Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bol. 1. Hans B, 2. Ferdinand B. - Bola - Bolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härligt Kvinnligt porträtt (1642) i Berlins
museum; ett Mansporträtt i Petersburgs Eremitage;
Lutspelerska och Damporträtt i nationalmuseum;
Moder med sitt barn (i madonna-stil) i Linköpings
rådhus. Den anmärkningsvärdaste bland hans gruppbilder
från samma tid är den 1649 daterade framställningen
af Styrelsemedlemmarna för spetälskehospitalet
i Amsterdam, nu på rådhuset i Amsterdam. Till
hans yppersta historiebilder från samma epok höra
Hvila på flykten till Egypten (1644, i Dresden),
Kvinnorna vid grafven (s. å., i Köpenhamn),
Josef tyder drömmarna (i Schwerin) och Hagar (i
Liverpool). Denna hans verksamhetstid kännetecknas
af mustig, varmt brun färgton och bred pensel. Efter
1650 tog han afsiktligt afstånd från sin store
lärare, blef glattare i behandlingen och akademiskt
torrare. Men hans popularitet förblef oförminskad,
och beställningar hopade sig öfver honom. Han målade
1654 en stor duk, som ännu hänger kvar i Amsterdams
rådhus på sin gamla plats, åtskilliga korporationer
i samma stad läto sina ledamöter förevigas af hans
hand, ja, han kallades till och med till Gouda för
att i ett "skyttestycke’’ afbilda spetsarna i
därvarande borgargarde. Bland hans många porträtt från
den senare perioden märkas bl. a. de af Amiralerna
de Ruyter. Nämnas må vidare ett Mansporträtt (1668,
i Haags museum), där Rembrandts inverkan ej längre
kan spåras. Tilläggas bör, att han under denna tid
med framgång behandlade äfven bibliska ämnen, såsom
Naamon hos profeten Elisa (1661, i Amsterdams rådhus,
där man äfven ser en Allegori öfver amiralitetet), och
historiebilder sådana som Pyrrhos och Fabritius (i
Braunschweig). Det får heller ej förgätas, att B. var
en begåfvad etsare i Rembrandts stil. Öfver hufvud
taget äro de af hans skapelser mest tilltalande, som
förskrifva sig från hans rembrandtska period. Ju mer
han sträfvar att frigöra sig från lärarens mäktiga
inflytande, dess tommare och glattare blir hans
målningssätt. Det väckte därför i konsthistoriska
kretsar en storm af förbittring, då en tysk
författare, Max Lautner, 1891 utgaf ett arbete med
titeln "Wer ist Rembrandt?", hvari han, förmodligen
smittad af Bacon-entusiasternas angrepp mot Shaksperes
verk, under ett löjeväckande allvar "vetenskapligt"
sökte bevisa, att det var B. och ingen annan,
som målat alla de förnämligare verk, som dittills
tillskrifvas Rembrandt, hvilken Lautner bemödade sig
att reducera till en ren obetydlighet, ja, nästan
till en humbug. Men Lautner blef dess bättre alldeles
ensam om sin åsikt, ty hans med så stor möda uppförda
byggnad befanns vara en ogenerad konstruktion på
fri hand. O. G–g.
Bola (sp.), kula. – Bolas, två genom en 1–1,5
m. lång läderrem förenade kulor. Jfr Lasso.
Bolag, jur., omfattar, när ordet tages i vidsträckt
bemärkelse, hvarje på aftal grundad sammanslutning
för ekonomisk verksamhet. Då man skiljer mellan
bolag och "föreningar" för ekonomisk verksamhet,
betecknas med bolag allenast sådana associationer, som
fullfölja ett mera själfständigt ekonomiskt ändamål,
nämligen ernåendet af gemensam vinst, med föreningar
åter sådana, hvilkas verksamhet hufvudsakligen går
ut på understödjande af medlemmarnas ekonomi, genom
beredande af fördelar vid deras vare sig produktion
eller konsumtion. I 1734 års lag förekommer "bolag"
i ännu vidsträcktare bemärkelse än den ofvan först
nämnda.
Så användes detta uttryck i G. B. 11: 3 (numera
ändrad) om egendomsgemensamheten mellan man och hustru
samt i Ä. B. 11: 1 om förhållandet mellan arfvingar,
som "lefva i bo oskifto samman"; jfr äfven H. B. 17:
2, där bestämmelsen, att "det, som satt är under
bolag", skall uttagas ur konkursgäldenärs bo,
åtminstone icke uteslutande åsyftar bolag i nutida
mening.
Den gällande allmänna svenska lagstiftningen,
hvilken innefattas i lagar af 28 juni 1895,
känner tre hufvudarter af bolag, nämligen
handelsbolag, enkla bolag och aktiebolag; inom
handelsbolagen särskiljas vanliga handelsbolag
och kommanditbolag. Handelsbolagen och de enkla
bolagen bilda en grupp för sig och behandlas i en
gemensam lag. Tillsammans utgöra de hvad man kan
kalla det normala bolaget och omfatta alla bolag,
som ej blifvit föremål för en särskild lagstiftning
på grund af antingen verksamhetens egendomliga art
eller associationens egendomliga form.
Handelsbolaget, där antingen alla delegarna ansvara
personligt, solidariskt och obegränsadt (vanligt
handelsbolag) eller åtminstone en delegare ansvarar
på detta sätt, men den eller de öfrige allenast
intill en viss summa (kommanditbolag), och det
enkla bolaget, där bolagsmännen ansvara endast hvar
och en för sin del, förhålla sig inbördes på det
sätt, att handelsbolaget framstår som undantag, det
enkla bolaget som regel. Alla under den gemensamma
lagen fallande bolag, som ej uppfylla de särskilda
förutsättningarna för ett handelsbolag, utgöra
således enkla bolag. Då handelsbolaget är ett bolag,
slutet för att under bolagsmännens gemensamma firma
idka handel eller annan näring, med hvars utöfvande
följer skyldighet att föra handelsböcker, omfattar
det enkla bolaget följande associationer: bolag för
enstaka handelsföretag, bolag för vare sig fortsatt
verksamhet eller enstaka företag utom handelns område
samt bolag för handelsrörelse, när firman ej är
gemensam, utan tillhör allenast den ena eller andra
af de associerade; denna sistnämnda association,
hvilken af många ej alls hänföres till bolag,
motsvarar det s. k. tysta bolaget i vissa utländska
lagar. Oberoende af verksamhetens art kan emellertid
enkelt bolag, efter ansökning af bolagsmännen,
införas i handelsregistret och gäller sedan i allo
såsom handelsbolag.
Vid både enkelt bolag och handelsbolag skiljes
skarpt mellan bolagsmännens inre förhållande,
d. v.s. deras inbördes rättigheter och skyldigheter,
och deras förhållande utåt, särskildt gentemot
borgenärerna. Sålunda utgör den bidragsplikt, som
åligger en bolagsman gentemot hans meddelegare,
ej mått eller gräns för det ansvar, som borgenärerna
kunna af honom utkräfva; icke heller sammanfaller en
bolagsmans rätt att vidtaga förvaltningsåtgärder med
möjligheten för honom att ikläda medbolagsmännen
giltiga förbindelser.
Det enkla bolaget saknar afskild
förmögenhet. Tillgångar och skulder
äro omedelbart fördelade på de särskilde
bolagsmännen. Bolagsförhållandet ger ej den ene
bolagsmannen befogenhet att representera den andre;
därtill fordras särskild fullmakt. Äfven rena
förvaltningsåtgärder, vid hvilka det ej är fråga om
rättigheter eller skyldigheter gentemot tredje man,
förutsätta regelmässigt samtliga bolagsmännens
samtycke. I alla dessa afseenden står det enkla
bolaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
