Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bollsta - Bolltistel, bot. Se Echiops - Bollweiler - Bollverk. Se Bålverk - Bolméer [-mer], Bengt Magnu - Bolmen - Bolmsö - Bolmört och Bolmörtblad, bot. farm. Se Hyoscyamus - Bolo-bolo - Bologna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plankor och bräder samt 135,000 hl. träkol. Arbetsstyrkan
räknade 250 personer.
K. K. Å.
Bolltistel, bot. Se Echinops.
Bollweiler [bå’llvajler], by i Elsass,
vid järnvägen Basel–Strassburg. 1,197
inv. (1900). Bomullsväfveri. – Slottet B. därstädes
kom 1649 i den livländsk-svenske generalen Reinhold
von Rosens (se d. o.) ego såsom baroni och blef
1739 markisat.
Bollverk. Se Bålverk.
Bolméer [-mer], Bengt Magnus, universitetslärare,
f. 1785 i Hvittaryd i Småland, d. 1849, blef 1810
docent i historia vid Lunds universitet. Han
tillhörde lärosätets mera liffulla krafter på
det humanistiska området och förestod tidtals
lärostolarna i estetik och historia, intill dess
han 1824 tämligen öfverraskande befordrades till
professor i österländska språk, ett ämne han dittills
föga odlat. Han spelade en icke ringa roll såsom
värd i "Härberget", den krets, som samlade sig
kring Tegnér och en del andra af universitetets
friska viljor. B. var ock vid flera riksdagar
universitetets representant i prästeståndet, ehuru
hans val motverkades af den thomanderska gruppen.
<b>Bolmen,</i> Smålands största insjö, belägen mellan
Västbo härad i Jönköpings län och Sunnerbo härad
i Kronobergs län. Arealen är 183,5 kvkm., längden
från n. till s. 35 km. och den största bredden 12
km. Större delen af sjön, jämte den däri belägna ön
Bolmsö, räknas till Jönköpings län. Höjden öfver
hafvet uppgifves till 142 m. B., som tillhör Lagans
vattensystem, upptager själf Unnen med flera sjöar
och afbördar sin vattenmassa genom Bolm-ån och sjön
Kösen. Genom denna nejd, det gamla Finveden, gick,
upp efter Lagans floddal, en af de stora stråkvägarna
för den forntida samfärdseln. Flera fornlämningar,
särskildt på Bolmsö, vittna om urgammal odling. Till
skydd mot framträngande fiender var på en udde vid
B:s södra spets medeltidsfästet Piksborg anlagdt
på 1300-talet af någon medlem af släkten Pik. Det
förstördes 1434 af Herman Berman.
Bolmsö. 1. Socken i Jönköpings län, Västbo
härad. 14,572 har. 1,034 inv. (1903). B. bildar med
Dannäs och Tannåker ett konsistoriellt pastorat i
Växjö stift, Västbo kontrakt.
2. ö i sjön Bolmen i Småland. På denna ö, särskildt
å dess norra och östra delar, finnes en mängd
fornlämningar, som visa, att ön haft en stor betydelse
under den förhistoriska tiden, till och med redan
under stenåldern. En gård med namnet Hof antyder,
att där funnits ett hedniskt tempel. I Hervars
saga omtalas Bolm, eller Bolmsö (Bolmsey),
som hemvist för kämpen Arngrims tolf vilda söner,
hvilka föllo i striden mot Hjalmar den hugfulle och
Arv-Udd (Orvar-Odd). Det är omöjligt att afgöra,
huruvida sagans Bolmsö är detsamma som den småländska
ön eller som ön Bolm i norra delen af Norge eller
måhända någon annan ö. Hs Hd.
Bolmört och Bolmörtblad, bot. farm. Se
Hyoscyamus.
Bolo-bolo l. Bautsji, ett under Sokoto skattskyldigt
landskap i mellersta Sudan, norr om mellersta
Binue och genomdraget af 10° ö. lgd och 10°
n. br. Landet är bergigt och har stora skogar,
i hvilka elefanter, noshörningar och pantrar
förekomma, medan slätt-trakterna äro ett hemvist
för buffeln. Invånarna äro sudannegrer, småväxta,
men starkt byggda. Sedan början af 1800-talet hafva
fulbe efter häftiga strider lagt landet under sitt
välde. Det tillhör sedan 1903 jämte Sokoto brittiska
protektoratet Northern Nigeria. Hufvudort är Jakubu.
Universitetet i Bologna.
Bologna [bålå’nja]. 1. Provins i italienska
landskapet Emilien, i den forna prov. Romagna. 3,752
kvkm. 538,082 inv. (1904), 143 på 1 kvkm. B. är i
sin norra del slättbygd, men den södra upptages af
Apenninerna, från hvilka många mindre vattendrag flyta
till Po. Betydlig silkesodling och boskapsskötsel. –
2. Hufvudstad i nämnda provins, vid Apenninernas
fot, mellan floderna Reno och Savena. 152,009
inv. (1901). B. har ett för handeln ytterst
fördelaktigt läge, där alla vägar och järnvägar
öfver Alperna från Simplon till Triest mötas för att
därifrån utgrena sig öfver Apenninerna till Toscana
eller längs östkusten till Brindisi och Tarent. Med
hänsyn till sin strategiska vikt har B., som förut
endast försvarades af en utanför den gamla ringmuren
anlagd enkel enceinte med några 500 m. framför denna
detacherade jordverk, mot söder skyddats af flera
på senare tid byggda fort, bland hvilka Montebedullo
ligger på 20, Monteveglio på 17, Oliveto på 16 och
San Lorenzo på 12 km. afstånd från enceinten, hvilken
senare jämte jordverken i n. däremot slopats. Staden
själf, omgifven af gamla murar och grafvar, bildar
en oregelbunden sexhörning med merendels trånga och
krokiga gator. Dess centrum bilda Piazza del Nettuno
med Neptunsbrunnen (af Giov. Bologna) och Piazza
Vittorio Emmanuele med Viktor Emanuels 1888 aftäckta
ryttarstaty. I närheten af det sistnämnda stå de
båda berömda lutande tornen, det ena, påbörjadt af
Asinelli 1109 och uppkalladt efter honom, 83 m. högt
med 1,23 m. afvikelse från lodlinjen, det andra, efter
sin byggmästare kalladt Garisenda, 47,5 m. högt med
2,4 m. afvikelse. B. är säte för prefekt, ärkebiskop,
öfverdomstol och handelstribunal. I B. finnas dessutom
museum, botanisk trädgård, observatorium, konstakademi
(stiftad af påfven Klemens XIII) m. fl. vetenskapliga
anstalter och samlingar. Mest bekant är B. för
sitt universitet, Italiens äldsta och ett af dess
utmärktaste, hvilket stiftades egentligen först 1158,
men räknar sin uppkomst från en äldre lärdomsskola
(det firade 1888 sin 800-åriga tillvaro). Dess
bibliotek omfattar 255,000 band och 6,000
handskrifter. Af stolthet öfver detta universitet
präglade staden på sina mynt: "Bononia docet"
(Bologna är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
