- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1163-1164

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borg. 1. Per Aron B. 2. Ossian Edmund B. - Borg, Fredrik Teodor - Borg, Elsa Dionysia - Borg, Axel Leonard - Borgaard [bå'rgår], Albert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för döfstumma och blinda. Redan 1809 uppgick
elevernas antal till 14. De undervisades i B:s
hem. En offentlig examen, som anställdes med dem i
juli s. å. inför hofvet och ständerna, väckte stort
bifall. Drottningen förklarade sig för institutets
beskyddarinna. Af riksdagen begärdes ett anslag
af 10,000 kr.; men endast hälften af denna summa
beviljades, och utbetalandet uppsköts till 1812,
då B., som under tiden endast med stor svårighet
kunnat upprätthålla anstalten, inköpte Öfre Manilla på
Djurgården och flyttade sitt institut dit. Sommaren
s. å. företog han med sina elever en fotvandring
genom åtskilliga landskap, hvaraf följden blef,
att ett långt större antal nya lärjungar anmäldes,
än som kunde mottagas. 1816 inträffade en brytning
mellan B. och styrelsen; den unga fristaden höll
på att tillintetgöras, B. fick afsked, institutet
förlades inom staden, och en dansk lärare öfvertog
föreståndarplatsen. Utan anslag inrättade B. då vid
Manhem, nära Manilla, ett nytt institut, hvilket inom
kort hotade statens inrättning med undergång. 1819
förmåddes B. åter att öfvertaga ledningen af det
senare, och de bägge instituten sammanslogos då till
ett, som förlades till Manilla. 1823 reste B. till
Portugal för att äfven där anlägga ett institut efter
sin metod. Vid sin hemkomst, 1829, började han jämväl
att, i en särskild lokal på Manilla holme, mottaga
svagsinta i sin vård. För att kunna utvidga denna
sida af sin verksamhet erhöll han 1832 tillåtelse
att sända omkring i riket en s. k. "stambok"; men
sedan oenighet uppstått med anledning af de influtna
medlens förvaltning, afsade sig B. all befattning
med saken, och innan frågan ännu blifvit afgjord,
dog han, 22 april 1839. Hans bröstbild (modellerad
af J. F. Kjellberg) aftäcktes vid Manilla 4 juli
1876. 2. Ossian Edmund B., den förres son, lärare för
döfstumma och blinda, f. 6 aug. 1812, blef student
i Uppsala 1832 och egnade sig först åt medicinska
studier. Han stod just, 1839, i begrepp att aflägga
medicine kandidat-examen, då faderns död afbröt
hans studier. S. å. utnämndes han till direktor
och förste lärare vid Institutet för döfstumma
och blinda, hvilken befattning han innehade till
1875. Med outtröttligt nit och stor människokärlek
fortsatte han sin faders verk. B., som företog
flera resor för att studera undervisningsmetoderna
i främmande länder, uppfann och förbättrade flera
mekaniska hjälpmedel och lärometoder. 1875 af staten
pensionerad, biträdde han dock äfven efteråt vid
det af honom bildade lärarseminariet vid Manilla
institut. Han dog i Stockholm 10 april 1892.

Borg, Fredrik Teodor, tidningsman, politiker, född i
Landskrona 18 sept. 1824, blef 1841 student i Lund
och egnade sig från 1848 åt publicistisk verksamhet,
till en början i hufvudstaden, där han 1849 i förening
med N. P. Nordin uppsatte den kortlifvade tidningen
"Reform", men från 1855 i Hälsingborg, där han efter
O. P. Sturzen-Becker
s. å. öfvertog ledningen af "Öresundsposten", hvars
egare han blef 1856 och som han redigerade till sin
död, 23 okt. 1895. Till sina politiska åsikter var
B. radikal. I sin tidning, som vunnit en bemärkt
och inflytelserik ställning inom landsortspressen,
arbetade han med seghet för representationsreformen,
fredssaken, rösträttens utvidgning, kvinnans
rättigheter m. m. I sina freds- och frihetssträfvanden
slog han ej sällan öfver i en kosmopolitism, som
väckte ovilja hos nationellt sinnade landsmän, t. ex. i
unionsfrågan. B. var 1879–84 ledamot för Hälsingborg af
riksdagens andra kammare och blef där genom
landtmannapartiets röster 1880–84 utsedd till ledamot
af konstitutionsutskottet samt 1883 till statsrevisor.
1884 gaf Malmöhus läns landsting honom en plats i första
kammaren, hvilket värf han 1892 afsade sig.

Borg, Elsa Dionysia, missionsledarinna,
f. 19 juli 1826 i Rytterns socken i Västmanland,
var föreståndarinna för en flickskola i Gäfle,
då hon 1875 kallades att i Stockholm förestå ett
"bibelkvinnohem", som människovänner då efter
engelskt mönster inrättade för att lindra nöden
bland befolkningen i "Hvita bergen" (Katarina
församling). I denna anstalt, som hon ännu (1905)
förestår, undervisas unga kvinnor i bibelkunskap och
engelska språket samt i sjukvård, hvarjämte de göra
husbesök hos de fattige. Utom bibelkvinnohemmet
har anstalten ett skyddshem för fallna kvinnor,
ett missionshem för den inre och yttre missionen
samt 5 på olika tider tillkomna barnhem, däraf 3
vid Edesta i Södermanland. Utgifterna uppgå till
omkr. 35,000 kr. om året. För verksamhetens gång har
fröken B. redogjort i sin månadsskrift "Trons hvila"
och i "Återblick öfver femton års missionsarbete vid
Hvita bergen i Stockholm" (1892).

Borg, Axel Leonard, målare, f. 20 aug. 1847 i Ystad,
blef 1868 student i Uppsala, idkade där i två år
zoologiska studier, studerade vid konstakademien
1871–75 samt i Paris 1875–78 och 1882–83. Han
utställde 1877 Anna Rossi, en italiensk bondflicka,
och 1878 I oskyldighetens tillstånd (Adam och Eva
jämte en tigerfamilj, figurerna i naturlig storlek,
nu i Lunds universitets konstmuseum). På salongen i
Paris 1883 utställde han en vinterbild, 20 grader
kallt
, samt djurmålningen En väntjänst. B. har
sedan 1883 varit bosatt i Örebro. Den verksamhet
han där utöfvat har omfattat såväl porträtt
som bilder ur allmogelifvet och djurmålningar;
särskildt har B. med stort intresse egnat sig åt
framställning af våra skogars ståtligaste villebråd,
älgen. Bland B:s arbeten under denna tid må här
nämnas En gåsvaktare, Ingen ros utan taggar (1885), I
kägelklubben, Ett fynd
(1886), En gammal skoflickare
(1887), Älgoxe (1888), Älgar anande fara, Alles
todt
(1890), Älgar i fred och ro (1891), Älgar
på flykt för drevet
(1892), Älgfamilj (1893,
nationalmuseum) och Torgdag i Örebro (1894).

K. W–n.*

Borgaard [bårgår], Albert, dansk krigare, f. 1659,
d. 1751, tjänstgjorde som underofficer i kriget
1675–79 och blef 1682 löjtnant. Han deltog som
frivillig 1683 i Wiens försvar mot turkarna och
1686 i Budas belägring. 1688 lämnade han för alltid
sitt fosterland. B. var en tid i preussisk och 1691 i
fransk tjänst, men afslog såsom protestant en erbjuden
kaptensbeställning, gick kort därpå i engelsk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free