Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bommullsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bomullsodlingen i detta land hade blifvit ordnad,
och Ostindien har på senare tid tjänstgjort som
en välgörande, om ock tämligen svag regulator
mot amerikanska affärsmäns ofta samvetslösa
spekulationer.
Bland de bomullsodlande länderna
framstår numera äfven Egypten såsom ett af de
mest betydande. Redan i gamla tiden torde bomull
hafva växt därstädes (fibrer af denna växt har man
nämligen påträffat i mumiernas linnebindlar och
frön i deras grafvar), men denna bomull, hvilken
var af dålig beskaffenhet, ha de gamle egyptierna
troligen användt blott som stoppningsmaterial i
dynor o. d. Först från 19:e årh:s början daterar
sig den verkliga odlingen af god bomull i Egypten,
och det är egentligen under senare hälften af samma
århundrade, som den egyptiska bomullen fått sin stora
betydelse på världsmarknaden. Äran af att i Egypten
hafva infört bomullsodlingen tillkommer fransmannen
Jumel, som i början af 1800-talet dit inflyttade
från Genève. Han råkade vid Boulac hos Maho bej få se
några bomullsbuskar, som denne uppdragit af indiska
frön och använde som prydnadsväxter. Jumel lade genast
märke till dessa buskars utmärkta bomull och intalade
lifligt kediven Muhammed Ali att föranstalta om en
rationell odling däraf. De första försöken utföllo
så gynnsamt, att kediven sammankallade alla sina
guvernörer och påbjöd bomullsodling, utlofvande
höga belöningar åt dem, som lyckades, och stränga
straff åt hvar och en, som på något sätt motverkade
företaget. Jumel vann visserligen ingen vinst, ty han
dog i fattigdom, medan bomullsodlingen började bli en
stor inkomstkälla för Egypten. Fransmännen ha bevarat
hans namn genom att uppkalla den egyptiska bomullen
efter honom (coton Jumel). Andra länder, däribland
Tyskland, Schweiz och naturligtvis Egypten äfvensom
Sverige, kalla samma bomull maho l. mako (efter Maho
bej). Sedermera ha många nya arter frambringats i
Egypten. Ingen trakt på jorden torde vara bättre
egnad för bomullsodling än detta land: det torra
klimatet och det utmärkta bevattningssystemet äro
synnerligen välgörande för denna växt. De med ordnade
bevattningsförhållanden försedda områdena lämna
i allmänhet 5 skördar på 3 år. I intet annat land
lämnar bomullsväxten så riklig skörd som där. Under
åren 1894–96 utgjorde årliga medelproduktionen
i Egypten.................. 191 kilogram per acre
i Förenta staterna...... 83 » » »
i Ostindien............... 30 » » »
I Egypten upptogo bomullsplantagerna år 1896 en yta
af 1,200,000 acres, i Förenta staterna något öfver
23 mill. och i Indien ungefär 16 mill. acres. År
1898 producerade
Nord-Amerika...... omkr. 2,400 mill. kg. bomull
Ostindien ............ " 444 " " "
Kina, Korea m. fl. " 320 " " "
Egypten ............ " 274 " " "
Central-Asien ...... " 80 " " "
Brasilien ............ " 44 " " "
Turkiet och Persien " 35 " " "
Mexico............... " 12 " " "
Peru och Västindien " 5 1/2
Grekland............ " 2 1/4 " " "
Totala världspro-
duktionen 1898
var således ...... " 3,616 3/4 " " "
I Europa odlas föga bomull; endast
Grekland lämnar någon nämnvärd tribut, ehuru
äfven småodlingar förekomma i Turkiet, Italien
och Spanien. Världsproduktionen af råvaran bomull
utgjorde 1876 omkr. 1,450 mill. kg.
1880 » 1,840 » »
1883 » 2,210 » »
1885 » 1,850 » »
(dåligt skördeår i Amerika)
1888 omkr. 2,680 mill. kg.
1890 » 2,800 » »
1896 » 2,700 » »
1898 » 3,600 » »
1902 » 3,600 » »
Till Europa inkommer den mesta
bomullen öfver Liverpool, London, Bremen, Hamburg,
Antwerpen och Havre. Ensamt till Liverpool, som
är den förnämsta importhamnen, ankom 1898 öfver
1,000 mill. kg. bomull, hvaraf Storbritannien
förbrukade det mesta i sina spinnerier. Den till
London destinerade bomullen reexpedieras mestadels
till andra länder. Bomullsförbrukningen inom
de europeiska ländernas spinnerier framgår af
nedanstående tabell från 1896:
England..................omkr. 740 mill. kg.
Tyskland.................. » 240 » »
Frankrike.................. » 160 » »
Österrike-Ungern..... » 120 » »
Italien..................... » 110 » »
Ryssland.................. » 105 » »
Schweiz .................. » 25 » »
Holland .................. » 25 » »
Belgien .................. » 22 » »
Sverige..................... » 14 » »
Spanien .................. » 6 » »
För bearbetande af dessa bomullsmängder fanns i
Storbritannien samma år 44,900,000 spindlar, i det
öfriga Europa 29,350,000
1898 egde Storbritannien fortf. 44,900.000 spindlar.
Öfriga Europa...... 31,350,000 »
Förenta staterna ... 17,450,000 »
Ostindien ............ 4,260,000 »
Summa: bomullsspindlar 97,960,000 »
Denna summa har
sedermera ökats betydligt, men tillverkningen har
stigit i ännu högre grad, emedan hvarje spindel
nu alstrar större garnmängd än förr, beroende
på förbättringar i maskinkonstruktioner och
arbetsmetoder. I juni 1903 funnos i Förenta staterna
24,154,856 spindlar och 564,632 väfstolar för bomull.
Liksom Förenta staterna intaga en förhärskande
ställning i afseende på bomullsproduktionen, står
England utan jämförelse ännu främst i afseende
på förädlandet af råvaran (1899 funnos i England
648,820 väfstolar för bomull). Att detta lands sedan
länge kolossala industri ej skall kunna utvidgas
i samma proportion som andra länders är ju ganska
naturligt. Hvarje land söker att tillgodose sitt eget
behof och om möjligt äfven fabricera för export. I
Tyskland, Ryssland, Österrike m. fl. länder anläggas
stora fabriker, men det är i synnerhet Amerika,
Ostindien och Japan, som göra betänkligt intrång
för den engelska bomullsindustrien. Från 1885 till
1898 har spindelantalet i England ökats med blott
4 1/2 proc., under det att europeiska kontinentens
spindeltal samtidigt stigit med 38 proc., Förenta
staternas med 28 proc. och Ostindiens med 99
proc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
