- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1153-1154

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bordeaux-vätska - Bordelais - Bordlaise (bårdläs], franskt vinmått. Se Barrique - Bordereau - Bordell - Border states - Bordesholm - Borðeyri - Bordhai - Bor-diamant. Se Bor - Bordighera - Bordin [bårdä'], Charles Laurent - Bording, Anders - Bordlista, statsr. Se Dagordning - Bordläggning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

användes denna vätska i stor utsträckning
vid bekämpandet af vinrankans s. k. mildiou
(se Peronospora). Äfven fruktträds och
andra kulturväxters svampsjukdomar behandlas
därmed med godt resultat. Kopparlösningar
af annan sammansättning, använda för samma
ändamål, äro kända under namn af eau céleste,
bouillie bourguignonne, bouillie Perret
m. m.
G. L–m.

Bordelais [bårdlå], landskap i Frankrike, tillhörande
det forna hertigdömet Guienne, omfattade landet
emellan Atlantiska hafvet i v., Gascogne i s.,
Bazadais i ö. och Saintonge i n. Hufvudstad var
Bordeaux.

Bordelaise [bårdläs], franskt vinmått. Se Barrique.

Bordell (fr. bordel,, egentl. brädhus), af offentliga
kvinnor bebodt hus, som står under polisens uppsikt;
skökohus.

Bordereau [bårdrå], fr., förteckning, nota,
register. Beryktad är den "bordereau", som var ett
af de viktigaste aktstyckena i Dreyfus-processen
(se d. o.).

Border States [bå’d9 sté~i’ts], "gränsstater",
förr namn på de nordamerikanska staterna Delaware,
Maryland, Virginia, Kentucky och Missouri, hvilka
voro de nordligaste slafstaterna och alltså bildade
slafveriets gräns mot norr. I secessionskriget
togo de dock utom Virginia parti för nordstaterna,
hvilket dock af några gjordes mycket motvilligt.

Bordesholm, by i Holstein, s. v. om Kiel. Där fanns
fordom ett kloster, i hvilket 1522 mellan Kristian
II och hertig Fredrik af Gottorp en förlikning slöts,
som betydligt kringskar konungens makt och därigenom
äfven förberedde hans fall. I byns kyrka stod förr
det berömda Bordesholmaltaret, som nu flyttats till
Schleswig.

Borðeyri, gammal handelsplats vid Hrútafjörður
i norra Island. Sedan midten af 1800-talet har
i B. uppstått en liten stad. Sjöfarten dit anses
emellertid tämligen farlig, emedan fjorden ännu ej
blifvit riktigt uppmätt.

Bordhai, en Evangeliska fosterlandsstiftelsens
missionsstation i brittisk-indiska
Centralprovinserna. Upprättad 1894. Jfr Mission.

Bor-diamant. Se Bor.

Bordighera, stad och vinterkurort i norra Italien,
prov. Porto Maurizio (Ligurien), på en udde i
Medelhafvet, i västra delen af Riviera di Ponente,
11 km. från franska gränsen och vid järnvägen
Marseille–Genova. 4,673 inv. (1901). Staden är berömd
för sitt blida klimat, sitt vackra läge och sina
präktiga palmlunder. Dadlarna blifva sällan mogna,
men de vackra palmkvistarna säljas påsktiden i mängd
till Rom. Snö faller i medeltal hvart fjärde år,
regndagarna äro 45, de mulna dagarna 100 om året,
vintertemperaturen 11–12° C. Den nedre delen af
staden led 23 febr. 1887 svårt af den jordbäfning,
som då skakade en stor del af västra öfre Italien.

Bordin [bårdä’], Charles Laurent, fransk donator,
d. 1835 som f. d. notarie i Paris, testamenterade
till franska institutet ett kapital, hvaraf årliga
räntan var anslagen till fem pris, att utdelas af
de fem akademierna. Sedan 1856 utdela dessa årligen
hvar sitt prix Bordin. Franska akademiens (å 3,000
fr.) skall uppmuntra "den högre litteraturen".

Bording, Anders, dansk skald, f. 1619, d. 1677,
utgaf från 1666 "Den danske Mercurius", ett på
vers affattadt månadsblad, som var Danmarks
första politiska tidning. B. hade på sin
tid och strax efter sin död ett mycket stort
anseende som skald, genom sina dryckessånger,
herdedikter och tillfällighetsvers, affattade
med godt humör, i förträfflig stil och
välformade verser. Hans Poetiske skrifter
utgåfvos 1735 af F. Rostgaard och P. Terpager.
C. R.*

Bordlista, statsr. Se Dagordning.

Bordläggning, statsr., ett af de sätt, hvarpå tid
och tillfälle beredas för medlem af en beslutande
församling eller af en kommitté, en direktion, ett
kollegium o. s. v. att före ett ärendes afgörande taga
närmare kännedom om till detsamma hörande frågor och
handlingar. Man kan därvid förfara antingen så, att
handlingarna i saken kringsändas till medlemmarna, en
efter annan (ställas på cirkulation), hvilket brukas
i kollegiala ämbetsverk; eller så, att afskrifter
utdelas, vare sig genom handskrift eller tryck –
det senare vanligt inom representantförsamlingar –;
eller ock så, att handlingarna, för att under en
viss tid vara tillgängliga för dem, som vilja taga
kännedom om desamma, kvarlämnas på bordet i det
rum, där sammanträdena hållas (bordläggning). Det
sistnämnda förfarandet, hvarom här är fråga,
har sitt ursprung i vår riksdags arbetsordning
och spåras i vår första riksdagsordning af 24
jan. 1617, i hvilken ständerna förbjödos att taga
de af k. m:t framställda propositionerna med sig,
utan förpliktades att "dem hvar i sitt förordnade
rum öfverlåta, berådslå och betänka, och när de
skiljas åt lämna dem kvar, till dess de dagen
därefter komma åter tillsamman igen", och sedan
allt var beslutet, återleverera dem i kansliet. I
senare riksdagsordningar blef denna bordläggning
använd i sin nuvarande betydelse, nämligen för att
bereda betänketid till ärendets pröfning, innan det
afgöres. 1723 års riksdagsordning, § 16, föreskref,
att i saker af större vikt deputationsarbetet
(utskottsbetänkandet) skulle lämnas på bordet,
en eller flere dagar, att hvar kan hafva därtill
fritt tillträde. Detta sätt att bereda betänketid
och tillfälle till pröfning blef närmare bestämdt i
1810 års riksdagsordning, § 49, som – ehuru det, sedan
numera alla riksdagshandlingar före afgörandet tryckas
och utdelas till ledamöterna, ej kan anses i och
för sig behöfligt – bibehållits äfven i nu gällande
riksdagsordning (jfr §§ 58 o, 59), motsvarande till
en del de s. k. läsningar, som äro föreskrifna i
andra parlamentariska församlingars arbetsordningar
för att bereda tillfälle till väckta förslags
grundliga pröfning samt erforderliga jämkning. –
Det inom riksdagen utbildade förfarandet härutinnan
har tjänat till förebild för öfverläggningsordning
i andra församlingar eller föreningar, där ärenden
pröfvas och afgöras kollegialt eller samfälldt. I
hvilka fall och huru ofta bordlägening må ega rum,
innan ett ärende afgöres, samt huru långt enskilda
medlemmars rätt att få förnyad bordläggning beviljad
sträcker sig, beror på särskilda föreskrifter eller
särskild praxis i olika församlingar. Enligt svenska
riksdagsordningen gäller i allmänhet såsom grundsats,
då fråga är om ett väckt förslags upptagande till
behandling, att bordläggning skall ske en gång och
kan, utom i vissa uppgifna fall, på fleres

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free