Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borrplys - Borrsock, maskinb. Se Borrar - Borrspindel - Borrspån, maskinb. Se Borrar - Borrsväng, maskinb. Se Borrar - Borrum, socken i Östergötlands län. Se Börrum - Borrverkbyg. Se Borrar - Borsa - Borsig. 1. Johann Karl Friedrich August B. 2. Albert B. - Borsigverken. Se Borsig 2 - Borsippa - Borsjtj - Borsna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
roterande borstar borsta ned ullhåren i kammarnas
räfflor och lämna borrarna på ytan tämligen
renborstade. Ett par slag- eller knif-valsar, a och
c, som äro försedda med längsgående skarpa kanter,
afslita borrarna från den i kammarna fastsittande
ullen och slunga dem ut genom gallret r till rummet
F, delvis äfven till rummet C. En annan borstvals, D,
hvilken har större periferihastighet än kamcylindern,
utborstar den rena ullen från B och slungar den ned i
en behållare. Det i F och C uppsamlade "borraffallet"
(fr. les ploquettes) innehåller stundom en ej ringa
mängd ull, som tillvaratages därigenom att man
Fig. 2. Kamcylinderns beslag, uppifrån och i
genomskärning.
på kemisk väg förstör borrarna – en metod,
som stundom användes äfven för ull, hvilken ej
behandlats i borrplys (se Karbonisation). –
Ett annat sätt att på mekanisk väg aflägsna borrar
ur ull (synnerligast de större, släta och hårda
s. k. sten- eller nötborrarna) består däri att
ullen införes mellan valsar, som krossa borrarna,
hvarefter smulorna bortfalla under de följande
operationerna. Denna metod har på senare tid kommit
rätt mycket till användning vid kamgarnsspinnerier,
enär kamningen lätt och fullständigt afskiljer
smulorna med de korta fibrerna. Sådan ull,
som innehåller små sega, med fina taggar besatta
borrar (ty. kingelkletten), hvilka sönderdela eller
upplinda sig till långa, fint taggade refvor, bör
ej behandlas enligt sistnämnda metod, enär refvorna
äro mycket svårare att aflägsna än de hela borrarna.
G. A. W.
Borrsock, maskinb. Se Borrar.
Borrspindel, den rörliga delen af skrufven i ett
borrverktyg. Se Borrar och Borrmaskiner.
Borrspån, maskinb. Se Borrar.
Borrsväng, maskinb. Se Borrar.
Borrum, socken i Östergötlands län. Se Börrum.
Borrverktyg. Se Borrar.
Borsa [bå’rja], köping i ungerska komitatet
Máramaros. Omkr. 6,500 inv., rumäner och tyskar. Bly-
och kopparverk. Mineralkällor.
Borsig. 1. Johann Karl Friedrich August B.,
tysk industriidkare, f. 1804 i Breslau, fick 1825
anställning vid F. A. Egells maskinfabrik i Berlin,
hvars järngjuteri han förestod till 1836. Vid nämnda
tid hade byggandet af järnvägar blifvit en lifsfråga
äfven för Tyskland, och B. anlade därför en maskin
verkstad utanför Oranienburger-tor vid Berlin. I
början (1837) sysselsatte han endast 50 arbetare,
men redan 1847 uppgick arbetarnas antal till 1,200,
och 1864 hade det stigit till 1,800. I B:s verkstäder
byggdes hufvudsakligen lokomotiv och andra maskiner
för de preussiska järnvägarnas behof. Den ofantliga
förbrukningen af järn och stål bestämde honom 1847
för anläggandet af ett järnverk i största skala i
förstaden Moabit vid Berlin. Han dog 1854, just som
han inköpt kolgrufvor i Schlesien för att göra sin
affär ännu mer oberoende.
2. Albert B., den förres son, tysk industriidkare,
f. 1829 i Berlin, fick sin praktiska
utbildning dels i faderns verkstäder, dels genom
resor. Järnvägsväsendets storartade utveckling efter
1850 föranledde honom att betydligt utvidga den från
fadern ärfda affären, men på samma gång inskränka
sig till fabrikation endast af lokomotiv. 1862
anlade B. de s. k. Borsigverken i öfre Schlesien,
som omfatta flera kolgrufvor, 4 masugnar samt vals-
och hammarverk. Arbetarantalet därstädes uppgick
1875 till 3,000 personer, af hvilka 1,000 familjer
utgjorde en särskild arbetarkoloni. B. afled i
Berlin 1878. Verket sköttes efter hans död af ett
kuratorium. Lokomotivverkstaden vid Oranienburger-tor
nedlades 1887, och verkstadsdriften koncentrerades i
Moabit. – Sönerna Arnold (d. 1897), Ernst och Konrad B.
öfvertogo 1894 förvaltningen och hafva ytterligare
utvidgat Borsigverken. 1903 sysselsattes omkr. 6,000
arbetare vid Borsigverken i öfre Schlesien, där
samma år tillverkningen uppgick till 130,000 ton
järn och stål. 1898 öfverflyttades samtliga verk i
Berlin till det närbelägna Tegel, där storartade
etablissemang skapats för manufakturering af
de vid Borsigverken i öfre Schlesien framställda
råmaterialierna. Tegelverken sysselsatte 1903 öfver
3,000 arbetare. Tillverkningen omfattar lokomotiv,
ång- och gasmaskiner, ångpannor, pumpverk m. m.
Borsigverken. Se Borsig 2.
Borsippa (nuv. Birs-Nimrud), gammal babylonisk stad
vid Eufrats högra strand, systerstad till Babylon
och säte för ett af Nebukadnezar färdigbyggdt
storartadt tempel åt Nabu, Bel-Marduks son,
lärdomens och i synnerhet skrifkonstens gud
samt de store gudarnas sändebud. Vid den ännu
ur en större ruinhög uppskjutande tegelpelaren,
lämningarna af det spiralformiga tempeltornet,
knyter sägnen den hebreiska berättelsen om Babels
torn. Det är dock sannolikt, att ursprungligen denna
berättelse varit knuten vid Bel-Marduktemplets
i själfva Babylon ofantliga torn, men att, sedan
detta blifvit i grund förstördt, namnet öfvergått
till den ännu kvarstående ruinpelaren i Borsippa.
D. M.
Borsjtj (po. barszsz), en mycket omtyckt rysk
nationalrätt, en syrlig soppa, hufvudsakligen beredd
af rödbetor med tillsats af andra vegetabilier.
Borsna, stad i ryska guvern. Tsjernigov,
s. ö. om staden af detta namn. 12,458
inv. (1897). Tobaksodling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
