det
är, som posten gäller. Från kassan föres posten från
kassans kreditsida, där det står "Per O. Pettersson &
C:o", till reskontrans debetsida, där det skrifves "An
kassa". Orden "An" och "Per" skrifvas blott en gång
öfverst på sidan, vid nästa post citeras (") de. Till
vänster om sifferkolumnen finnes en smal kolumn,
"Paginakolumnen". Den användes för att anteckna den
sidas nummer i kassaboken eller memorialen, där den
i reskontran införda posten återfinnes. Se bil. 3
(sp. 953).
Journalen användes för att sammanföra de olika
dagboksposterna till hufvudboken, där hela bokföringen
för månaden skall skrifvas in, utan att alltför
många omskrifningar behöfva användas. Användandet
af journalen och hufvudboken är dock alltför
kompliceradt, för att en redogörelse därför skulle
kunna lämnas här. Hufvudboken upptager nämligen i
sig alla inventariebokens, memorialens och kassans
(genom journalen) poster.
För att undvika omskrifningen i journalen begagnas
ofta den s. k. kolumnbokföringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
