- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
969-970

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boktryckarkonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lågtyska djurfabeln Reinecke de voss. Böhmen fick sitt
första tryckeri 1468, näml. i Pilsen, där en del
af nya testamentet 1475 trycktes på bömiska. Prag
var alltifrån 1478 mycket verksamt och hade redan
vid början af 1500-talet ett fullständigt hebreiskt
tryckeri. Det första i Würzburg tryckta arbetet,
Missale herbipolense (1480), var ock den första med
kopparstick illustrerade boken i Tyskland. Leipzig
fick boktryckeri 1481 genom Marcus Brandis. 1482
infördes den nya konsten samtidigt i 6 tyska städer,
bland dem Wien (5 tryck finnas kvar från detta år)
och München. Inom Tyskland hafva dessutom följande
städer bidragit till boktryckarkonstens utveckling:
Frankfurt a. M. (från 1513) genom sina latinska tryck,
Wittenberg (från 1505), där reformatorernas skrifter
och Luthers bibel trycktes, Halle (1520), Dresden
(1524) och Berlin (1540). I det slaviska boktryckets
historia spelade Urach, i Württemberg, en framstående
roll omkr. midten af 1500-talet (cyrilliska typer).

b) Uti Italien blef boktryckarkonsten införd genom
tyskar. Italienarna öfverträffade likväl inom
kort sina lärare i nit att utbreda densamma. Redan
1480 hade Italien 40 städer med boktryckarpressar
(Tyskland hade samtidigt endast 23). Den första
anlades i Subiaco (ett kloster nära Rom) af Konrad
Sweynheym och Arnold Pannartz, hvilka troligen
tillhört den gutenbergska eller fust-schöfferska
officinen i Mainz. Redan 1465 tryckte de en Donatus
pro puerulis
. 1467 flyttade de till Rom, där de
under 7 år tryckte bl. a. de förnämsta af Ciceros
verk. Samtidigt verkställde Ulr. Hahn från Mainz
gjutning af grekiska typer. I Venezia voro de förste
boktryckarna bröderna Johann och Vindelin från Speier
(1469) samt Nicolaus Jensen från Tours (1470–82),
som fulländade antikvasnittet, och Johann från Köln
(1472–81), bägge utbildare af de s. k. "characteres
veneti". Intill 1500 trycktes i sistnämnda stads 200
verkstäder 2,980 verk eller omkr. en trejdedel flera
böcker än i Italiens öfriga städer tillsammans. Senare
blef familjen Manutius (Aldus Manutius slog sig
1489 ned i Venezia) ryktbar genom sina latinska och
grekiska klassiker samt Daniel Bomberg för sina vackra
och korrekta hebreiska tryck. I Milano började Filippo
de Lavagna redan 1469 och Antonio Zaroto 1470 att
trycka; 1474 funno de en värdig medtäflare i Kristoff
Waldarfer, hvilken förut från 1470 varit verksam
i Venezia. Bologna hade under 15 :e årh. omkr. 40
boktryckare, af hvilka den förste var Balthasar
Azzoguido (1471-81), särskildt känd genom sin editio
princeps af Ovidius (1471). 1482 tryckte Benj. Chaiim
från Pesaro den hebreiska pentateuken på pergament. I
Ferrara, som hade tryckeri sedan 1471, framträdde
1553 den berömda s. k. "spanska bibeln". Före 1500
hade de flesta af Italiens större städer hvardera
sin officin: Neapel, Trevi, Florens (alla från 1471),
Padova (1472), Parma (där Giamb. Bodoni, verksam från
1473, bragte konsten till en förut ej uppnådd höjd),
Messina (1473) och Genova (1474). Från Palermo, som
under medeltiden var säte för så många utmärkta lärde,
har man dock från inkunablernas tid blott ett enda
tryck (1477), och detta är utfördt af en tysk. Det
första arabiska tryckeriet i Italien upprättades i
början af 1500-talet i Fano af påfven Julius II.

Äfven Italien har, på grund af några dunkla
antydningar i äldre italienska arbeten, på senare
tider sökt tillegna sig äran af boktryckarkonstens
uppfinning. Det påstås nämligen, att en af Gutenberg
med trätaflor tryckt bok skulle fallit i händerna på
Panfilo Castaldi (f. 1398) och att denne däraf tagit
väckelsen till uppfinning af boktryck medelst rörliga
typer. Det berättas t. o. m., att Fust under två år
varit Castaldis lärjunge, innan han i Mainz började
tryckningen af ofvannämnda "psalterium".

c) Till Frankrike fördes redan af Fust en mängd
boktryckerialster, men först i slutet af 1460-talet
anlades en press därstädes. Trenne tyskar (Ulrich
Gering, Martin Crantz och Michael Friburger) inrättade
näml. då i Paris (Sorbonne) ett betydande
tryckeri, hvilket redan 1470 utsände Gasparini
Pergamensis Epistolarum opus, hvilket snart följdes
af Biblia latina vulgata. Vid Gerings död (1510)
funnos i Paris mer än 20 officiner. Gilles Gourmont
var den förste, som (1507) tryckte grekiska och (1508)
hebreiska verk. Under de fyra sista århundradena
hafva de förnämste boktryckarna i Paris tillhört
familjerna Badius, Morel, Étienne (Stephanus), Wechel
och Didot (ett af Frankrikes yppersta typografiska
etablissemang tillhör f. n. firman "Didot frères").
Statstryckeriet i Paris har väsentligen bidragit
till boktryckarkonstens utveckling i Frankrike.
Det grundades på 1540-talet, under Frans I:s tid,
och har sedan dess fortgått, ehuru det ändrat
namn med hvarje regering. Långsammare än
i Tyskland och Italien utbredde sig typografien
till provinserna. Lyon var, näst Paris,
den första franska stad, som erhöll tryckeri,
och Guillaume le Roi tryckte där 1473 Compendium
Lotharii
. Under 1400-talet utfördes där af ungefär
40 typografer omkr. 250 boktryck. Efter Lyon
följde städerna Toulouse och Angers (1476), Chablis
och Vienne (1478), Caen (1480), Rennes (1484), Rouen
(1487), Orléans (1490), Cluny (1492), Nantes (1493)
samt Avignon (1497). I 17:e årh. ådrog sig Sedan
uppmärksamhet genom sina eleganta tryck med de af
Jean Jannon uppfunna små typerna ("sedanoise").

d) Den första bok, som trycktes i Nederländerna,
var Speculum humanæ salvationis (omkr.
1471), hvars tryckort var Utrecht. Boktryckarens
namn är ej kändt. Det är detta arbete, som
framkallat legenden om en nederländsk prototypograf
Laurenz Coster i Haarlem (se Costerlegenden).
Från "Speculum"-tryckeriet äro ytterligare
16 inkunabler kända, alla utan uppgift om ort,
tid och tryckare. Från 1473 tryckte Nic. Ketelaer
och Gerh. Leempt i Utrecht. Den första bok, som
i Nederländerna framträdde med utsatt årtal,
tryckort och tryckarens namn, var Dionysius’
de Leuwis Speculum conversionis peccatorum,
tryckt 1473 i Aalst, i Östflandern, af
Diedrik (Dirk) Martens. Han betjänade sig af ett
egendomligt holländsk-gotiskt typsnitt med skarpa
kanter, senare af en hel-gotisk och slutligen af
en vacker latinsk stilart. Redan före honom lär dock
Johann från Westfalen, som sedan tryckte i Louvain,
hafva tryckt en bok i Aalst. Inom kort uppträdde
den nya konsten äfven i Louvain (1474). Antwerpen
(från 1481) öfverflyglade snart alla landets öfriga
tryckerier och åtnjöt i början af 1550-talet, knappt
20 år efter Martens’ död, så stort anseende, att
Europas förnämste lärde dit skickade sina manuskript
till tryckning. Martens tryckte i Antwerpen från
1493 och senare i Louvain (ända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free