- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1053-1054

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bommullsindustri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bomullsindustri. Bland de textila råämnena intager
bomullen den viktigaste platsen. Knappast någon af
jordens handelsvaror har så mäktigt inverkat på den
mänskliga kulturen som bomullen. Detta spånadsämne
har genom den jätteindustri, hvartill det gifvit
upphof, åstadkommit omhvälfningar, hvilka i sin
våldsamma kraft haft de mest vidtgående följder
och sträckt sina verkningar in på de mest olika
områden. Af bomullsproduktionen och den därpå grundade
industrien hafva hela länders sociala, politiska och
ekonomiska förhållanden märkligt berörts, välmågan har
höjts och de fattiges ställning förbättrats, vetenskap
och teknik ha främjats och kommunikationsväsendet
utvecklats. Men bomullsproduktionen har äfven haft
sina mörka sidor genom ett afskyvärdt gynnande af
slafveriet och genom framkallande af blodiga strider,
bland hvilka särskildt märkes det krig, som utbröt år
1861 mellan de nordamerikanska nord- och sydstaterna.

F. n. (1905) intaga, hvad fabrikernas storlek,
förbrukningen af råämne, antalet arbetare och
användningen af mekaniska hjälpmedel angår,
bomullsspinningen och bomullsväfningen det
främsta rummet inom den textila industrien. De
voro de första, som gjorde sig till godo den
nyare tidens uppfinningar på maskinkonstruktionens
område. Spinnmaskinen och den mekaniska väfstolen
användes först i bomullsindustrien – på denna bero
till och med deras uppfinning och konstruktiva
utveckling, och från denna industri banade sig dessa
maskiner äfvensom tryck- och appreturmaskinerna
väg till andra textila områden. Bland de olika
textila branscherna är bomullsindustrien också utan
tvifvel den mest rationellt utvecklade. Detta beror
i främsta rummet på råmaterialets prisbillighet och
mångsidiga användning; bomullsväfnader höra nu till
nödvändighetsartiklarna och kunna afyttras i sådana
mängder, att fabrikationen kan bättre än inom andra
branscher bära kostnaden för sinnrika specialmaskiner
till olika ändamål.

Enligt alla nyare forskningar är Indien bomullens
hemland, och sannolikt hämtade kineserna länge
bomullsväfnader därifrån. Först i 9:e eller 10:e
årh. fick bomullsodlingen en större utsträckning
i Kina. I Egypten tyckes bomullen hafva varit
sällsynt till år 525 f. Kr., då den dit infördes
af perserna. Genom Alexander den stores fälttåg
förmedlades bomullens spridning från Indien till
Grekland och sedermera till Italien. Araberna
anses hafva fört kännedomen om bomullen till
Spanien och andra länder kring Medelhafvet. I 9:e
årh. grundlade morerna en betydande bomullsindustri
i Spanien, hvilken dock upphörde med deras välde
på 1200-talet, för att åter i 14:e årh. uppblomstra
till stor lifaktighet, i synnerhet i Barcelona. Den
italienska bomullsindustrien antog vid början af 15:e
årh. storartade proportioner i Venezia och några
närliggande städer samt hade vid denna tid spridt
sig äfven till Schweiz (synnerligast Zürich)
och Tyskland, där Augsburg var en betydande
plats för denna näring. Äfven i Holland hade
bomullsindustrien vid denna tid vunnit insteg; Gent
och Bruges nämnas som de första platser i Europa,
där kattun lika god som den indiska varan kunde
tillverkas. Äfven i Frankrike förarbetades då bomull,
hvilken hufvudsakligen hämtades från levanten och
Macedonien. Bomullsplantan har
emellertid såsom kulturväxt aldrig spelat någon
viktig roll i de europeiska länderna. Vid slutet af
1500-talet började holländarna införa bomull från
Ostindien; Amsterdam blef och fortfor länge att vara
Europas förnämsta handelsplats för denna artikel. Man
vet ej vid hvilken tidpunkt bomullsindustrien började
i England, men troligt är, att holländska protestanter
dit infört den i förra hälften af 1500-talet. Vid
midten af 1600-talet funnos emellertid i England
bomullsfabriker af stor betydenhet; 1764 funnos
kattuntryckerier, och 1812 voro 4 millioner spindlar
i verksamhet i detta land. England började snart att
exportera stora mängder garn till kontinenten och
utvecklade sin bomullsindustri till den största i
världen. Storbritannien har också behållit ledningen
på detta område; 1898 egde detta land ungefär hälften
af alla bomullsspindlar på jorden, eller 44,900,000
af hela jordens 97,960,000.

I Amerika torde bomullsindustrien vara af urgammalt
ursprung. När den nya världsdelen upptäcktes af
européerna, fanns en sådan industri i stor skala hos
aztekerna i Mexico, och bomullsväfnader af stor
skönhet påträffades äfven i Västindien. Brasilien och
Peru, men i Nord-Amerika syntes ej någon bomullsodling
vid tiden för landets upptäckt. År 1621 anställdes det
första försöket med bomullsplantering i de brittiska
kolonierna i Nord-Amerika, och 1849 uppgick utförseln
till mer än 425 millioner kilogram. Nedanstående
(från H. Lecomtes utmärkta arbete "Le coton"
hämtade) siffror visa hvilken enorm utveckling den
nordamerikanska bomullsodlingen undergått.

År 1791 var skörden knappt 1 million kg.
1800 utgjorde den 15 millioner kg.
1810 38 1/2 " "
1820 72 " "
1830 150 " "
1840 377 " "
1850 450 " "
1860 1,000 " "
Till följd af kriget sjönk produktionen
1863 till c:a 345 millioner kg.
1864 " 97 " "
1865 » 65 " "
Efter fredsslutet steg åter bomullsproduktionen,
så att den blef år
1870 620 millioner kg
1880 1,200 " "
1890 1,580 " "
1900 2,470 " "

Totala världsproduktionen af bomull var år 1898
omkr. 3,600 mill. kilogram, hvaraf Nord-Amerika
lämnade två tredjedelar, eller 2,400 mill. kg.

Den bomullsbrist, som uppstod under krigsåren
i Nord-Amerika, hade icke blott en enorm
prisstegring till följd, utan orsakade äfven, att de
industriidkande länderna, särskildt England, vände
sig åt annat håll för att få sina behof fyllda. Det
var egentligen först då, som den ostindiska
bomullsodlingen började att organiseras. Ifrån att
under försäljningsåret 1858–59 hafva exporterat
blott 555,769 balar, utförde Ostindien redan under
försäljningsperioden 1865–66 ej mindre än 2,048,853
balar (à omkr. 180 kg.). Efter fredsslutet upptog
visserligen Nord-Amerika åter konkurrensen, så att
den indiska bomullsexporten minskades, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:54:42 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free