- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
971-972

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boktryckarkonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till 1529). Bland hans samtida märkas bl. a. Mathias
van der Goes (1483–94), Gerard Leeu (1484–92) och
Nikolaus de Grave (1500) m. fl. I 16:e årh. intogs
främsta rummet af Kristoff Plantins tryckeri,
hvilket för sin storlek och sina praktfulla
alster kallades "världens åttonde underverk". I
Bruges och Bruxelles upprättades tryckverkstäder
1476. På det senare stället gjorde sig den renska
karaktären gällande, särskildt den i Kölns tryck
brukliga. Gouda, Deventer och Delft följde 1477,"
Haarlem och Leiden 1483, Amsterdam 1500, Haag
1518. Märkvärdig är den s. k. Dordrecht-bibeln
(1686, fol.), ett af Hollands vackraste typografiska
minnesmärken. Leiden och Amsterdam hafva blifvit
ryktbara genom boktryckarfamiljen Elzevier
(1592–1680), hvars alster, synnerligast upplagorna
af grekiska och romerska klassiker, ännu ega högt
värde för sin korrekthet och sitt prydliga tryck.

e) Schweiz erhöll sin första press i köpingen
Beromünster, i Aargau, 1470 genom Elias
von Lauffen, som där tryckte en bibelordbok
(Mammotrectus). Gering, som deltog i
grundandet af det första tryckeriet i Paris
(se ofvan), lär hafva kommit från Beromünster,
där han varit Lauffens biträde. Snart höjde
sig Basel till stor betydelse såsom tryckort.
Den förste schweiziske tryckare, som utsatte
namn och årtal, var Bernh. Richel (1474–86),
i Sassenspiegel (1474). Basels berömdaste tryckare
blefvo dock Joh. von Amerbach, som studerat i Paris
och en tid var "korrektor" hos Koberger i Nürnberg,
samt Joh. Froben (1491–1527). Många af den
senares titelinfattningar och randprydnader äro
skurna af Hans Holbein. Efter Basel följde
Burgdorf (1475), Genève (1478) och Zürich
(1504). Den sistnämnda stadens mest betydande
tryckare var Kristoff Froschauer, mest berömd genom
sina 21 olika bibelupplagor. Han tryckte äfven
reformatorernas flesta verk. Inom kort följde
anläggandet af officiner i Aargau (1511) och Bern
(1525). I Serrières, nära Neufchâtel, trycktes 1535
den af Olivetan till franska öfversatta
Valdens-bibeln ("La bible de Serrières"). Flera
kantoner (såsom Wallis, Zug, Solothurn m. fl.) erhöllo
först under 17:e, andra (t. ex. Ticino, Thurgau,
Glarus) under 18:e årh. egna tryckerier. F. n. eger
Schweiz sin största tryckerianstalt i Einsiedeln
(Schwyz).

f) I Ungern infördes den typografiska konsten 1472
af Mattias Corvinus, först i Ofen (Budapest), där
den införskrifne tysken Andreas Hess 1473 tryckte
sin högst sällsynta Chronica hungarorum.
1558–93 funnos omkr. 70 orter med tryckpressar.

g) Såsom den engelska tryckkonstens fader räknas
William Caxton (d. 1491), hvilken förut i Bruges
tryckte en öfversättning af en fransk sagosamling,
Lefèvres Recuyell of the histories of Troy, äfvensom
J. de Cessolis The game and play of the chess
(1474–75). Genom samme Caxton fick England
snart en inhemsk press i en till Westminster abbey
hörande sidobyggnad. 1477 utgick därifrån
den första i England tryckta boken, The dyctes and
sayenges of the philosophers
. Nästan samtidigt med
honom framträdde i London John Lettou (1480–81);
men båda öfverflyglades snart af Wynkyn de Worde
(1491–1534) från Lothringen, hvilken är att betrakta
såsom den förste förbättraren af det engelska
typsnittet, Oxford fick, sannolikt genom Theodor
Rood (Rudt), från Köln, redan 1478 sin första
tryckpress; från åren 1486–1517 äro dock inga Oxfordtryck
kända. Under åren 1850–1900 trycktes i Oxford
tillsammans 8,000 skrifter. S:t Albans’ abbotstift
egde redan 1480 ett tryckeri, hvilket efterlämnat 5
inkunabler. Englands öfriga städer fingo först under
1500-talet egna pressar: York 1509, Cambridge 1511
o. s. v. – Skottland erhöll sin första tryckanstalt
i Edinburgh genom Welter Chepman och Andrew Myllar
(1507), och Irland i Dublin genom Humphrey Powell
(1551–66).

h) Äfven i Spanien var det genom tyskar, som
boktryckarkonsten infördes. Den första spanska boken,
en samling af 36 dikter till den heliga jungfruns
ära, trycktes i Valencia 1474. De förste namngifne
tryckarna voro Lambert Palmart (1474–94) och Alfonzo
af Cordoba, en astronom från Sevilla. Efter Valencia
följde Zaragoza (1475), Sevilla (1477), Barcelona
(1478), Salamanca (1481) och Burgos (1485). Utom dessa
funnos före 1500 tretton andra tryckerier. Ryktbarast
var på sin tid Arnold de Brocarios i Pamplona
(från 1495), i synnerhet genom den därstädes 1514–17
tryckta polyglottbibeln. I Granada trycktes den första
arabiska grammatikan med spanska typer. Madrid fick
ej eget tryckeri förrän år 1500.

i) Portugal hade judarnas religionsifver att tacka
för boktryckarkonstens införande. I Lissabon tryckte
rabbi Zorba och rabbi Eliezer 1489 en kommentar till
pentateuken med hebreiska typer. 1495 börjades trycket
af latinska och portugisiska böcker genom Nikolaus
från Sachsen. Af betydenhet var Joh. Gerling, som
1494–1536 tryckte i Braga. Portugals nuv. förnämsta
tryckeri är "imprensa nacional", som mycket bidragit
att utbilda den typografiska konsten.

k) I Polen, Litauen och Galizien hafva judarna
och jesuiterna förtjänsten af boktryckarkonstens
införande. I Krakau anlades 1491 en officin af
Zvaybold Frank, som uppfostrats i Nürnberg, och
1625 likaledes en i Warschau. Ostrog, i Volynien,
är berömdt för den därstädes 1581 fulländade bibeln
på gammalryska.

1) I Ryssland dröjde det tämligen länge, innan
någon inhemsk boktryckare framträdde. De äldsta
arbetena på slaviska trycktes i andra länder. Den
första ryska tryckorten är Tjernigov (1493). Moskva
erhöll först 1553 en press (det första med årtal och
tryckort försedda verket är från 1564). Denna press
förstördes vid Moskvas eröfring af polackerna (1611);
först 1644 uppsattes där en ny. Peter den store lät i
Holland skära och gjuta ryska typer samt upprättade
1704 ett synodaltryckeri i Moskva. Petersburg blef
vid sin anläggning äfven tryckort, och pressar fördes
dit från Moskva. Den första där tryckta boken utkom
1713, men redan förut (1711) hade en tidning utgått
därifrån. De första kinesiska trycken utkommo i
Petersburg (1730). I Riga anlades tryckeri 1588, med
privilegier af Sigismund; Dorpat fick en officin 1642.

m) I Turkiet var boktryckarkonsten länge förbjuden
såsom en svartkonst, och densammas utöfvande var
ifrån 1483 belagdt med dödsstraff. I trots däraf voro
dock, från 1490, judarna rastlöst sysselsatta i dolda
verkstäder. Först 1727 lyckades det Ibrahim efendi att
vinna tillåtelse till anläggande af tryckerier. Han
förfärdigade själf, efter mönster från Leiden,
matriserna och göt typerna för kejserliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free