- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1037-1038

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bolometer - Bolor-tag - Bolsena - Bolshög - Bolsjaja-Bjeka - Bolsjoj-liman - Bolson de Mapimi - Bolstad - Bolsward - Bolswert - Bolt - Boltenhagen - Bolton - Bol-torn - Boltraffio, Giovanni Antonio - Bol-turs. Se Bol-torn - Boltzius, Fredrik August

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstruerade bolometern består af ett ytterst tunt
platinableck (0,001 mm. tjockt), ur hvilket en smal
remsa (0,25 mm. bred) är urskuren i vidstående form
Platinablecket är sotadt för att
absorbera värme, som faller på detsamma. Langley har
användt denna apparat hufvudsakligen till att studera
värmets fördelning uti ett spektrum, hvarvid såsom
strålande kropp användts dels ytan af kärl hållna
vid 0°, 100° eller 178°, dels elektriskt bågljus,
månljus eller solljus. Hans undersökningar med
bolometern hafva varit epokgörande för denna
gren af fysiken. Slutligen (1894) lyckades
han konstruera så känsliga bolometrar, att de
angifva natrium-linjen i solljuset såsom dubbel
och midt emellan de båda natrium-linjerna låta en
nickel-linje tydligt framträda. Dessa instrument
angifva temperaturhöjningar, som uppgå till en
milliondels grad Celsius. S. A- s.

Bolor-tag l. Belur-tag ("blå berget"), förr namn
på östra kanten af Pamir-platån. Det sammanbinder
Tian-sjan och Karakoram samt kulminerar i Mus-tag-ata
(Tagharma), 7,860 m. Numera brukar kedjan kallas Sary
kol l. Mus-tag-ata-bergen. J. F. N.

Bolsena, stad i italienska prov. Roma. 3,288
inv. (1901). Vinodling. Etruskiska
fornlämningar. B. är beläget vid den natursköna Lago
di B.
(Lacus volsiniensis), med öarna Bisentina
och Martana. Sjön ligger 305 m. ö. h., har en areal
af 115 kvkm., är 146 m. djup samt den skönaste och
största af de norr om Rom belägna sjöarna. Det är
sannolikt en kratersjö. Afflyter genom Marta till
Tyrrhenska hafvet.

Bolshög, socken i Kristianstads län, Järrestads
härad. 875 har. 493 inv. (1903). Annex till Vallby,
Lunds stift, Albo och Järrestads kontrakt.

Bolsjaja-Bjeka, flod i södra Kamtsjatka, 200 km. lång,
utmynnar i Ochotska hafvet. I dess dal förekomma
heta källor, de s. k. "bolsjerjezkiska termerna"
(84,4°); nära dess mynning ligger byn Bolsjerjezk,
som förr var hufvudort för Kamtsjatkas förvaltning.

Bolsjoj-liman, stäppsjö i Ryssland, på gränsen
mellan Kaukasien och Don-området, genomfluten af
floden Manytsj. Kallas också Manytsj-sjön.

Bolson de Mapimi, ökenartad landsträcka i norra
Mexico, mellan Sierra Verde och Rio del Norte. En
del af densamma är ännu i indianers ego.

Bolstad, socken i Älfsborgs län, Sundals härad. 6,000
har. 1,621 inv. (1903). B. bildar med Grinstad,
Gestad och Erikstad ett regalt pastorat i Karlstads
stift, Södra Dals kontrakt.

Bolsward, gammal, fordom betydande stad i nederländska
prov. Friesland, 24 km. s. v. om Leeuwarden. 6,517
inv. (1900). Ståtligt rådhus, linne- och ylleindustri,
boskapshandel. Tillhörde förr hanseförbundet.

Bolswert, två holländsk-flamska kopparstickare.
– 1. Boëtius a B., f. 1580 i Bolsward i
Friesland, d. 1633 i Bruxelles, flyttade 1619 från
Amsterdam till Antwerpen, där han, påverkad af Rubens,
hufvudsakligen arbetade efter dennes verk.
– 2. Schelte a B., f. 1586 i Bolsward,
d. 1659 i Antwerpen, där han bodde åtminstone från
1625 och under ledning af Rubens utvecklades till en
af den flamska skolans ypperste gravörer, beundrad för
kraften och djärfheten i sina stick, liksom för den
skickliga behandlingen af ljus och skugga. (O. G–g.)

Bolt, norsk adlig ätt under 14:e och 15:e årh. –
1. Dess mest framstående medlem var Aslak
Harniktsson B
., som 1407 blef biskop i Oslo och 1408
i Bergen. 1428 valdes han till ärkebiskop i Nidaros,
men fick icke förrän 1430 påfvens tillåtelse att
öfvertaga detta ämbete. B. var den förste norske
ärkebiskop, som oafbrutet förde titeln "den påfliga
stolens legat". Han var mycket nitisk och arbetade
på att införa ordning i åtskilliga förhållanden. Så
lät han (1432–40) upplägga en jordebok öfver
ärkebiskopsstolens jordagods (Aslak Bolts jordebog,
utg. 1852) och försökte att åter införa norska
provinsialkonsilier. Sådana höllos i Bergen
1435 och i Oslo 1436. B. är emellertid mest känd
som politiker. 1436 deltog han i mötet i Kalmar,
där ett förslag till ny unionsakt utarbetades.
Under tronledigheten efter konung Kristofers död var
han ledare för det parti, som ville hafva en förening
med Sverige under Karl Knutsson. Denne kom till
Norge och kröntes af ärkebiskopen i nov. 1449. Några
månader senare dog Aslak. – 2. En annan af ättens
medlemmar var Amund Bergtorsson, som
1436 och följande år var ledare för en
rörelse bland allmogen i Norges sydöstra
landskap. Han lär ha blifvit lefvande bränd.
Y. N.

Boltenhagen, mycket besökt badort i
Mecklenburg-Schwerin, vid Östersjön, mellan Wismar
och Lybeck.

Bolton [båu’ltn], förr Bolton le Moors [båu’ltn
lə mō’əs], stad och sedan 1888 eget grefskap
(9,5 kvkm.) i nordvästra England, förr tillhörigt
grefskapet Lancaster. 168,205 inv. (1901). Dess
ytterst lifliga industri, som uppgifves vara
grundlagd af flamländare i 14:e årh. och sedan i
16:e årh. utvecklades af landsflyktiga pfalzare och
hugenotter, omfattar företrädesvis bomullsvaror af
alla slag, maskiner, brandfria skåp samt lås.

Bol-torn l. Bol-turs, nord. myt., "olycksjätte",
en jätte, fader till Bestla, som var moder till Oden,
Vili och Ve.

Boltraffio, Giovanni Antonio, italiensk målare,
f. 1467 i Milano inom en rik patricisk familj,
d. där 1516, erhöll sin första undervisning af
gammalmilanesiska mästare, såsom Vincenzo Foppa,
men blef sedan, ehuru först tämligen sent, lärjunge
af Lionardo da Vinci. Ibland kommer han sin lärare
ganska nära genom sina förträffligt modellerade
figurer, hvilka utmärka sig för ädelhet och skönhet –
främst madonnan. I färgen är han djup och kraftig med
måttligt ljusdunkel. Tonen är ibland litet kylig, men
behandlingen lätt och säker. Till hans bästa arbeten
hör Maria med helgon och stiftare (som bekostade
täflan; målad 1500, nu i Louvre i Paris). Men utmärkta
äro äfven Den hel. Barbara (i Berlins museum), en
Maria, målad i lysande färger (galleriet i Budapest),
en i kroppsstorlek framställd Maria med barnet (i
Londons nationalgalleri), en förnämt älskvärd Maria
(i Casa Poldi, Milano), hans bästa tafla i Italien,
samt en annan Maria (i Bergamos galleri). Därjämte
målade B. porträtt. Det bästa är ett Mansporträtt
(i Ambrosiana, Milano). C. R. N.*

Bol-turs. Se Bol-torn.

Boltzius, Fredrik August, troshelbrägdagörare och
predikant, föddes i Grafva socken, Värmland, 13 maj
1836 och var son till en förmögen hemmansegare,
som genom dryckenskap kom på obestånd. B. säger sig
ha blifvit "väckt" 1864 och vandrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free