Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bordeaux - Bordeaux - Bordeaux-rödt [bårdå-], ett azofärgämne - Bordeaux-viner - Bordeaux-vätska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i närheten af det väldiga Quinconces-torget;
kring detta centrum ligga de nya stadsdelarna,
som i vid omkrets kringslutas af bulevarder. De
flesta praktbyggnaderna härstamma från Ludvig
XV:s tid. På Quinconces-torget stå statyer
af Montesquieu och Montaigne samt två pelare,
som tjäna till fyrtorn. Nära nämnda torg ligger
den vackra parken Jardin public. B. har många
kyrkor, däribland en gotisk katedral, S:t André
(från 11:e–14:e årh.), och S:t Michel, med ett
isoleradt, 107 m. högt klocktorn, och ett stort
stadshus. Af andra byggnader märkas den stora teatern
(byggd 1773–80), justitiepalatset, fakultetspalatset
m. fl. Från den romerska tiden har B. blott ett minne,
"Palais gallien", ett fragment af en amfiteater. I
B. upprättades 1441 en högskola (studium generale),
som småningom öfvergick till ett statsuniversitet,
dock utan större betydelse. Det upphäfdes 1793, men
den napoleonska universitetsreformen 1808 skapade i
B. en faculté des sciences och en faculté des lettres,
till hvilka 1870 lades en faculté de droit och 1878
en faculté de médecine et de pharmacie. Fakulteterna
besöktes 1904 af tillsammans 2,320 studenter. Dessutom
finnas i B. en fri katolsk-teologisk fakultet, ett
astronomiskt och meteorologiskt observatorium, lyceum,
normalskolor, sjöfarts-, handels- och lantbruksskola,
en konst- och vetenskapsakademi, ett offentligt
bibliotek om 200,000 bd och omkr. 1,600 handskrifter,
en botanisk trädgård, ett museum, fyra teatrar,
ett dårhus o. s. v. B. är säte för prefekt, för
generalbefälet öfver 18:e armékåren, för ärkebiskop,
appellationsdomstol och handelsdomstol. – Källan
till B:s rikedom är dess handel, framför allt dess
handel med vin, inom hvilken handelsgren det intar
första platsen
i Frankrike. 1900 infördes 685,000 hl. vin och
utfördes 732,000 hl. För öfrigt utgöres importen
af hudar, trä, fisk och kolonialvaror, exporten af
likörer och brännvin, fisk, bomulls- och yllevaror,
trädgårdsalster och hudar. Hela importen steg
1901 till 274,5 mill. frcs och exporten till 306
mill. frcs. Sjöfarten omfattade 1900: 9,900 anlända
fartyg om
2 mill. ton och 9,940 af gångna om 2,2
mill. ton. Stadens handelsflotta var s. å. 119
fartyg om 46,409 ton. Af industri märkes framför
allt tillverkning af sprit och likör samt ättika,
öl, musserande drycker, fat, flaskor, sifoner
etc.; dessutom finnas skeppsbyggerier (4 varf),
stora tobaksfabriker, maskinverkstäder, kemiska
fabriker, sockerfabriker, väfverier m. m. B. står
i regelbunden ångbåtsförbindelse med alla stora
hamnstäder på jorden. – B. hette urspr. Burdigala
och var hufvudort först för den keltiska
stammen Bituriges Vivisci, sedan i den romerska
provinsen Aquitania secunda. Kristendomen kom
dit år 272. B. plundrades af alla de folk, som
inföllo i södra Gallien (alaner, vandaler, franker,
araber), blef under Karl den store hufvudstad i
ett grefskap, kom till England 1154 och återtogs
1451. Under revolutionen var B. hufvudsäte för
girondisterna och härjades därför af skräckmännen.
Till B. flyttade från Tours i dec. 1870 en
delegation af nationalförsvarsregeringen, och där
sammanträdde 12 febr. 1871 nationalförsamlingen,
som 17 febr. s. å. valde Thiers till chef för
verkställande makten och 1 mars ratificerade
fredsvillkoren med Tyskland. – I B. ha hållits fyra
konsilier, nämligen åren 384, 678, 1080 och 1255.
J. F. N.
Bordeaux [bårdå], hertig af, titel, som
Ludvig XVIII af Frankrike gaf hertigens af Berry postume
son, Henri, sedermera grefven af Chambord, till
erinran om att Bordeaux var den första större franska
stad, som förklarade sig för restaurationen. Se
Chambord.
Bordeaux-rödt [bårdå-], ett azofärgämne.
Bordeaux-viner [bårdå-], gemensamt namn på de
viner, som produceras i franska departementet
Gironde och angränsande distrikt och som öfver
Bordeaux komma i handeln. Bordeaux-viner räknas
bland de ädlaste bordviner i världen; det milda,
lagom fuktiga klimatet, den gynnsamma jordmånen
och en utvecklad vinodling frambringa drufvor af
högsta kvalitet, å hvilkas skördande nedlägges
så stor omsorg, att t. ex. af finare sorter
drufvorna af plockas successivt, allteftersom de
nå full mognad. Produktionen omfattar såväl röda
som hvita viner, hvilka äro utjästa och hållbara
samt uthärda, i vissa fall t. o. m. förbättras
af, långa transporter. Alkoholhalten är 9–10
volymprocent. Vinerna få mogna på fat 3–5 år, tappas
därefter och böra hvila på buteljer någon tid före
begagnandet. De enklare vinerna mogna fortare än de
högre, men äro äfven mindre hållbara. Fina årgångar af
de förnämsta vinerna kunna uppnå en ålder af 30–40 år,
innan de börja försämras. Bordeaux-vinerna äro såsom
typ ’’torra" och utmärkas af en egendomlig, lätt
sammandragande smak, som hos yngre viner framträder
med större skärpa, hos äldre svagare. Undantag utgöra
de hvita Sauternes-vinerna, som äro mer eller mindre
söta. Finare märken hafva därjämte en karakteristisk
"bouquet".
Efter de kring Gironde och Garonne belägna
produktionstrakterna indela Bordeaux-köpmännen
sina viner i Médoc, Graves, Sauternes, Cðtes,
Entre-deux-mers och Palus, de tre sistnämnda af mindre
vikt. Médoc-vinerna äro röda. Af gammalt indelas
de efter kvaliteten i 4 kategorier: grands crus,
crus bourgeois, crus artisans och crus paysans. De
till den förstnämnda gruppen hörande kallas "vins
classés" och äro i sin ordning, efter beräkning af
de pris de olika märkena under en lång följd af år
betingat, indelade i 5 klasser. Första klassen, som
alltså innefattar de mest ansedda vinerna, består af
följande 4 s. k. "premiers crus": <sp>Chåteau-Lafite,
Chåteau-Margaux, Chåteau-Latour</i> och
Chåteau-Haut-Brion. S. k. slottstappning innebär,
att vinet är tappadt på den egendom, château, hvars
namn det bär och hvars vapen eller märke åsättes
korken. Bland enklare viner må nämnas <sp>S:t Estèphe,
S:t Julien, S:t Emilien, Pauillac, Margaux,
Cantenac</i>, samtliga bärande namn efter de kommuner,
där de produceras, under det château-vinerna uppkallas
efter privategendomar.
Graves lämnar såväl röda som hvita viner. Det är
dock egentligen de senare, som gå under namnet
Graves. Från Sauternes komma de finare hvita
Bordeaux-vinerna, hvilka liksom Médoc-vinerna
varit föremål för klassificering. Främst står
såsom "grand premier cru" Château d’Yquem,
därnäst plägar nämnas Château-Latour-blanche.
G. H-r.
Bordeaux-vätska [bårdå-], fr. bouillie bordelaise,
trädg., en blandning af kopparvitriollösning
och kalk, som användes till besprutning af växter,
angripna af svampsjukdomar. I de vinodlande länderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
