- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1195-1196

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgu - Borgund - Borgunda - Borgvattnet - Borgvik - Borgviks kapell - Borgviksfjärden. Se Borgvikssjön - Borgvikssjön - Borgå

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En bergig oasgrupp i östra Sudan, mellan Fessan
och Vadai, 13°–18° n. br. 16,000 kvkm. B. är
befolkadt af tibbu, af hvilka 5,000 äro bofasta
och 5,000 –7,000 nomader. De ega stora hjordar
kameler och getter. Oasen är en viktig vägknut
för karavanvägarna mellan Vadai, Kanem och
Fessan. J. F. N.

<b>Borgund.</b< 1. Annex till Lærdals
socken, Midtre-Sogns kontrakt i Bergens stift, vid
Lærdals-älfven. En där befintlig kyrka i stafstil
(sannolikt från 12 :e årh.) är den bäst bevarade
stafkyrka i hela Norge;
den är aflöst af en annan sockenkyrka och underhålles
nu som en antikvitet af "Föreningen til norske
fortidsmindesmärkers beväring".

2. Socken i Nordre Söndmöre, vid Aalesund. Kyrkan,
Kristkirken i den af Aalesund öfverflyglade forna
staden B., blef 13 april 1904 stucken i brand af
tjufvar, och dess inre, som var utstyrdt med en
rikedom af konstföremål, förtärdes af elden.

<b>Borgunda,</b< socken i Skaraborgs län, Gudhems
härad. 3,038 har. 768 inv. (1903). Annex till Dala,
Skara stift, Falköpings kontrakt.

Borgvattnet, socken i Jämtlands län, Ragunda
tingslag. 40,647 har. 717 inv. (1903). Annex till
Stugun, Härnösands stift, Jämtlands östra kontrakt.

Borgvik, bruksegendom i Borgviks kapellförsamling,
Värmlands län, vid Borgvikssjön (en inre vik af
Vänern), med sina verk belägna vid vattenfallen i
Borgviksälfven, genom hvilken sjön Värmelen utfaller
i Vänern. Nuvarande egaren är Borgviks aktiebolag,
hvars aktiekapital uppgår till 1,350,000 kr. B torde
hafva sitt namn från borgen Åsa vid "slottsbron",
hvaraf ruiner ännu finnas kvar. "Burvika" gård
finnes omnämnd redan 1397. Bruket erhöll privilegier
14 febr. 1660. Under detsamma lyder det vid norra
stranden af Värmelen belägna Brunsbergs bruk, hvars
privilegier datera sig från 1648. Egendomarna räkna
i areal omkr. 28,000 tunnland samt hafva sammanlagda
taxeringsvärden af 1,300,400 kr. Vid B. drifvas
masugn, smältsmedja med 6 lancashirehärdar,
finvalsverk, ångsåg med 3 ramar, dörrfabrik samt
pappersmassefabrik. 1903 tillverkades vid järnverket
2,616 ton tackjärn och direkt ur masugn framställdt
gjutgods, 2,997 ton smältstycken, 1,363 ton finjärn
m. m. K. K.-Å.

<b>Borgviks</b< kapell, församling i Värmlands län, Grums
härad. 6,135 har. 1,427 inv. (1903). Kapellförsamling
till Nor, Karlstads stift, Nors kontrakt.

<b>Borgviksfjärden.</b< Se Borgvikssjön.

Borgvikssjön l. Borgviksfjärden, en insjöliknande vik
af Vänern, 44.09 m. ö. h., som genom den 2 km. långa
Borgviksån mottar tillflöde från Värmelen i n. och
genom Svartsundet står i förbindelse med den stora
Grumsfjorden i ö., hvilken åter genom Slottsbrosundet
och Aspfjärden är förbunden med Vänern.

<b>Borgå</b< [hårdt g; fi. Porvoo], stad i Nyland (Finland),
nära utloppet af ån med samma namn och 50 km. öster
om Hälsingfors. 5.231 inv. (1903). En del af
staden är gammalmodigt byggd, med krokiga, smala
gator. B. består till största delen af trähus. Den
idkar en rätt liflig handel och sjöfart. Antalet af
stadens fartyg öfver 19 reg.-tons dräktighet var 1902
18 segelfartyg, om 1,397 reg.-ton, och 5 ångfartyg,
Om 347 reg.-ton. I utländsk sjöfart ankommo
s å. sammanlagdt 151 fartyg, om 64,764 reg.-ton (däraf
81 segelfartyg om 14,704 reg.-ton), samt afgingo 124
fartyg, om 62,953 reg.-ton (däraf 54 segelfartyg om
12,893 reg.-ton). – Tulluppbörden utgjorde 1893–1902
i medeltal 455,507 finska mark. Bruttovärdet af den
industriella produktionen uppskattades 1900 till
1,245,696 mark. Bland industriella inrättningar
dels i staden, dels i omnejden må nämnas ett större
brännvinsbränneri och en spritförädlingsfabrik,
en halmhattfabrik, en hästskofabrik, en
mekanisk verkstad, flera ång- och vattensågar,
en cellulosafabrik m. m. Invånarnas taxerade
inkomster upptogos 1902 till 3,093,000 mark, hvaraf
483,000 beräknades för hus och tomt, 1,049,000 för
näring och rörelse samt 1,561,000 för löneförmåner,
pensioner etc. – Stadens utgifter 1899–1902 utgjorde
186,000, 189,000, 192,000 och 202,000 mark samt
stadens skuld 1901 685,210 mark. Stadens fasta och
lösa egendom uppskattades samtidigt till 1,302,000
mark. Stadens jordareal var 1900 1,003 har, hvaraf
stadsplanen jämte trädgårdar och promenader upptogo
82 har. Gårdarnas antal är 322. Genom Borgå–Kerava
(Kervo), af privat bolag 1872–75 byggda järnväg
är B. förenadt med Finlands järnvägsnät. I staden
finnas ett svenskt klassiskt statslyceum, ett finskt
privatlyceum för gossar och flickor, en svensk privat
borgarskola, en svensk privat flickskola och en af
staten bekostad döfstumskola. – Exporten består
förnämligast af trävaror, hafre, fisk, potatis,
råg, hamp- och linfrö samt kummin. – Det påstås,
att B. fick stadsprivilegier redan i 14:e årh. af
konung Magnus Eriksson; visst är, att där redan 1424
funnos borgmästare och råd. På 1500-talet förstörde
ryssarna staden i grund tre gånger, och äfven under
"stora ofreden" 1708 ödelades den. Efter freden
i Nystad (1721) upphöjdes B. till biskopssäte,
i st. f. det till Ryssland afträdda Viborg, och
samtidigt inrättades i staden äfven ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:47 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free