Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borsod - Borsst - Borstahusen - Borstbinderi - Borstbrygga - Borstdjur, zool. Se Borst 1 - Borste - Borsthållare - Borstigelkottar - Borstmaskar, zool. Se Ringmaskar - Borstnate, bot. Se Potamogeton - Borstnejlika, bot. Se Dianthus - Borstrepe. Se Lolium - Borstsvansar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Borsod [bå’rjåd], komitat i nordöstra Ungern, i ö. och
s. fruktbart, delvis sumpigt slättland, i n. och
v. de mineralrika Bükk-bergen. 3,428 kvkm. 255,194
inv. (1900), hvaraf 95 proc. ungrare, 4 proc. slovaker
och 1 proc. tyskar. Hufvudstad: Miskolcz.
K. B. W.
Borst. 1. Zool. Det slags hår, som står på gränsen
mellan taggar och tagel. Borst förekommer hos
svindjuren, hvilka med anledning däraf stundom
också kallats "borstdjur" (Setigera), samt hos några
andra närstående former. Borsten äro mindre grofva
och betydligt mjukare än taggarna, men gröfre och
tjockare än taglen samt låta med lätthet klyfva
sig i spetsen. – Hos lägre, ryggradslösa, djur
(i synnerhet hos leddjuren) förekomma borstlika
bildningar, hvilka fungera som känselborst, luktborst,
hörselborst, simborst o. s. v.
2. Bot. Se Emergenser och Hår (växternas).
3. Petrogr. På borst säges en bergartsstuff
vara slagen, då den därvid framkomna brottytan
mer eller mindre vinkelrätt öfvertvärar
bergartens skiktnings- eller skiffringsriktning.
E. E.
Borstahusen, större fiskeläge vid Öresund, något n. om
Landskrona, på stadens mark. En större hamnanläggning,
delvis med statsmedel, fullbordades 1888 med en
kostnad af omkr. 102,800 kr.
Borstbinderi. Borstar framställas af svinborst,
gethår, tagel, gräflingshår, metalltråd, rishalm
eller af växtfibrer af piassave, sorghum, kokosnöt
m. m., som på olika sätt monteras å en stomme af
trä, ben, metall e. d. Enklare borstar framställas
därigenom, att man medelst beck och harts fäster
hopbuntade borsthår i borrade hål. Å bättre varor
göras hålen genomgående, borstbuntarna vikas
dubbla på midten, instickas i hålen samt fästas
å motsatta sidan med en stark tråd. Cylindriska
borstar, som numera användas i alla dimensioner
(från de minsta för rengöring af lampglas, flaskor,
rör o. d. upp till de gröfsta för metallarbeten,
appretering af väfnader, gatsopningsmaskiner),
framställas därigenom att man inmatar det å ett
transportband upplagda borstmaterialet mellan två
metalltrådar, som snos om hvarandra, eller ock
därigenom att man inskrufvar metalltrådlindade
buntar af materialet i gängade hål å större valsar.
G. H–r.
Borstbrygga, elektrot., den del af en dynamomaskin,
som uppbär de på bultar uppträdda borsthållarna.
Borstdjur, zool. Se Borst 1.
Borste, elektrot., detalj af vissa slag
elektriska maskiner, klots af metallduk eller
kol, hvilken upptager strömmen från eller
tillför strömmen till rörliga maskindelar.
A. E–m.
<b>Borsthållare,</b< elektrot., den metallhylsa med
fjäderanordning, som fasthåller borsten och trycker
den mot kontaktytan.
Borstigelkottar, Centetidæ, zool., en familj inom
ordningen Insectivora och däggdjurens klass. Några
af dithörande djurformer hafva en påfallande
likhet med igelkotten, men icke förty beror denna
öfverensstämmelse i det yttre ej på några närmare
släktskapsförhållanden, såsom en granskning af deras
organisation otvetydigt ådagalägger. Sålunda saknar
kraniet okbågar, de äkta kindtänderna i öfverkäken –
stundom fyra till antalet – hafva trekantiga kronor
(ej starkt utbildade fyrkantiga såsom hos
igelkottarna), skenbenet och vadbenet äro hos
några skilda; äfven med afseende på muskulatur,
könsorgan o. s. v. skilja de sig mycket från
igelkottarna. Borstigelkottar förekomma endast
på Madagaskar och närbelägna öar. De äro de sista
resterna af mycket gamla djurformer, hvilka uppnått
sin nuvarande hemort, innan denna blifvit skild
från Afrikas fastland. De bilda två väl begränsade
underfamiljer: 1. Centetinæ, hvilka äro försedda med
ett större eller mindre antal taggar, hafva rudimentär
eller ingen svans samt skenben och vadben fullkomligt
fria. Hit höra den största af dem, Centetes, den
vanliga borstigelkotten l, tanrek,
och två mindre arter, hvilka vanligen
uppfattas såsom tillhörande ett särskildt släkte
(Hemicentetes). Tvenne andra släkten Ericulus och
Echinops) hafva hela öfre kroppsytan och den korta
svansen försedda med tättstående taggar. De kunna
rulla ihop sig liksom igelkotten. Tanreken utmärker
sig genom sin långa nos samt genom tillvaron af blott
två öfre framtänder och mycket stora hörntänder. Den
hör till de största nu lefvande insektätarna,
enär kroppslängden utgör 27 cm. Tanreken lefver på
Madagaskar, Comoro-öarna, Bourbon och Mauritius. Födan
lär företrädesvis bestå af daggmaskar. Tanrek tyckes
vara ett af de mest fruktsamma däggdjur; honan
uppgifves nämligen föda tjuguen ungar åt gången.
2. Oryzorictinæ utmärka sig genom den fullständiga
saknaden af taggar, genom en stundom mycket lång
svans samt därigenom att underbenen äro delvis
sammanvuxna. Af dithörande släkten innefattar
Microgale små råttlika djur, af hvilka en art eger
en svans, som är dubbelt så lång som hufvud och bål,
medan de till släktet Oryzorictis hörande arterna
äro försedda med gräfklor å de främre extremiteterna.
L–e.
Borstmaskar, zool. Se Ringmaskar.
Borstnate, bot. Se Potamogeton.
Borstnejlika, bot. Se Dianthus.
Borstrepe. Se Lolium.
Borstsvansar, Thysanura (i vidstr. bem.), zool,
ledfotade djur, som anses bilda en förmedlande länk
mellan de sexfotade, mestadels bevingade, insekterna
och de mångfotade, alltid vinglösa myriopoderna
De äro vinglösa, luftandande, sexfotade leddjur,
hafva en mjuk, af hår eller vackert formade fjäll
beklädd kropp, äro försedda med bitande eller
sugande mundelar, enkla (icke fasetterade) ögon,
som på hvardera af hufvudets sidor äro ordnade i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
