- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1207-1208

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borneo - Borneo-kamfer, farm. Se Kamfer - Borneol, bot. farm. Se Dryobalanops och Kamfer - Bornera - Bornerad - Bornet [bårnä], Jean Baptist Àdouard - Bornhak, Konrad - Bornholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

område, som omfattar största delen af ön, till en
del visserligen endast till namnet, från udden Datu i
v. rundt södra och östra kusten till floden Seboekoe
(4° 12’ n. br.). Särskildt de af holländarna 1850–54
på västkusten och 1859–62 på sydkusten förda krigen
hafva vidgat deras besittningar. Dessa beräknas nu
omfatta 553,340 kvkm., med 1,181,000 inv., och bestå
af tvenne hufvuddelar: 1. Västra afdelningen (med
Karimataöarna), 145,195 kvkm., 371,000 inv., med
hufvudstaden Pontianak; samt 2. Södra och östra
afdelningen, 408,145 kvkm., 810,000 inv., med
hufvudstaden Bandjermasin. Engelsmännen ega sedan 1846
ön Labuan (kronkoloni; 133 kvkm., 6,000 inv.),
landskapet Sarawak (103,221 kvkm., 320,000 inv.) och
nordöstra delen af ön (Sabah och Nord-Borneo, 73,240
kvkm., 180,000 inv.), som 1878 afträddes af sultanerna
af Brunei och Sulu till ett engelskt bolag (se vidare
därom Brittiska Nord-Borneo). Äfven Brunei (21,000
kvkm., 50,000 inv.) står sedan 1888 under brittisk
öfverhöghet. J- F. N.

En dajak i krigsdräkt.

<b>Borneo-kamfer,</b< farm. Se Kamfer.

Borneol, <i<bot. farm</i>. Se Dryobalanops och
Kamfer.

Bornera (trol. af ty. born, brunn) nyttjas
ofta i samma betydelse som mussera, skumma sig,
fradga (om jäsdrycker).

<b<Bornerad</b> (af fr. borner, af borne. gräns), begränsad;
inskränkt, särskildt i fråga om förstånd och vetande.

Bornet [bårnä], Jean Baptiste Édouard, fransk
botanist, f. 1828, förvärfvade medicine doktorsgraden,
men egnade sig därefter åt studiet af de lägre
växterna, undersökte i förening med sin lärare
G. A. Thuret algerna och deras fortplantning samt
meddelade efter dennes död de rön och upptäckter,
som de gjort, i Notes algologiques (1876–80)
och Études phycologiques (1878; analyser
af hafsalgerna). Han har vidare (tills. med
Ch. Flahault) utarbetat Revision des Nostocacées
héterocystées contenues dans les principaux
herbiers de France
(1886–88). B. vardt ledamot af
franska institutet 1886, af Vetenskapsakademien i
Stockholm 1888 och af Vetenskapssocieteten i Uppsala
1891. Sistnämnda år erhöll han för sina forskningar
den stora guldmedaljen af Linnean society i London.
(T. K.)

Bornhak, Konrad, tysk jurist, f. 21 mars 1861 i
Nordhausen, blef docent vid universitetet i Berlin,
1893 amtsdomare i Prenzlau och 1894 i Berlin samt
1898 e. o. professor vid därvarande universitet och
lärare i stats- och folkrätt vid krigsakademien. Bland
hans arbeten märkas: Geschichte. des preussisclien
verwaltungsrechts
(3 bd, 1884–86), Die deutsche
socialgesetzgebung
(1890, 4:e uppl. 1900), Das
deutsche arbeiterrecht
(1892), Allgemeine staatslehre
(1896), Russland und Finland (1900), Die ausweisung
fremder staatsangehöriger
(s. å.) och Preussische
staats- und rechlsgeschichte
(1903).

Bornholm, dansk ö i Östersjön, mellan 50° 59’ och 55°
17’ n. br. samt 32° 23’ och 32° 50’ ö. lgd. Den har
ett ytinnehåll af 582,4 kvkm., om det närliggande
Kristiansö (Ærteholmene) medräknas, och 40,889
inv. (1901). Ön bildar en sned fyrkant, hvars
största längd, från norr (Hammeren) till söder
(Dueodde), är 40 km. och hvars största bredd, från
väster (Rönne) till öster (Neksö), är 28 km. B. är
Danmarks enda berglandskap; det utgör fortsättning
af den höjdsträckning, som i sydöstlig riktning går
genom Skåne, och liknar i fysiskt afseende detta
landskap. Urberget är en rödaktig gnejsgranit
med gångar af fältspat och afanit; det når ofta
upp till ytan i öns norra och östra del och är
då bevuxet med ljung eller gräs, men täckes för
öfrigt af ler eller sand. Det sträcker sig till en
linje från Rönne till Neksö öfver Aakirkeby; dess
södra kant är ännu 60 m. hög, men härifrån sänker
sig landet ned mot hafvet, och i södra delen af ön
(en fjärdedel af B.) är urberget betäckt dels af
sandsten eller gröna skiffrar (från den kambriska
tiden), dels ännu sydligare af en mörk kalksten
(från den siluriska tiden). Slutligen finnas längs
västra kusten några mindre formationer tillhörande
jura- och kritsystemen. Midt på ön utbreder sig en
74 m. hög, vågig och med djupa rämnor genomskuren,
förut ljungbevuxen hed, Höjlyngen, numera till största
delen skogplanterad eller uppodlad. Sydvästra delen
har omdanats till en vacker skog, Almindingen, anlagd
efter 1800, med B:s högsta topp, Rytterknægten, 162
m., vid hvars fot ligger den sköna, af höga, branta
klippväggar begränsade Kodal, och Ravnebakke, 142 m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free