Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boktryckarkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tryckeriet i Konstantinopel. I Turkiets flesta städer
var det judar och kristna, först i senaste tider
muhammedaner, som utöfvade boktryckarkonsten.
n) Äfven i Grekland trycktes redan på 1500-talet
af judar och med ambulatoriska pressar. Först 1817
inrättades i Korfu ett fast tryckeri; senare hafva
äfven Korint, Aten (hvars första pressar voro en gåfva
af lord Stanhope), Nauplia (dit pressar skänktes af
Firmin Didot i Paris) och Missolonghi (där Byron under
frihetskriget inrättade ett tryckeri) fått särskilda
tryckanstalter. Ända till 1820 verkställdes allt
grekiskt liturgiskt tryck hos Nikol. Glyky i Venezia.
o) I Skandinavien infördes boktryckarkonsten genom
kringresande tyskar. Detta skedde först i Danmark
(1482). I Sverige finna vi såsom prototypograf tysken
Barthol. Ghotan från Lybeck, som 1483 i Stockholm
tryckte Vita sive legenda cum miraculis Katherine
(endast två fullständiga exemplar kända). Ghotan
inkallades till Sverige troligen för att trycka
Missale upsalense, hvilket i sådant fall väl
är vårt äldsta kända tryck. Däraf finns numera
blott ett enda någorlunda fullständigt exemplar
i behåll (i k. biblioteket); ett defekt exemplar
finns i Uppsala. Samma år (1483) följde Dyalogus
creaturarum moralizatus, tryckt af tysken Johan
Snell, som året förut i Odense tryckt Danmarks
första bok (se nedan). Från 1491 fanns i Stockholm
ett stadigvarande tryckeri, hvars första alster
utgjordes af handböcker för gudstjänsten (Breviarium
strengnense, 1495, och Breviarium upsalense, 1496),
tryckta af Joh. Fabri, som äfven tryckte den första
boken på svenska (1495), Aff dyäfwlsens frästilse,
af Joh. Gerson. De första boktrycksalster på svenska
åter äro några aflatsartiklar (Articuli abbreviati),
utgifna i slutet af 1480-talet med anledning af den
aflatshandel, som då bedrefs i Sverige (tryckta med
Ghotans typer). I Vadstena anlades 1495 ett tryckeri,
som dock nedbrann s. å. I Uppsala tryckte Paul Grijs
1510–19 flera arbeten till kyrkligt bruk äfvensom
skolböcker, legender m. m. Han efterföljdes några år
senare af Georg Richolff från Lybeck. Söderköping
fick 1523 genom biskop Brask ett tryckeri,
hvilket förestods af Olaus Ulrici, men på konung
Gustafs befallning nedlades 1526 för att ej vara
"thet prenterii till förfong, som nw j Stocholm med
swaar kost vpretthet är". Det af Gustaf I inrättade
kungl. tryckeriet anlades sannolikt 1525 och blef
reformatorernas organ. Därifrån utgick bl. a. nya
testamentet af 1526. Bibelupplagan af 1541 däremot
trycktes i Uppsala af den förut nämnde Richolff, som
ännu en gång inkallats till Sverige, men efter väl
förrättadt uppdrag återvände till sitt hemland, där
han ännu 1556 utöfvade sitt yrke. Efter hans afresa
förblef Uppsala länge (1542–1612) utan boktryckeri;
först i maj 1613 lät Gustaf Adolf genom Eskil Mattsson
inrätta ett sådant därstädes. Stockholm var dock
allt framgent Sveriges förnämsta tryckort. Bland
1600-talets mera framstående boktryckare i Stockholm
böra nämnas Henr. Keyser, Ignat. Meurer (som 1628
tryckte den första bok med antikva på svenska) och
Georg Burchardi; bland 1700-talets Peter Momma,
H. Fougt och J. S. Ekmansson. Af äldre tryckerier
böra ytterligare nämnas de i Västerås (inrättadt i
nov. 1621 af biskop Joh. Rudbeckius), Strängnäs (1622
genom biskop Laurentius Petri Gothus), Kalmar (1626),
Linköping (1635), Åbo (1642, samtidigt med
universitetets inrättande därstädes), Nyköping (1645)
och Lund (1663). På Visingsö fanns sedan 1666 ett
tryckeri, anlagdt af Per Brahe d. y., hvilket
under hela sin tillvaro (1666–85) förestods af
Joh. Kankel från Pommern. Sammanlagdt trycktes där
35 skrifter, af hvilka många numera äro ytterst
sällsynta. Tryckeriernas antal i Sverige uppgick år
1740 till 18 (hvaraf 8 i Stockholm) och 1903 till
406 (i Stockholm 102). På dem alla sysselsattes
1902 tillsammans 5,690 personer, hvaribland 758
kvinnor. Pressarnas antal utgjorde vid samma tid
1,214, hvaraf 897 maskinpressar. – Boktryckeri får
i Sverige anläggas i stad eller inom ett afstånd
därifrån af högst en half mil samt i köping,
utan hinder af någon särskild författning, äldre
privilegier eller något boktryckerireglemente.
I Danmark trycktes den första boken, Caorsin,
De obsidione et bello Rhodiano, 1482 i Odense af
samme Joh. Snell, som året därpå tryckte i Stockholm
(se ofvan). Af stor betydelse var Gottfreds af Ghemen
tryckeri i Köpenhamn (1489–1510), hvars första produkt
var en Donatus (1489) och där den första boken på
danska språket, Den danske riimkrönnicke, trycktes
1495. Med undantag af honom voro Danmarks äldste
boktryckare tyskar. I Malmö tryckte Oluf Ulricksen
redan 1529, men under de följande hundra åren känner
man inga tryckalster från denna stad. Först 1660
uppsatte Georg Hantsch ett tryckeri därstädes. –
Under hela 1500-talet trycktes danska (och norska)
böcker till ett stort antal utomlands (i Paris,
Köln, Rostock, Lybeck m. fl. st.). Från 1571 hade
universitetet i Köpenhamn sitt eget tryckeri. På
Hven tryckte Tyge Brahe från 1576 sina astronomiska
arbeten m. m. Tryckerier upprättades dessutom
i Ribe (1508), Aarhus (1519), Viborg (1528)
och Roskilde (1534). Ända till nyare tid har
boktryckarkonsten stått tämligen lågt i Danmark,
och de flesta af dennas äldre produkter sakna den
prägel af omvårdnad, som utmärker italienska, franska,
engelska och holländska tryckverk. I senaste tid har
ett kraftigt uppsving gjort sig gällande i hela det
danska bokhandtverket. År 1600 uppgick tryckeriernas
antal i Danmark till omkr. 5, 1700 till 9, 1800 till
24, 1870 till 119 (i Köpenhamn 36) och 1903 till 511
(i Köpenhamn 227).
På Island tryckte svensken Jon Mattiasson 1531
Breviarium nidarosiense i Holum. Den isländska bibeln
med träsnitt trycktes 1584 och är numera mycket
sällsynt. På Island funnos 1903 13 tryckerier,
däraf i Reykjavik 4. – På Grönland inrättades
omkr. 1860 ett tryckeri i Godthaab, där infödda
arbetare sysselsättas.
I Norge voro Trondhjem och Kristiania (det senare
från 1644) tidigast i besittning af tryckerier,
hvilka dock, i likhet med de senare i Bergen och
Kristiansand upprättade, förblefvo stående på ett
lägre utvecklingsstadium. Boktryckeriernas antal i
Norge uppgick 1903 till 262 (i Kristiania 64). R. G.
Finlands första tryckeri uppsattes 1642 i Åbo för den
kort förut grundade akademiens behof. Dess förste
föreståndare, Peder Wald, var hemma från Sverige
och hade tidigare förestått tryckerier i Uppsala och
Västerås. Hufvudsakligen trycktes hos Wald akademisk
litteratur på latin, men äfven religiösa arbeten på
finska (såsom Manuale finnonicum, 1646–47) utkommo
under de första åren af akademitryckeriets tillvaro. –
På ett andra tryckeri i Åbo erhöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
